Butterfly, take our sorrow away
in a time of armoured wounds.
Let your flight chase our heaviness
to the night that remains.
Entice the bright skies of June
to a shimmering false joy
as your intoxication renews its lustre
in a profoundly transformed city.
Wind that combs our meadows
as one combs grey hair,
spare still the asters' beds,
tend still summer's traces.
Where you move roses burst open,
the last poppies burn out,
lifting fleetingly in the end
a chalice of silk cloth.
While evil fools' mockery
crashes through green years
the image of the grave fills with joy
him who reaches his powerlessness in silence.
Butterfly, light spirit of weight,
heal the melancholy that destroys
while time is at hand,
before morphine's wing dies.
Grass's last venetian blinds
whisper together and strike
and from cabbage and celery
autumn's frozen snail emerges;
drags itself away as a burden
at the crumbling death's command
in a field where meadow fragrances
have fled from summer's fallen raiment.
Let your lyre's sound ring forth
imitated by an enraptured boy
who from late years wants to swing
the echo back to your meadow
which has seen your butterfly's summer
that you sent to a shadowed hall
where your memory blooms eternally
in a profoundly transformed valley.
Harry Martinson
---
GÄVLE/UPPSALA 3 May 1993
GÄSTRIKLANDS
ENTOMOLOGISKA
FÖRENING
Banverket
Mellersta Regionen
Box 487
801 05 Gävle
Regarding the planning of a new railway line between Älvkarleby and Gävle concerning, among other things, the insect fauna of the area.
According to information that has come to our attention, one of the alternatives for locating the new railway southeast of Gävle, alternative 4, is a proposed double-track routing from Järvsta, past Grinduga and further immediately west of Lake Trösken.
This area is nationally renowned for its high natural values, perhaps mainly botanical ones. In addition, the area is also known to harbour certain very rare and threatened insect species. In this compilation, only butterflies are presented because knowledge of these is somewhat better than for other invertebrate groups in the area. Butterflies, apart from their intrinsic value, also have great value as indicator species. In an area with rich and interesting butterfly fauna, one can assume that there are also numerous other threatened insects which, from a broader perspective, are valuable for the preservation of biological diversity.
The Grinduga–Trösken area together with the Älvkarleby area constitutes, for Swedish conditions, a unique transition zone between northern, southern and eastern fauna. Here, several species, now threatened, associated with the cultural landscapes of Central Norrland have their southernmost occurrence. At the same time, the area serves as a refuge for several south-eastern species that are disappearing from Scandinavia. Since these latter species occur in only a few places in the country, Sweden has an international responsibility according to the Bern Convention for the preservation of these northern populations.
The most protection-worthy area lies south of Trösken and just east of Grinduga. Many of the most threatened species are associated with the wetlands that are directly affected by the planned railway routing. A cursory review of what is known from the relevant area has yielded 23 butterfly species mentioned in "Red-listed Invertebrates in Sweden". Three of these are classified in threat category 2 (vulnerable). The remaining species are classified as requiring consideration (18) or rare (3). Since the area is relatively poorly studied, especially in recent years (see below), the following list probably shows only the tip of an iceberg. Such a comprehensive concentration of protection-worthy species in such a small area is completely unique for northern Sweden.
From several perspectives, it can be questioned whether the relevant area for the railway line according to alternative 4, with its unique combination of calcareous moraine and seepage wetlands, does not even exceed in protection value the areas along Dalälven that are planned to be included in the new national park. According to reports, the natural values along Dalälven have prevented all planning of railway construction in that area. It would be somewhat of an anticlimax if this decision were now to result in the unique limestone area south of Trösken, with its particularly sensitive groundwater conditions, being sacrificed instead. The undersigned hope that Banverket will take the consequences of the information presented about the significant natural values occurring within the area and choose one of the other alternative proposals for the location of the railway.
## The Butterfly Fauna within the Grinduga–Trösken Area.
Although the area has long been known to harbour a number of species of national interest, the fauna within the area is very poorly studied. Reasonably complete information exists only about diurnal large butterflies, but most of the records are from before 1975. The reason for this is that the most interesting area south of Trösken is no longer open to vehicle traffic. Few insect experts have visited the area since the roads there were blocked with gates. Particular inventory of nocturnal insects requires quite substantial equipment, which is why our information about these animals is incomplete. The following list should therefore be regarded as examples of the species that exist within this unique area and not as an exhaustive inventory. The majority of the fauna is probably still unknown. Many animals that have been found in single specimens in, for example, Grinduga or Mårtsbo should, judging by the occurrence of their host plants, have their main localities within the gated area. Our records refer only to finds made in the area south and southwest of Lake Trösken.
The report is based on the systematics, nomenclature and numbering of species in the latest Catalogus Lepidopterorum Sueciae (Svensson et al 1987). Swedish names are given according to Svensson and Palmqvist 1990. Only species included in the newly published list of "Red-listed Invertebrates in Sweden" (Ehnström et al 1993) are treated. Many other species may also have strong regional interest, for example some animals that have their northernmost known occurrences here. Threat categories: 1 = Acutely threatened, 2 = Vulnerable, 3 = Rare, 4 = Requiring consideration.
## Species List
202 Scardia polypori (Giant fungus moth) (Threat class 4). The species lives on tree fungi which in turn are associated with dead wood. This means the species is disappearing in all areas with so-called rational forestry.
274 Caloptilia leucapennella (Sulphur-barred leafroller) (Threat class 4). The larva lives on oak and the species has its northernmost known occurrence in the area.
548 Agonopterix astrantiae (Sanicel flat-body) (Threat class 4). The species occurs only where the host plant Sanicula europaea is found.
1115 Archips crataegana (Hawthorn summer tortrix) (Threat class 3). The species lives on various shrubs of the rose family. One of the country's most remarkably northernmost finds of the species was made within the area in 1990.
1686 Apomyelois bistriatella (Layer dynemoth) (Threat class 4). The species is associated with the rare tree fungus Daldinia concentrica.
1098 Lamellocossus terebra (Small wood leopard) (Threat class 4). The larva lives in fungus-attacked, usually old, aspens. The species therefore occurs only in areas with relatively much undisturbed aspen.
1873 Zygaena osterodensis (Narrow-bordered five-spot burnet) (Threat class 2). Has one of the strongest populations in Sweden in this area. It is bound to forest meadows with Lathyrus pratensis and montanus and has been found at many localities in the region. The earliest known records in the area are from the early 1950s (Östlund 1954) and the latest known record is from 1992. The species is considered extinct at most of its former localities in Sweden and now occurs elsewhere only at a few coastal localities in eastern Småland.
1875 Zygaena viciae (Vetch burnet) (Threat class 4). A classical meadow species dependent on hay meadows and grazed pastures. It has declined sharply in large parts of Sweden but has been found within the area as recently as 1989.
1878 Zygaena lonicerae (Broad-bordered bee hawk-moth) (Threat class 4). Similar habitat requirements to the preceding species. Within the area it has decreased in numbers but has been found at several localities during the 1990s.
1885 Pyrgus alveus (Grizzled skipper) (Threat class 4). Still numerous at several localities and scattered throughout the area. Last found in 1992. In the rest of Sweden it is in sharp decline. Stable populations in the rest of Sweden exist only on Gotland.
1954 Melitaea diamina (Meadow fritillary) (Threat class 4). The species lives on moist meadowland and in association with rich fens. Host plants Melampyrum, Plantago, Veronica and others. Last found in 1992.
1956 Mellicta britomartis (Assmann's fritillary) (Threat class 2) was previously abundant at several localities within the area. The latest known record is from the mid-1970s. The species is, however, very local throughout its entire range and has not been searched for in recent years. The species now occurs in northwestern Europe only at a few localities in eastern Småland.
1959 Euphydryas aurinia (Marsh fritillary) (Threat class 2) was last found within the area in the early 1950s (Östlund 1954). The species lives on moist meadowland and the edges of rich fens. Despite its name, the larva lives above all on Succisa pratense, but Plantago, Veronica and others have also been mentioned as host plants. Since the species is local and no one has searched for it for many years, it may still remain in the area.
2007 Glaucopsyche alexis (Common banded blue) (Threat class 4) is both scattered and abundant in the region, with the latest record year being 1992.
1995 Lycaena helle (Violet copper) (Threat class 4) has been reported to "occur in large numbers south of Grinduga". This only known observation from the relevant area is from the 1970s, but since the animal is difficult to detect and many suitable biotopes exist in the area, the species may still have a population here.
2016 Aricia nicias (Donzel's blue) (Threat class 4). We know many older observations, found for example in numbers in 1974. Since the species' localities are still intact, the species should still exist in the area. The species is currently declining dramatically throughout its range in lower Norrland.
2207 Perizoma sagittata (Arrowhead carpet) (Threat class 4). The species lives on Thalictrum flavum which has many good growing sites in the area. It has been found singly at several different localities within the area, most recently in 1992.
2320 Hypoxystis pluviaria (Pointed-winged wave) (Threat class 4). Is very local. The species lives on Filipendula ulmaria and has its richest Swedish localities within the area and in adjoining parts of Uppland. Latest known record from 1990.
2454 Clostera anachoreta (Black-marked prominent) (Threat class 4). The species is at home in old aspen stands. Occasional finds within the area.
EKOSÅNG TILL FJÄRILEN
Fjärll tag vår sorg avdaga
i en tid av pansrat sår.
Låt din flykt vår tyngd förjaga
till den natt som återstår.
Locka junis ljusa skyar
till en skimrad härmning glad
som din yras glans förnyar
i en hårt förvandlad stad.
Vind som kammar våra ängar
som man kammar gråa hår,
skona ännu asterns sängar,
vårda ännu sommarns spår.
Där du rör dig rosor brista,
brinner sista vallmon ut,
lyfter flyktig i det sista
en pokal av sidenklut.
Medan onda dårars löje
bullrar sönder gröna år
fyller gravens bild med nöje
den som tyst sin vanmakt når.
Fjäril, lätta tyngdens anda,
läk det svårmod som förgör
medan tiden är tillhanda,
förrn morfidens vinge dör.
Gräsets sista jalusier
susande tillsammans slår
och ur kål och sellerier
höstens frusna snigel går;
släpar bort sig själv som börda
vid den multna dödens bud
i en mark där ängens dofter
flytt ur sommarns fallna skrud.
Låt din lyras ljud framklinga
härmad av en hänryckt dräng
som ur sena år vill svinga
ekot åter till din äng
som har sett din fjärils sommar
den du sänt åt skuggad sal
där ditt minne evigt blommar
i en hårt förvandlad dal.
Harry Martinson
GÄSTRIKLANDS Gävle/Uppsala 3 maj 1993
ENTOMOLOGISKA
FÖRENING
Banverket
Mellersta Regionen
Box 487
801 05 Gävle
Angående projektering av ny sträckning av järnvägen mellan
Älvkarleby och Gävle avseende bl a områdets insektsfauna.
Enligt vad som har kommit till vår kännedom är ett av alternativen för lokalisering av den '
nya järnvägen sydost om Gävle, alternativ 4, en föreslagen dragning av dubbelspår från
Järvsta, förbi Grinduga och vidare omedelbart väster om sjön Trösken.
Detta område är riksbekant för sina höga naturvärden, kanske främst de botaniska.
Därutöver är området även känt för att hålla vissa mycket sällsynta och hotade insektsarter. I
denna sammanställning redovisas endast fjärilar eftersom kunskapen om dessa är något bättre
än för andra evertebratgrupper i området. Fjärilar har utom sitt egenvärde också ett stort värde
som indikatorarter. I ett område med rik och intressant fjärilsfauna kan man utgå ifrån att det
även förekommer ett stort antal andra hotade insekter som i ett större perspektiv är värdefulla
för bevarande av den biologisk mångfalden.
Grinduga - Trösken området utgör tillsammans med Älvkarleby området en för svenska
förhållanden unik brytzon mellan nordlig, sydlig och östlig fauna. Här har ett flertal, numera
hotade, arter knutna till Mellannorrlands kulturmarker sin sydligaste förekomst. Samtidigt
utgör ornrådet ett refugium för flera sydöstliga arter som håller på att försvinna ur
Skandinavien. Eftersom de senare arterna endast förekommer på ett fåtal platser i landet har
Sverige ett internationellt ansvar enligt Bern-konventionen för bevarandet av dessa nordliga
populationer.
Det mest skyddsvärda området ligger söder om Trösken och strax öster om Grinduga.
Många av de mest hotade arterna är knutna till de våtmarker som direkt berörs av den
planerade sträckningen av järnvägen. En ytlig genomgång av vad som är känt från det
aktuella området har givit 23 fjärilsarter som är nämnda i "Rödlistade evertebrater i Sverige".
Tre av dessa är klassade i hotkategori 2 (sårbara). Övriga arter är klassade hänsynskrävande
(18) alternativt sällsynta (3). Eftersom området är relativt dåligt undersökt, särskilt under
senare är (se nedan), visar nedanstående lista troligen bara toppen på ett isberg. En så
omfattande koncentration av skyddsvärda arter på ett så litet område är helt unik för norra
Sverige.
Ur flera aspekter kan det ifrågasättas om inte det aktuella området för bansträckning enligt
alternativ 4 med sin unika kombination av kalkmorän och översilningmarker i skyddsvärdhet
t o m överträffar de områden längs Dalälven som planeras ingå i den nya nationalparken.
Enligt uppgift har naturvärdena längs Dalälven förhindrat all projektering av
järnvägsbyggnation i detta område. Det vore något av en antiklimax om detta beslut nu skulle
leda till att det unika kalkområdet söder om Trösken med dess synnerligen känsliga
grundvattenförhållanden istället skulle offras. Undertecknarna hoppas att banverket tar
konsekvenserna av den information som framförs om de stora naturvärdena som förekommer
inom området och väljer något av de andra alternativa förslagen för placering av järnvägen.
Fjärilsfaunan inom Grinduga -Trösken området.
Trots att området sedan gammalt är känt för att hysa en rad arter av riksintresse, så är faunan
inom området mycket dåligt undersökt. Någorlunda fylliga uppgifter finns endast om
dagflygande storfjärilar, dock är de flesta fynduppgifterna från före 1975. Orsaken till detta är
att det mest intressanta området söder om Trösken numera ej är öppet för biltrafik. Få
insektkännare har besökt området sedan vägarna dit blockerades med bommar. Särskilt
inventering av nattflygande insekter kräver en hel del skrymmande utrustning, varför våra
uppgifter om dessa djur är ofullständiga. Nedanstående lista bör alltså betraktas som exempel
på de arter som finns inom detta unika område och inte som en uttömmande inventering.
Merparten av faunan är troligen fortfarande okänd. Många djur som har påträffats i enstaka
exemplar i t ex Grinduga eller Mårtsbo bör efter förekomsten av sina näringsväxter att döma
ha sina huvudsakliga lokaler inom det bommade området. Våra fynduppgifter gäller endast
fynd gjorda i området söder och sydväst om sjön Trösken.
Rapporten bygger på systematik, nomenklatur och numrering av arterna i senaste Catalogus
Lepidopterorum Sueciae (Svensson et al 1987). Svenska namn anges enligt Svensson och
Palmqvist 1990. Endast arter som är upptagna i den just publicerade förteckningen över
"Rödlistade evertebrater i Sverige" (Ehnström et al 1993) är behandlade. Många andra arter
kan dessutom ha ett starkt regionalt intresse t ex en del djur som här har sina nordligaste
kända förekomster. Hotkategorier: 1 = Akut hotade, 2 = Sårbara, 3 = Sällsynta, 4 =
Hänsynskrävande.
Artlista
202 Scardia polypori (Jättesvampmal) (Hotklass 4). Arten lever på trädsvampar som i sin tur
är knutna till döda träd. Detta gör att arten håller på att försvinna i alla områden med sk
rationellt skogsbruk.
274 Caloptilia leucapennella. (Svavelstyltmal) (Hotklass 4). Larven lever på ek och arten har
sin nordligaste kända förekomst i området.
548 Agonopterix astrantiae (Sårläkeplattmal) (Hotklass 4). Arten finns endast där värdväxten
Sanicula europaea förekommer.
1115 Archips crataegana (Hagtornsommarvecklare) (Hotklass 3). Arten lever på olika buskar
av rosensläktet. Landets särklassigt nordligaste fynd av arten gjordes inom området 1990.
1686 Apomyelois bistriatella (Skiktdynemott) (Hotklass 4). Arten är knuten till den sällsynta
trädsvampen Daldinia concentrica.
1098 Lamellocossus terebra (Mindre träfjäril) Hotklass 4). Larven lever i svampangripna,
oftast gamla, aspar. Arten förekommer därför endast i områden med relativt mycket orörd
asp.
1873 Zygaena osterodensis (Smalsprötad bastardsvärmare) (Hotklass 2). Har en av de
starkaste populationerna i Sverige i detta område. Den är bunden till skogsängar med
Lathyrus pratensis och montanus och har påträffats på många lokaler i trakten. De tidigaste
kända fynden i området är från början av femtiotalet (Östlund 1954) och senaste kända fynd
är från 1992. Arten anses vara utgången på flertalet av sina tidigare lokaler Sverige och finns i
Övrigt numera endast på några kustnära lokaler i östra Småland.
1875 Zygaena viciae (Liten bastardsvärmare) (Hotklass 4). En klassisk ängsart, som är
beroende av slåtterängar och betade hagmarker. Den har gått starkt tillbaka i stora delar av
Sverige men är dock påträffad inom området så sent som 1989.
1878 Zygaena lonicerae (Bredbrämad bastardsvärmare) (Hotklass 4). Liknande biotopkrav
som föregående art. Den har inom åmrådet minskat i antal men är på flera lokaler påträffad
under 90-talet.
1885 Pyrgus alveus (Kattunvisslare) (Hotklass 4). Fortfarande talrik på flera lokaler och
spridd inom området. Senast påträffad 1992. I övriga Sverige starkt på tillbakagång. Stabila
populationer finns i övriga Sverige endast på Gotland.
1954 Melitaea diamina (Kovetenätfjäril) (Hotklass 4). Arten lever på fuktig ängsmark och i
anslutning till rikkärr. Näringsväxter Melanpyrum, Plantago, Veronica m fl. Senast påträffad
1992.
1956 Mellicta britomartis (Veronikanätfjäril) (Hotklass 2) har tidigare varit talrik på flera
lokaler inom området. Senast kända fynd är från mitten av 1970-talet. Arten är dock mycket
lokal i hela sitt utbredningsområde och har ej efterforskats under senare år. Numera
förekommer arten i Nordvästeuropa endast på några få lokaler i östra Småland.
1959 Euphydryas aurinia (Ärenprisnätfjäril) (Hotklass 2) är senast påträffad inom området
under tidigt femtiotal (Östlund 1954). Arten lever på fuktig ängsmark och kanter av rikkärr.
Trots namnet lever larven framför allt på Succisa pratense, men även Plantago, Veronica m fl
har nämnts som näringsväxter. Eftersom arten är lokal och ingen har sökt efter den på många
år, kan den fortfarande finnas kvar i området.
2007 Glaucopsyche alexis (Klöverblåvinge) (Hotklass 4) är både spridd och talrik i trakten,
senaste fyndår 1992.
1995 Lycaena helle (Violett guldvinge) (Hotklass 4) har rapporterats "förekomma i stort antal
söder om Grinduga". Denna enda kända observationen från det aktuella området är från 70-
talet, men då djuret är svårt att upptäcka och många lämpliga biotoper finns i området bör
arten fortfarande kunna ha en population här.
2016 Aricia nicias (Donzels blåvinge) (Hotklass 4). Vi känner många äldre observationer,
påträffades t ex i antal 1974. Då artens lokaler fortfarande är intakta bör arten fortfarande
finnas i området. Arten minskar för närvarande dramatiskt över hela sitt utbredningsområde i
nedre Norrland.
2207 Perizoma sagittata (Piltecknad fältmätare) (Hotklass 4). Arten lever på Thalictrum
flavum som har många goda växtplatser i området. Den har påträffats enstaka på flera olika
lokaler inom området, senast 1992.
2320 Hypoxystis pluviaria (Spetsvingemätare) (Hotklass 4). Är mycket lokal. Arten lever på
Filipendula ulmaria och har sina rikaste svenska lokaler inom området och i angränsande
delar av Norduppland. Senast kända fynd från 1990.
2454 Clostera anachoreta (Svartfläckig högstjärt) (Hotklass 4). Arten hör hemma i gamla
aspbestånd. Enstaka fynd inom området.