26
Thedeniu, K. Fr., Contributions to the knowledge of Scandinavia's butterfly fauna. (ET 1881:104-108). GAVLE
Lampa, Sven, List of Macrolepidoptera of Scandinavia and Finland. (ET 1885:1-136).
Maves, J., Cidaria pupillata Thnbrg. (ET 1888:29-32).
Lampa, Sven, Report to the Royal Board of Agriculture regarding travels and activities during 1891 by its entomologist. (ET 1892:1-38).
Aurivillius, Chr., On the frit fly (Oscinis frit L.). (ET 1892:209-224). OCKELBO
Lampa, Sven, Minor essays: "Insects on snow". (ET 1894:226). JÄRBO
Hoffstein, G., Serica (Melontha) brunea L. in Stockholm's archipelago. (ET 1895:47-48).
Grill, Cläa, An entomological experimental station in Sweden. (ET 1895:49-56).
Aurivillius, Chr., Johan Alfreå Wiström (obituary). (ET 1896:293-297).
Lampa, Sven, Report to the Royal Board of Agriculture regarding travels and activities for 1896 by its entomologist. (ET 1897:1-30).
GYSINGE
Hansson, Carl August, Scattered notes on Scandinavian Hemiptera. (ET 1902:28-39). GÄVLE
Lampa, Sven, Report to the Royal Board of Agriculture regarding the activities of the State Entomological Institute during 1901. (ET 1902:65).
Lampa, Sven, Report to the Royal Board of Agriculture regarding the activities of the State Entomological Institute during 1903. (ET 1904:11-64).
Aurivillius, Chr., Swedish insect fauna, 13. Hymenoptera. (ET 1904:242-300).
Tullgren, Albert, Swedish spider fauna. (ET 1906:195-213).
Lampa, Sven, Report to the Royal Board of Agriculture regarding the activities of the State Entomological Institute during 1906. (ET 1907:34-64). JÄDRAAS
Lampa, Sven, On the botfly. (ET 1907:223-232). ASHAMMAR
Wahlgren, Einar, Swedish insect fauna. Diptera. 1. First subdivision. Orthorapha. (ET 1910:41-95).
Lundblad, O., Notes on our aquatic Hemiptera. (ET 1915:186-201). GÄVLE, STRÖMSBRO, FURUVIK, TRÖSKEN and others.
Lundblad, O., Notes on our aquatic Hemiptera. II. (ET 1916:217-232). TRÖSKEN, HILLE, MARDÄNG and others.
Tullgren, Albert, Dr. Filip Tryborn's entomological notes on Swedish Thysanoptera. (ET 1917:33-61). STORVIK
Butterfly findings from the "limestone area southeast of Gävle" 1993
Clas Källander
Husbygård, Husbyborg, 75592 Uppsala.
The Grinduga-Trösken area, together with the Älvkarleby area, constitutes a unique transition zone for Swedish conditions between northern, southern and eastern fauna. Here several species that are now threatened, associated with Central Norrland's cultural landscapes, have their southernmost occurrence. At the same time, the area serves as a refuge for several eastern species that are disappearing from Scandinavia.
In connection with the "struggle over line 4", I, Göran Sjöberg and Nils Ryrholm reviewed what was known about the butterfly fauna of the "limestone area southeast of Gävle". We found that 23 butterfly species listed in "Red-listed invertebrates in Sweden" (Ehnström et al 1993) had been found within the area. Seven of these were butterflies, two of which were classified in threat category 2. Such an extensive concentration of species worthy of protection in such a small area is completely unique for northern Sweden. We also found that the fauna within the area had been very poorly studied. Fairly complete information existed only for diurnal large butterflies, but most findings were from before 1975. The reason for this is that the most interesting area south of Trösken is now closed to vehicle traffic. Few insect specialists have made the effort to visit the area since the roads were blocked with barriers. Special inventory of nocturnal insects requires quite a lot of cumbersome equipment. Most of the fauna therefore remains unknown.
Working on compiling the list aroused our interest and gave us the impetus to continue the project with field studies during 1993. As usual, we have not managed to live up to our good intentions. Because of the area's rich and lively nature, our visits have more taken on the character of pleasant butterfly walks rather than serious inventory work. None of us managed, for example, to systematically investigate nocturnal butterflies. The only attempt in that direction is that I, with the help of light and bait traps, took some samples of the nocturnal butterfly fauna around Grinduga during September and October. Otherwise, we mostly netted flying animals during the day, only on one occasion at dusk. We also systematically searched for larvae of some particularly interesting butterfly species on their respective host plants. In total we visited the area on about 20 occasions, from the beginning of May to mid-October. Göran Sjöberg and I were the most diligent, but Nils Ryrholm, Claes Eliasson, Jan Hallén and Jon Lennström also contributed interesting observations. Furthermore, the Gästrikland Entomological Society made two excursions to the area. The most visited areas have been the Grinduga area, Gustavsmurarna and its surroundings and Sävasjö reserve. For reasons of space, I have unilaterally decided not to include findings from the Mårtsbo-Kubbo area in this article, except as finding references. However, I do include some interesting findings from adjacent parts of Uppland, such as Zygaena filipendulae (Common thrift clearwing), and Aricia nicias (Donzel's blue) a few kilometers southeast of Gustavsmurarna. The selection of species I present in more detail is also based on my personal judgment. I primarily comment on all red-listed species and species that have been discussed as candidates for the red list. Furthermore, I address new provincial findings for Gästrikland, including some rather trivial species. I also venture to freely comment on findings of personal interest.
27
28
Weather-wise 1993 was an extreme year. The insect season began with high summer warmth at the end of April and much of May. The summer months of June, July and August were colder than normal. September was the coldest month recorded during the 20th century. Many of the more interesting butterfly findings, such as Hypoxystis pluviaria (Speckled yellow) and Melitaea diamina (Meadow fritillary) are from the warm period in May and from the beginning of June. During the coolest periods, we entomologists and the butterflies were neither particularly active. Therefore, we have few or no findings of several locally frequent mid-summer species such as Pyrgus alveus (Dingy skipper, 2 specimens), Limenitis populi (Poplar admiral, 3 specimens) and Parasemia plantaginis (Wood tiger, 0 specimens). Another effect of the summer's weather is that many animals have had unusual or in several cases extremely long flight periods. Our findings dates from this year are therefore abnormal and therefore poorly representative compared to normal conditions.
I should also mention that I have not yet finished determining this year's findings of micralepidoptera (small butterflies). Furthermore, I am uncertain about the species identification of quite a lot of larvae, which hopefully will be reared next year. This year's butterfly harvest from the Grinduga-Trösken area contains several spectacular question marks.
Systematics, nomenclature and numbering of species follow the latest Catalogus Lepidopterorum Sueciae (Svensson et al 1987); Swedish names Svensson and Palmqvist 1990. Reporters are written with abbreviations according to ZOO-TAX (Cederholm 1978), alternatively with names if they lack a ZOO-TAX code. When giving dates, days and years are given in Arabic numerals while months are written in Roman numerals.
For species listed in the recently published list of "Red-listed invertebrates in Sweden" (Ehnström et al 1993), threat categories are given: 1 = Acutely threatened, 2 = Vulnerable, 3 = Rare, 4 = Requiring conservation measures.
Observations of more interesting species.
131 Nematopogon swammerdamella (common antennal moth) was found for the first time this year in Gästrikland. One of the findings is from Grinduga in connection with the Gästrikland Entomological Society's excursion on 31.V (KJCS). I have also found the animal in Mårtsbo and in "Church Wood" north of Oslättfors. The species is fairly widespread and is known from all provinces bordering Gästrikland.
173 Lypusa maurella (heather noctuid) is one of the more troublesome obscure species for the butterfly enthusiast. Typical biotopes are heathland and lichen-covered heaths. The species' biology is poorly known, but the larva probably lives on various lichens (Svensson 1993). On 31.V I found a pair of maurella near the shore of Lake Sävasjö. The species has long been known from Gästrikland, but I have never seen the animal before!
491 Glyphipterix haworthana (yellow-barred longhorn) lives on marshes and raised bogs. New provincial finding, but the species has previously been found in all provinces bordering Gästrikland, so this year's finding from Åmot, Källsjön (KJCS, RYRS, 16.VII) and Gustavsmurarna (KJCS, 23.VII) were not unexpected.
937 Teleiodes epomidella (speckled groundling). This rather large entirely grey moth is also confined to raised bogs. The species probably has an incompletely known distribution and has so far only been found in eight Swedish provinces, nearest to the south in Uppland, to the west in Dalarna and to the north in Västerbotten. I (KJCS) found a female on 23.V during a walk on a small moss north of Gustavsmurarna. The species is new to Gästrikland.
1098 Lamellocossus terebra (small leopard wood moth) (Threat category 4) is very difficult to find as an imago. The thirsty larva's damage to the wood in, usually old, aspens causes strong weeping around the attacks. A black-colored fungus that lives on resin-saturated trunks colors the bark of infested trees characteristically black, whereby larval attacks of the species are easy to detect. Infested aspens have been observed at about ten different localities within the area during 1993, among others during the Gästrikland Entomological Society's excursion on 31.VII.
1219 Phalonidia minimana (marsh lousewort roll-moth). As is evident from the cited small butterfly names, Ingvar Svensson's naming is based primarily on host plants (Svensson 1990). This "sweet" little roll-moth with larvae on Pedicularis palustris (marsh lousewort) follows the trend. The species is new to Gästrikland and was fairly common on Gustavsmurarna on 26.VI (KJCS). It is known from Scania to Lule Lappmark but findings are still lacking in many provinces.
1396 Rhopobota stagnana (devil's-bit scabious roll-moth) lives on dry ground with Succisa and Scabiosa. The species' distribution in Sweden is southern with the northernmost known findings from Fälsingland and Dalarna. This year's findings are the first from Gästrikland. The species was first found at the railway in Järvsta (9.V) but subsequently also in Mårtsbo (22.V) and at roadsides in the Gustavsmurarna area (31.VII), in a total of five specimens (KJCS).
1743 Crambus silvella (silvestr's crambid) belongs to marshes and damp meadows. It is rare and very local, but often occurs in large numbers at suitable biotopes. The larva lives on Carex (sedge). In Sweden there are scattered older findings up to Lycksele Lappmark, but from modern times the species is reported to exist "locally in Scania" (Palm 1986). During a visit to Gustavsmurarna on 18.VI I found to my great delight that C. silvella was common on the wettest biotopes. The animals rested on stalks of various grasses and were easy to scare up. The species is new to Gästrikland, and the finding is
particularly gratifying given that it is considered extinct from most of its localities.
1873 Zygaena osterodensis (narrow-antennae forester) (Red List class 2) is among the most valuable butterfly species in the region. It is restricted to woodland meadows with Lathyrus pratensis and montanus (meadow pea and tuberous pea) and has been found here over a long series of years at several localities in the area. The earliest known finds in the region date from the early 1950s (Östlund 1954). The species is considered extinct at most of its former localities in Sweden and now occurs only in eastern Småland. During 1993 osterodensis was unusually abundant and was found at a number of different places. In total, several hundred specimens were observed. The richest localities were power line corridors and open areas around Gustavsmurarna on both sides of the border between Gästrikland and Uppland. The first finds are from 30. VI (SINS) and the last from 18. VII (KICS). The species was not observed on 27. VII (SINS). The locality was not visited again until 28. VII when both larvae and pupae were observed (KICS).
1875 Zygaena viciae (small forester) (Red List class 4). A classic meadow species, which depends on hay meadows and grazed pastures. Like most other meadow species, it has declined sharply in recent years over large parts of Sweden. Viciae also had a frequency year in 1993 and was approximately as common as osterodensis. These two species flew together at most of their localities, but viciae probably has a somewhat longer flight period. Göran observed viciae but not osterodensis on 27. VII (SINS).
1876 Zygaena filipendulae (common forester) was until the 1950s quite common in Gästrikland (Östlund 1954). It has declined progressively in recent times, particularly in northern Sweden, and as far as I know has not been found in Gästrikland during the last ten-year period. The species has fared better to the south and is currently not on the "red list". We (KJCS, RYRS, ELHS) found on 12. VII a population of filipendulae just southeast of the Uppland border near Gustavsmurarna.
1878 Zygaena lonicerae (broad-bordered forester) (Red List class 4). Has similar biotope requirements as the preceding three species, but is somewhat less demanding. It has also had the greatest distribution and has been found up to Ångermanland. Z. lonicerae was in 1993 perhaps the least abundant of the foresters in the region and was observed in only about twenty specimens. The flight period appears, however, to be somewhat later than the two preceding species and the first individuals were seen on 12. VII (KJCS, RYRS, ELHS), the number then increased until 18. VII (KICS) to culminate on 27. VII (SINS). One possibility is that the main flight occurred later in August when none of us visited these localities.
1885 Pyrgus alveus (grizzled skipper) (Red List class 4) was observed only in two specimens during 1993. Probably very dependent on poor weather and the fact that we did not have any great opportunity to search for the species. Both observations were made at a new locality near Gustavsmurarna (RYRS 12. VI, KJCS 18. VII). The two localities where alveus was found in 1992 were not visited this year.
1891 Thymelicus lineola (Essex skipper) was first found on 8. VII (HALS) and then on 14. VIII (SINS) in Grinduga. These finds were the first in Gästrikland and the first new butterfly find for the province since 1964! A total of three specimens were caught and one additional individual was observed in different meadows around the village. The species appears to have spread northward in recent years; in 1992 it was taken for the first time in Dalarna (Ludvika 21. VII, Palmqvist 1993). The larva lives on various grasses such as Arrhenatherum elatius (tall oat grass) and Agrophyrum repens (couch grass) and spread through transport of harvested hay containing overwintering eggs occurs. Studies have further shown that lineola has adapted to living on modern road verges, and in this way too has found new opportunities for dispersal (Thomas and Lewington 1991).
1954 Melitaea diamina (spotted fritillary) (Red List class 4). The species lives on damp meadow and in connection with rich fens. In the literature, Melampyrum, Plantago, Veronica and others are usually given as food plants, which is probably incorrect. According to recent information (ELHS), the main food plant should be Valeriana officinalis (valerian). The species was observed during 1993 only at a single locality northwest of Gustavsmurarna. A total of about twenty individuals were seen from 26. VI to 18. VII (EALS, KJCS, RYRS, SINS, HALS, Jon Lennström).
1956 Melicta britomartis (Assmann's fritillary) (Red List class 2) has despite great efforts not been able to be rediscovered. The last known find is from the mid-1970s. We have not given up hope and will continue to search during 1994! According to information (RYRS) it is still present at its localities in eastern Småland, where it has been observed both during 1992 and 1993.
1959 Euphydryas aurinia (marsh fritillary) (Red List class 2) before this year's surveys was last found in the region in the early 1950s (Östlund 1954). This was long the last known find of aurinia in Gästrikland. In connection with the renewed interest in red-listed butterflies, a gratifying report has come of a new locality, Söderåsen in Torsåker (RPLS). There the species has been found over a series of years. Unfortunately the locality is now planted with spruce, but the last known find is from as recently as 1988. The species lives on damp meadow, rich damp clearings and edges of rich fens. Despite its name the larva lives chiefly on Succisa pratense (devil's-bit scabious) but Plantago, Veronica and others have also been mentioned as food plants. On a walk around Gustavsmurarna on 30. VI Göran (SINS) discovered an area at the border between Gästrikland and Uppland where aurinia flew in great numbers. About fifty individuals were observed. Some of them were somewhat worn, indicating that they had already been flying for some time. When we (KJCS, RYRS, ELHS) later visited the locality on 12. VII, only three worn individuals were observed. Upon examination of potential food plants Claes Eliasson (ELHS) found an egg batch on Succisa pratense (devil's-bit scabious), which occurs abundantly within the area.
In Sweden aurinia is normally considered to have a one-year life cycle. This means that eggs from our population of aurinia around Gustavsmurarna should hatch in July, after which the larvae live in a colony in a silken pad on the ground. After overwintering the larval colony breaks up and the larvae pupate sometime in May-June after feeding heavily. The larval colonies are in late summer relatively easy to observe. This year's cold and wet summer weather has been clearly unfavourable for the species. From Västmanland, Claes Eliasson reports abnormally high mortality in aurinia larvae. At my visit to the Gästriklandet locality on 28. VII I observed no larval colonies. My investigation was admittedly quite cursory, but I am nonetheless clearly concerned. It would be a catastrophe for me if aurinia in the Trösken area had reappeared from the dead only to disappear again!
2007 Glaucopsyche alexis (Cloudless blue) (Red List class 4) is both widespread and abundant in the region. The warm spring of 1993 made the species unusually frequent. It appeared on virtually all suitable localities that I visited during its flight period. The first individuals were on the wing already in late April and the species was still flying at the Gästrikland Entomological Society's excursion in the area on 31. V.
2016 Aricia nicias (Nicias blue) (Red List class 4) is currently declining dramatically over its entire distribution area in lower Norrland. The species' status in the Trösken area has been uncertain over the last decade; I myself have not seen it in the region since 1974. In connection with our aurinia studies on 12. VII we (KJCS, RYRS, ELHS) found masses of newly emerged nicias near Gustavsmurarna. The species was still flying in full force on 27. VII, when egg-laying females were observed (SINS). The last worn individuals were still flying on 28. VII (KJCS), probably due to the summer's cool weather. The species' main food plant Geranium silvaticum (meadow crane's-bill) occurs abundantly at the locality. Probably nicias has a reasonably stable population in the area, although we should attempt to establish more localities to feel reasonably confident.
2320 Hypoxystis pluviaria (Plumed prominent) (Red List class 4). Is very local, it lives among other things on Filipendula ulmaria (meadowsweet) and has long been known from the area. Over the last ten-year period only scattered sporadic finds have been reported from Gästrikland. No stable core locality has been known. Despite this the species is considered to have its richest Swedish localities here and in adjacent parts of North Uppland. H. pluviaria flew on 23. V abundantly in the wetter parts of Gustavsmurarna (KJCS). Occasional individuals appeared scattered at suitable damp localities in the vicinity. The core of the distribution was clearly Gustavsmurarna itself; possibly this is the richest occurrence of the species in the country.
26
Thedeniu&, K. Fr., Bldrag till kännedomen om Skandinaviens fjärila-
fauna. (ET 1881:104-108). GAVLE
Lampa, Sven, Förteckning över Skandinaviens och Finlands Macrolepidop-
tera. (ET 1885:1-136).
Maves, J., Cidaria pupillata Thnbrg. (ET 1888:29-32).
Lampa, Sven, Berättelse tili Kongl.landtbruksstyrelsen angående resor
och förättningar under år 1891 af dess entomolog. (ET 1892:1-38).
Aurivillius, Chr., Om slökornflugan (OBscinis frit L.). (ET 1892:209-
224). OCKELBO
Lampa, Sven, Smärre uppsatser: "Maskar på snön". (ET 18994:226). JÄRBO
Hoffsteln, G., Serica (Melontha) Brunea L. 1 Stockholms skärgård. (ET
1895:47-48).
Grill, Claea, En entomologisk försöksatation 1 Sverige. (ET 1895:49-
56).
Aurivillius, Chr., Johan Alfreå Wiström (nekralog). ET 1896:293-297).
Lampa, Sven, Berättelse till Kongl.landtbruksstyrelsen angående resor
coh förättningar för år 1896 af dess entomolog. (ET 1897:1-30).
GYSINGE
Hansson, Carl August, Spridda anteckningar om skandinaviska rätvingar.
(ET 1902:28-39). GÄVLE
Lampa, Sven, Berättelse till Kongl. landtbruksstyrelsen angående
verksamheten vid Statens entomologiska anstalt under 1901. (ET 1902:65
Lampa, Sven, Berättelse till Kongl. landåtbrukssetyrelsen angående
verksamheten vid Statens entomologlska anstalt under år 1903. (ET 1904:
11-64).
Aurivillius, Chr., Svensk insektfauna, 13. Steklar. Hymenoptera. (ET
1904:242-300).
Tulligren, Albert, Svensk spindelfauna., (ET 1906:195-213).
Lampa, Sven, Berättelse till Kungl. landtbruksstyrelsen angående
verksamheten vid Statens entomologiska anstalt under år 1906. (ET 1907:
34-64). JÄDRAAS
Lampa, Sven, Om härmasken. (ET 1907:223-232). ASHAMMAR
Wahlgren, Einar, Svensk insektfauna. Diptera. 1. Första underordningen.
Orthorapha. f(ET 1910:41-95).
Lunäblad, O., Anteckningar om våra vattenhemlpterer. (ET 1915:186-201).
GÄVLE, STRÖMSBRO, FURUVIK, TRÖSKEN m fl.
Lundblad, O., Anteckningar om våra vattenhemipterer. 11. (ET 1916:217-
232). TRÖSKEN, HILLE, MARDÄNG m fl.
Tullgren, Albert, D:r Filip Tryboms efterlämnade faunistiska anteck-
ningar om svenska Thysanoptera. (ET 1917:33-61). STORVIK
Fjärilsfynd från "kalkområdet sydost om Gävle" 1993
Clas Källander
Husbygård, Husbyborg, 75592 Uppsala.
Grinduga - Tröskenorhrådet utgör tillsammans med Älvkarlebyområdet en för svenska förhållanden
unik brytzon mellan nordlig, sydlig och östlig fauna. Här har ett flertal, numera hotade, arter knutna
till Mellannorrlands kulturmarker sin sydligaste förekomst. Samtidigt utgör området ett refugium för
flera östliga arter som håller på att försvinna ur Skandinavien.
F samband med "striden kring linje 4" gjorde jag, Göran Sjöberg och Nils Ryrholm en genomgång av
vad somm var känt orn fjärilsfaunan i "kalkområdet sydost om Gävle". Vi fann att 23 fjärilsarter som
är upptagna i "Rödlistade evertebrater i Sverige" (Ehnström et al 1993) var påträffade inorn området.
Sju av dessa var dagfjärilar, varav två var klassade till hotkategori 2. En så omfattande koncentration
av skyddsvärda arter på ett så litet område är helt unik för norra Sverige. Vi fann även att faunan
inom området var mycket dåligt undersökt. Någorlunda fylliga uppgifter fanns endast om
dagflygande storfjäritar, dock är de flesta fynduppgifterna från före 1975. Orsaken till detta är att det
mest intressanta området söder om Trösken numera ej är öppet för biltrafik. Få insektkännare har
gjort sig besvär med att besöka området sedan vägarna dit blockerades med bommar. Särskilt
inventering av nattflygande insekter kräver en hel del skrymmande utrustning. Merparten av faunan
är därför fortfarande okänd,
Arbetet med att sammanställa listan väckte vårt intresse och gav oss impulsen att fortsätta projektet
med fältstudier under 1993. Vi har som vanligt inte lyckats att leva upp till våra goda föresatser. På
grund av områdets rika och leende natur har våra besök mer fått karaktären av mysiga
fjärilspromenader snarare än seriöst inventeringsarbete. Ingen av oss mäktade tex att systematiskt
undersöka nattflygande fjärilar. Det enda försöket i den vägen är att jag, med hjälp av ljus- och
betesfällor, har tagit några stickprov på nattfjärtlsfannan kring Grinduga under september och
oktober, I övrigt har vi mest håvat flygande djur om dagen, endast vid ett tillfälle i skymningen.
Dessutom har larverna av några särskalt intressanta fjärilsarter sökts systematiskt på sina respektive
näringsväxter. Totalt har vi besökt området vid ca 20 tillfällen, från början av maj till mitten av
oktober. Jag och Göran Sjöberg har varit mest flitiga men även Nils Ryrholm, Claes Eliasson, Jan
Hallén och Jon Lennström har bidragit med intressanta observationer. Dessutom har Gästriklands
Entomologiska förening haft två exkursioner till området. De mest besökta områdena har varit
Grindugatrakten, Gustavsmurarna med omnejd och Sävasjöreservatet. Jag har av utrymmes skäl
egenmäktigt beslutat att ej ta med fynden från Mårtsbo-Kubbo trakten i den här artikeln, annat än
som fyndreferenser. Däremot tar jag med några intressanta fynd från angränsande delar av Uppland,
tex Zygaena filipendulae (Allmän bastardsvärmare), och Aricia nicias (Donzels blåvinge) någon
kilometer sydost om Gustavsmurarna, Även valet av arter som jag närmare presenterar är grundat på
mitt personliga tyckande. I första hand kormmenterar jag alla rödlistade arter och arter som har
diskuterats som kandidater till rödlistan. Vidare tar jag upp nya landskapfynd för Gästrikland, även
vissa ganska triviala arter. Dessutom dristar jag mig till att fritt kommentera fynd av personligt
intresse,
27
28
Vädermässigt var 1993 ett extremt år. Insektssäsongen började med högsommarvärme under slutet
av april och större delen av maj, Sommarmånaderna juni, juli och augusti var kallare in normalt.
September månad var den kallaste som uppmätts under 1900-talet. Många av de intressantare
fjärilsfynden, tex av Hypoxystis pluviaria (Spetsvingemätare) och Melitaea diamina
(Kovetenätfjäril) är från den varma perioden i maj och från början på juni. De svalaste perioderna var
varken vi entomologer eller fjärilarna särskilt aktiva. Därför har vi endast få eller inga fynd av flera
lokalt frekventa högsommararter som tex Pyrgus alveus (Kattunvisslare, 2st), Limenitis populi
(Aspfjäril, 3st) och Parasemia plantaginis (Liten igelkottspinnare 0 st). En annan effekt av
sommarens väder är att många djur har haft ovanliga eller i flera fall extremt långa flygtider. Våra
fyndatum från i år är därför onormala och därför föga representativa jämfört med normala
förhållanden.
Jag vill också nämna att jag ännu inte är färdig med att bestämma årets fynd av micralepidoptera
(småfjärilar). Dessutom är jag osäker på artbestämningen av en hel del larver, som förhoppningsvis
kommer att kläckas nästa år. Årets fjärilsskörd från Grinduga-Trösken området innehåller flera
spektakulära frågetecken.
Systematik, nomenklatur och numrering av arterna följer senaste Catalogus Lepidopterorum Sueciae
(Svensson et al 1987), svenska namn Svensson och Palmqvist 1990. Rapportörer skrives med
förkortningar enligt ZOO-TAX (Cederholm 1978), alternativt med namn om de saknar ZOO-TAX
kod. Vid angivelse av datum ges dagar och år med arabiska siffror medan månader skrives med
romerska siffror.
För arter som är upptagna i den nyligen publicerade förteckningen över ”Rödlistade evertebrater i
Sverige" (Ehnström et al 1993) anges hotkategorier: 1 = Akut hotade, 2 = Sårbara, 3 = Sällsynta, 4=
Hänsynskrävande.
Observationer av mer intressanta arter.
131 Nematopogon swammerdamella (allmän antennmal) har i år för första gången påträffats i
Gästrikland. Ett av fynden är från Grinduga i samband med Gästriklands Entomologiska Förenings
exkursion den 31.V (KJCS). Jag har även funnit djuret i Mårtsbo och i "Kyrkskogen" norr om
Oslättfors. Arten är ganska utbredd och är känd från alla till Gästrikland gränsande landskap,
173 Lypusa maurella (hedsäckspinnare) är en av fjärilsvärdens mer besvärliga doldisar. Typiska
biotoper är ljungmarker och rismossar. Artens biologi är dåligt känd, men troligen lever larven på
olika lavar (Svensson 1993), Den 31.V fann jag nära stranden av Sävasjön en kopula av maurella.
Arten är sedan gammalt känd från Gästrikland, men jag har aldrig någonsin tidigare sett djuret!
491 Glypkipterix haworthana (tuvullhakmal) lever på myrar och högmossar. Nytt landskapsfynd,
men arten är tidigare påträffad i alla till Gästrikland gränsande landskap, varför årets fynd från Åmot,
Källsjön (KICS, RYRS, 16.7V) och Gustavsmurarna (KJCS, 23.7) inte var oväntade.
937 Teleoiodes epomidella (skvattrammal). Även denna ganska stora helt grå mal är knuten till
högmossar. Arten har troligen en ofullständig känd utbredning och är hittills endast påträffad i åtta
svenska landskap, närmast söderut i Uppland, västerut Dalarna och norrut i Västerbotten. Jag (KICS)
fann den 23. V en hona vid strövtåg på en liten mösse norr om Gustavsmurarna. Arten är ny för
Gästrikland. :
1098 Lamellocossus terebra (mindre träfjäril) Hotklass 4) är mycket svår att finna som imago. Den
törstiga larvens härjningar i veden på, oftast gamla, aspar orsakar kraftig savning kring angreppen.
En sotfärgad svamp som lever på savindränkta starnmar färgar barken på angripna träd
karakteristiskt svart, varför larvangrepp av arten är lätta att upptäcka. Angripna aspar har observerats
på ett tiotal olika lokaler inorn området under 1993, bla under Gästriklands Entomologiska Förenings
exkurston den 31.7.
1219 Phalonidia minimana (kärrspireblomvecklare). Som framgår av de citerade småfjärilsnamnen,
bygger Ingvar Svensson namngivning i huvudsak på värdväxter (Svensson 1990). Även denna "söta"
lilla vecklare med larv på Pedicularis palustris (Kärrspira) följer trenden. Arten är ny för Gästrikland
och var ganska vanlig på Gustavsmurarna den 26.V1 (KJCS). Den är känd från Skåne till Lule
lappmark men fynd saknas ännu i många landskap.
1396 Rhopobota stagnana (väddhakvecklare) lever på torrmarker med Succisa och Scabiosa. Arten
utbredning i Sverige är sydlig med de nordligaste kända fynden från Fälsingland och Dalarna. Årens
fynd är de första från Gästrikland. Arten påträffades först vid järnvägen i Järvsta (9.V) men sedan
även i Mårtsbo (22.V) och vid vägkanter i trakten kring Gustavsmurarna (31.7), totalt i fem
exemplar (KJCS).
1743 Crambus silvella (skogsgräsmott) hör hemma på mossar och fuktiga ängar. Den är sällsynt och
mycket lokal, men förekommer ofta i stort antal på lämpliga biotoper. Larven lever på Carex (starr).
Från Sverige finns det spridda äldre fynd upp till Lycksele lappmark, men från modern tid uppges att
arten finns kvar "lokalt i Skåne" (Palm 1986). Vid ett besök på Gustavsmurarna den 18. VI fann jag
till min stora förtjusning att C. sillvella förekom allmänt på de mest blöta biotoperna. Djuren vilade
på strån av olika gräs och var lätta att skrämma upp. Arten är ny för Gästrikland, och fyndet är
särskilt glädjande med tanke på att den anses försvunnen från de flesta av sina lokaler.
1873 Zygaena osterodensis (smalsprötad bastardsvärmare) (Flotklass 2) hör till de mest värdefulla
fjärilsarterna i området. Den är bunden till skogsängar med Lathyrus pratensis och montanus (gulvial
och gökärt) och har här under en lång följd av år påträffats på flera lokaler i trakten. De tidigaste
kända fynden i området är från början av femtiotalet (Östlund 1954). Arten anses vara utgången på
flertalet av sina tidigare lokaler i Sverige och finns i övrigt numera endast i östra Småland. Under
1993 var osterodensis ovanligt talrik och påträffades på en rad olika platser. Totalt observerades flera
hundra exemplar. De rikaste lokalerna var krafledningsgator och öppna marker kring
Gustavsmurarna på bägge sidorna om gränsen mellan Gästrikland och Uppland. De första fynden är
från den 30. VI (SINS) och de sista från 18. VII (KICS). Arten observerades ej den 27. VTI (SINS).
Lokalen besöktes därefter inte förrän 28. VII då både larver och puppor observerades (KICS). |
1875 Zypgaena viciae (liten bastardsvärmare) (Hotklass 4). En klassisk ängsart, som är beroende av
slåtterängar och betade hagmarker. I likhet med de flesta andra ängsarter har den under senare år gått
starkt tillbaka i stora delar av Sverige. Även viciae hade ett frekvensår 1993 och var ungefär lika
vanlig som osterodensis. Dessa två arter flög tillsammans på de flesta av sina lokaler, men viciae har
troligen en något längre flygtid. Göran observerade vicae men ej ostrodensis den 27. VIL (SINS).
1876 Zygaena filipendulae (allmän bastardsvärmare) var t o m femtiotalet tämligen allmän i
29
30
Gästrikland (Östlund 1954). Den har på senare tid gått alltmer tillbaka, särskilt i norra Sverige, och
är så vitt jag vet ej påträffad i Gästrikland under den sista tioårsperioden. Arten har klarat sig bättre
söderut och står för närvarande inte på ”rödlistan". Vi (KJCS, RYRS, ELHS) fann den 12. VIL en
population av filipendulae strax sydost om upplandsgränsen nära Gustavsmurarna.
1878 Zygaena lonicerae (bredbrämad bastardsvärmare) (Hotklass 4). Har liknande biotopktav som
de föregående tre arterna, men är något mindre krävande. Den har också haft den största
utbredningen och har påträffats upp till Ångermanland. Z. lonicerae var under 1993 kanske den
minst talrika av bastardsvärmarna i området och observerades endast i ett tjugotal exemplar,
Flygtiden verkar dock vara något senare än de två föregående arterna och de första djuren sågs den
12. VII (KJCS, RYRS, ELHS), antalet djur ökade sedan till den 18. VI (KICS) för att kulminera den
27. VII (SINS). En möjlighet är ft huvudflygningen inföll senare under augusti då ingen av oss
besökte dessa lokaler. "
1885 Pyrgus alveus (kattunvisslare) (Hotklass 4) observerades endast i två exemplar under 1993.
Troligen mycket beroende på dåtigt väder och att vi ej har haft någon större möjlighet på att söka
efter arten. Observationerna gjordes bägge på en ny lokal, nära Gustavsmurarna (RYRS 12.VT,
KJICS 18. VID. De två lokaler där alveus påträffades 1992 besöktes ej I år.
1891 Thymelicus lineola (liten tåtelsmygare) påträffades först den 8. VII (HALS) och sedan den 14.
VIII (SINS) i Grinduga, Dessa fynd var de första i Gästrikland och det första nya dagfjärilsfyndet för
landskapet sedan 1964! Total fångades tre exemplar och ytterligare ett djur observerades på olika
ängar runt byn. Arten verkar att ha brett ut sig norrut de senaste åren, 1992 togs den för första gången
i Dalarna (Ludvika 21. VIL, Palmqvist 1993). Larven lever på olika gräs tex Arrhenatherum elatius
(knylhavre) och Agrophyrum repens (kvickrot) och spridning genom transport av skördat hö som
innehåller övervintrande ägg förekommer. Studier har vidare visat att fineola har anpassat sig till att
leva på moderna vägrenar, och även på så vis funnit nya möjligheter till spridning (Thomas och
Lewington 19917).
1954 Meflitaea diamina (kovetenätfjäril) (Hotktass 4). Arten lever på fuktig ängsmark och i
anslutning till rikkärr. I Etteraturen brukar Melanpyrum, Plantago, Veronica m fl anges som
näringsväxter, vilket troligen är felaktigt. Enligt färska uppgifter (ELHS) skall den huvudsakliga
näringsväxten vara Valerniana officinalis (vänderot). Arten observerades under 1993 endast på en
enda lokal nordväst om Gustavsmurarna, Total sågs ett 20 tal djur från den 26. VI till den 18.VTI
(EALS, KJCS, RYRS, SINS, HALS, Ion Lennström).
1956 Mellicta britomartis (veronikanätfjärl) (Hotklass 2) har trots stora ansträngningar ej kunnat
återfinnas. Senast kända fynd är från mitten av 1970-talet. Vi har inte gett upp hoppet utan kommer
att söka vidare under 1994! Enligt uppgift (RYRS) finns den fortfarande kvar på sina Iokaler i östra
Småland, där den har observerats både under 1992 och 1993.
1959 Eupkhydryas aurinia (ärenprisnätfjäril) (Hotklass 2) var innan årets undersökningar senast
påträffad i området under tidigt femtiotal (Östlund 1954). Detta var länge det sista kända fyndet av
aurina i Gästrikland. I samband med det nyväckta intresset för rödlistade dagfjärilar har det
glädjande nog kommit en rapport om en ny lokal, Söderåsen i Torsåker (RPLS). Där har arten
påträffats under en följd av år. Tyvärr är lokalen mimera planterad med gran, men senast kända fynd
är från så sent som 1988. Arten lever på fuktig ängsmark, rika fuktiga hyggen och kanter av rikkärr.
Trots namnet lever larven framför allt på Succisa pratense (ängsvädd) men även Plantago Veronica
m fl har nämnts som näringsväxter. Vid strövtåg kring Gustavsmurarna den 30 .VI upptäckte Göran
(SINS) ett område vid gränsen Gästriktand-Uppland där aurinia flög i stort antal. Ett ferntiotal djur
observerades. En del av dem var något slitna, vilket indikerar att de redan hade flugit någon vecka.
Då vi (KJCS, RYRS, ELHS) senare besökte lokalen, den 12.VTI, observerades endast tre slitna djur.
Vid undersökning av potentiella näringsväxter fann Claes Eliasson (ELHS) en äggsamling på
Succisa pratense (Ängsvädd), som förekommer rikligt inom området.
I Sverige anses aurinia normalt ha en ettårig livscykel. Detta medför att ägg av vår population av
aurinia kring Gustavsmurarna bör kläckas i juli, varefter larverna lever i koloni i en spånad på
marken, Efter övervintringen splittras larvkollonin och larverna förpuppar sig, någon gång i maj-juni,
efter att ha ätit sig feta. Larvkolonierna är på sensommaren relativt lätta att observera. Årets kalla
och blöta sommarväder har varit klart ogynnsamt för arten. Från Västmanland rapporterar Claes
Eliasson en onormalt stor dödlighet hos aurinia-larver. Vid mitt besök på gästrikelokalen den
28.VI1I observerade jag inga larvkolonier. Min undersökning var visserligen ganska ytlig, men jag är
ändå klart oroad. Det vore för mig en katastrof om aurinia i Tröskentrakten har återuppstått från de
döda bara för att åter försvinna!
2007 Glaucopsyche alexis (Klöverblåvinge) (Hotklass 4) är både spridd och talrik i området. Den
varma våren 1993 var arten ovanligt frekvent. Den visade sig i stort sett på alla lämpliga lokaler, som
jag besökte under dess flygtid. De första djuren var på vingarna redan i slutet av april och arten flög
fortfarande vid Gästriklands Entomologiska Förenings exkursion i området den 31.V.
2016 Aricia nicias (Donzels blåvinge) (Hotklass 4) minskar för närvarande dramatiskt över hela sitt
utbredningsområde i nedre Norrland. Artens status i Tröskentrakten har varit osäker det sista
decenniet, själv har jag inte sett den i området sen 1974, I samband med våra aurinia-studier den 12.
VI fann vi (KICS, RYRS, ELHS) mängder med nykläckta nicias nära Gustavsmurarna. Arten flög
fortfarande för fullt den 27. VII, då äggläggande honor observerades (SINS). De sista slitna djuren
flög fortfarande den 28. VII (KICS), troligen på grund av sommarens kyliga väder. Artens
huvudsakliga näringsväxt Geranium silvaticum (midsommarblomster) förekora tikligt på lokalen.
Troligen har nicias en någorlunda stabil population i området, även om vi bör försöka belägga fler
lokaler för att kunna känna oss någorlunda trygga.
2320 Hypoxystis pluviaria (spetsvingemätare) (Hotklass 4). Är mycket lokal, den lever bl a på
Filipendula ulmaria (älggräs) och är sedan gammalt känd från trakten. Den sista tioårsperioden har
endast enstaka spridda fynd rapporteras från Gästrikland. Någon stabil kärnlokal har ej varit känd.
Trots det anses arten ha sina rikaste svenska lokaler här och i angränsande delar av Norduppland. H.
pluviaria flög den 23.V talrikt i de blötare partierna av Gustavsmurarna (KJKS). Mer enstaka djur
visade sig spridda på lämpliga fuktiga lokaler i närheten. Kärnan av utbredningen var helt klart själva
Gustavsmurarna, möjligen är detta den rikaste förekomsten av arten i landet.
31