New contributions to Gästrikland butterfly fauna (Lepidoptera)
Clas Källander
Husbygård, Husbyborg, 75592 Uppsala.
In Sweden, annual reporting of more noteworthy butterfly findings, including new provincial records, takes place via Entomologisk tidskrift. A systematic catalogue of all butterfly species found in Sweden, Catalogus Lepidopterorum Sueciae, was published in 1987 (Svensson et al 1987). The catalogue is now available as a database and is intended to be updated approximately once every decade. Catalogus lists 1112 butterfly species recorded from Gästrikland. This is in itself an impressive number of insects, but the corresponding figure from Uppland is 1829 species and from Dalarna 1509 species are reported. Gästrikland's butterfly fauna can therefore be assumed to be comparatively poorly investigated, this being particularly true for microlepidoptera (small butterflies). One reason for this is that, although a number of butterfly specialists have previously lived and worked in Gästrikland, none of them have taken an interest in small butterflies. This is well reflected in this report, which in total presents 51 new provincial species, of which only six are macrolepidoptera.
My hope is that this will be the first in a series of annual reports on interesting butterfly findings in Gästrikland. In this first part I present findings of general interest that do not necessarily have to be new provincial records. Here I prioritize observations of the more commonly known macrolepidoptera, while only the most exciting microlepidoptera are commented upon. This is followed by brief finding records in tabular form for species new to Gästrikland. The majority of these species were collected during 1991-1992. Some older findings that have only now been reliably identified are also included. The intention is that I shall continue to report each year what I learn of the year's findings, supplemented by older findings not included in the previous year's list. This first report consequently contains all new provincial findings from Gästrikland published in Entomologisk Tidskrift 1992 (Palmqvist 1992, Svensson 1992), as well as a number of recent as yet unpublished findings. The report is based on the systematics, nomenclature and numbering of species in the latest Catalogus (Svensson et al 1987). Swedish names are given according to Svensson and Palmqvist 1990. Reporters are indicated with abbreviations according to ZOO-TAX (Cederholm 1978), alternatively with names if they lack a ZOO-TAX code. When dates are given, days and years are given with Arabic numerals while months are written with Roman numerals. For new provincial findings found on several occasions and/or at several sites, data for the first finding are given.
During the summer of 1992, Göran Sjöberg and I jointly maintained an automatic light trap, which was placed on a clearing adjoining the beach meadows at Lågbo, Hedesunda. The trap was checked approximately every other week, therefore the date designation for findings from the trap at Lågbo is usually given as a time period. As is evident from this report, we found many interesting species. I hope the number of reporters will increase by next year and urge all readers who find any exciting animals to get in touch with me or Göran Sjöberg.
28
More interesting findings of microlepidoptera.
527 Agonopterix alstromeriana (Hemlock leaf-roller) is, despite the plant's toxicity, monophagous on Conium maculatum (Hemlock). On examination on 5.VI 1992 of a known plant site (verbal information from Ove Lennström), I (KJC) found two males. The site near Ytterharnäs is the northernmost finding locality for the species, the nearest known locality being a ruderal area in central Uppsala.
563 Etmia pusiella (Large gromwell moth) is likewise dependent on a rather uncommon host plant. Lithospermum officinale (Gromwell) grows here and there on periodically flooded areas around the Dalälven. The plant is here mainly water-dispersed and has here its northernmost populations in Sweden (verbal information Ove Lennström). The finding of Etmia pusiella at Lågbo on 9.IX 1992 (KJC) was unexpected and the northernmost so far in Sweden.
1091 Brachmia lineolella (Feathered Beauty) is probably recently established in Sweden and appears to be slowly expanding. As the Swedish name indicates, the species feeds on Calamagrostis epigeios (Stiff feather-reed). The first finding was made in Dalarna some 15 years ago and it is still only known from a few provinces, mainly from western central Sweden. The first Gästrikland finding, a female, is from Lågbo on 19.VI 1992 (KJC).
1115 Archips crataegana (Hawthorn summer roller) is a southern species that normally inhabits rich grazed meadows. It occurs locally and rarely in eastern Sweden. The specimen from Hyttön 20.VII 1991 (SJN) is the northernmost known finding of the species.
1340 Bactra furfurana (Fringed sedge roller) and 1526 Cydia orobana (Meadow vetchling roller) were both found in large numbers during the entomological society's first and so far only excursion to Orarna on 27.VII 1992 (KJC). The former species is one of the small butterfly collector's darlings and feeds on Juncus (Rush) which grows in shallow water, a type of biotope common along the flat shores of Orarna. Both species are new to Gästrikland.
1554 Prochoreutis ultimana (White-streaked nidi moth) appeared in two specimens in the trap at Lågbo during the period 16-26.VII 1992 (KJC, SJN). It is probably recently established in Sweden, overlooked, and only a few specimens are known from the country. The species is reported from Gotland, Dalarna, Ångermanland and now also from Gästrikland. From our neighbouring countries it is only known from Finland. The biology of the species is unknown, the known findings seem to provide no clue to the species' biotope requirements and all Swedish specimens are caught at light (verbal communication Ingvar Svensson). Here we have an opportunity to make a contribution!
1670 Catastia marginea (Golden-fringed moth) is a northern rare species, bound to lush and damp areas from the tree line and downward. Most localities lie in the upper coniferous forest region bordering the mountain chain, but scattered individual findings occur as far south as Älvkarelö, Uppland (Palm 1986). One specimen was caught with a net on flowering hay meadows at Källsjön, Åmot on 24.VI 1992 (SJN). Several related species are known as migrants, but the species probably has a local occurrence here. The biotope matches well with several known more northern localities. Göran Sjöberg promises to investigate the finding site more carefully in the future!
29
More interesting findings of macrolepidoptera.
1560 Sesia melanocephala (Little aspen clearwing) lives as a larva in the wood of dead aspen branches and is virtually impossible to find as an adult. The best way to search for the species is to break off dead branches close to the trunk on sun-exposed aspens. The finding of one-year-old larvae in an aspen grove at Mårtsbo on 16.V 1992 (KJC) was expected despite the species not previously being recorded from Gästrikland. S. melanocephala occurs in all provinces bordering Gästrikland and is probably widespread in suitable localities throughout the province.
1927 Vanessa atalanta (Red Admiral) is a migratory butterfly that annually visits Sweden. The species cannot overwinter here, so the animals we see are either direct arrivals from the Mediterranean area, or offspring of animals that arrived earlier in the same year. The species normally appears in the Gävle area only on a couple of occasions per five-year period. Jon Lennström found a Red Admiral on 22.V 1992 in Mårtsbo. The finding is extremely early for the season and probably reflects a direct arrival from South Europe. During the period 18-25 May a number of Red Admirals were reported from various locations, most from southern Sweden but also from places as far north as Bollnäs (Hans Meilon). The unusually large occurrence of Red Admiral in central Sweden during late summer 1992 probably originated from these animals.
2408 Agrius convolvuli (Convolvulus hawkmoth): The year 1992 will be remembered by us "butterfly people" as the great convolvuli year. In total more than 600 observations are known from Malmö in the South to Umeå in the North (verbal communication Nils Ryrholm). This year's invasion is the largest known from the North ever. The most recent major finding year for convolvuli in Sweden was 1938. The Convolvulus hawkmoth is one of the best fliers of the butterfly world, with a wingspan up to 130 mm and has been clocked at speeds over 50 km per hour without a tailwind. The northern limit for settled populations of convolvuli runs from the Mediterranean area via the Middle East towards the Black Sea and further eastward. The influx into Sweden in 1992 culminated during the first week of September when approximately 300 animals were caught, most in southeastern Sweden. Investigations are ongoing to try to evaluate where the animals came from. It is still unclear whether the migration came directly from South Europe or whether the animals are descended from primary migrants that have reproduced somewhere in Central Europe (verbal communication Henrik Brun and Nils Ryrholm).
The specimen from Valbo, Mackmyra on 21.IX 1992 (SJN) was the second finding from Gästrikland (and from Mackmyra!) and the second-to-last observation in Sweden for the year. The animal was found asleep on a sheet that was hanging out to dry.
2058 Cyclophora quercimontaria (Oak-barred umber) is a southern species that feeds on oak. It is distributed from Skåne in the south to Uppland in the north, but becomes increasingly sparse in the northern part of its range. The specimen from 16-26.VII from the trap at Lågbo is the northernmost finding in Sweden (KJC, SJN). The nearest occurrence is found in Roslagen. Whether the species is expanding northwards, contrary to expectation there is an unknown population in the Dalälven area, or whether the animal was a migrant is impossible to determine today. Future investigations in the oak belt around the Dalälven may perhaps provide an answer.
30
2483 Eilema cereola (Rosy marsh moth) lives in coniferous forest on or in the vicinity of high bogs. The species occurs, like several other marsh moths, sporadically both in time and space. It is known from many places but has very few known stable occurrences. Populations of marsh moths appear to increase over a series of years only to suddenly crash, after which development begins again from a low level. The process appears to follow a cycle of six to seven years. The most recent major marsh moth years were 1985-86 and 1991-92. E. cereola is a capricious beauty and the finding of two animals in the trap at Lågbo during the period 16-26.VII 1992 was the first in Gästrikland (KJC, SJN).
2616 Panthea coenobita (Feathered Gothic) lives on various conifers, particularly pine, but is nevertheless bound to richer "southern" biotopes. In the southernmost coastal provinces and on Öland and Gotland the species is not uncommon. In the rest of Swedish distribution coenobita is local and rare. The nearest stable population exists in northern Roslagen. A male from Hyttön, Hedesunda 13.VII 1991 (KJC, SJN) is yet another case of "the northernmost finding in the country".
2870 Eriopygodes imbecilla (Thick-horned nocturnal moth) is in Sweden mainly tied to limestone-rich ruderal areas in cultivated landscape. The species is said to feed on Knautia arvensis (Field scabious) (Skou
1991), a plant that is lacking at most good localities in the Uppsala region. Here we have instead found the larva on various bedstraws, most perhaps on Galium boreale (Northern Bedstraw). The species is very local wherever it occurs and has its strongest populations around Lake Mälaren. 1992 was a good year for imbecilla, when it occurred abundantly at many of its localities and was found for the first time in Gästrikland and in the Nyköping region (SJT). A male from Mårtsbo 28. VI 1992 (KJIO) is so far the only observation from Gästrikland. Since the biotope at the site is not quite typical for the species, it should be searched for at suitable localities in the region.
2925 Eugnorisma depuncta (Speckled Cabbage Moth) is distributed from southern Sweden to Uppland, the nearest find locality is Billudden. Göran Sjöberg and I have despite energetic investigations of suitable localities such as Eggegrund and Hyttön over a series of years failed to find the species in Gästrikland. When a specimen finally appeared in the light trap at Lågbo in the period 27. VII–15. VIII it was therefore very welcome (KJIC, SIN).
"The northernmost monk"
Panthea coenobita, Monk Moth (enlarged)
from Peder Skou: Owls of the North
31
New species for Gästrikland.
No Latin species name / Swedish name / Find locality / Reporter
[Table of 43 species with their Swedish common names, find localities, and reporter codes]
+ More known localities exist.
Reporters: KJC = Clas Källander, RYR = Nils Ryrholm, SJN = Göran Sjöberg, SJT = Jan Sjöstedt, SVN = Ingvar Svensson
Literature:
Cederholm L. 1978. Name codes – a proposal for uniform personal references in biology. – Ent. Tidskr. 99:135-141
Palm E. 1986. Pyralid moths of Northern Europe. Danmarks Dyreliv Volume 3. Copenhagen (Fauna Books)
Palmqvist, G. 1992. Interesting finds of large butterflies and moths (Macrolepidoptera) in Sweden 1991. – Ent. Tidskr. 113(4):37-45
Skou P. 1991. Owls of the North. Danmarks Dyreliv Volume 5. Stenstrup (Apollo Books)
Svensson I., Elmquist H., Gustafsson B., Hellberg H., Immby L., & Palmqvist G. 1987. Catalogus Lepidoptorum Suecia. Stockholm (Swedish Museum of Natural History & Entomological Society)
Svensson I. & Palmqvist G. 1990. List of Swedish butterfly pupae. Stockholm (Swedish Museum of Natural History & Entomological Society)
Svensson I. 1992. Remarkable finds of Microlepidoptera in Sweden 1991. – Ent. Tidskr. 113(1-2):36-41.
33
Nytilskott till Gästriklands fjärilsfauna (Lepidoptera)
Clas Källander
Husbygård, Husbyborg, 75592 Uppsala.
I Sverige sker via Entomologisk tidskrift en årlig rapportering av mer anmärkningsvärda
fjärilsfynd, bland annat av nya landskapsfynd. En systematisk förteckning över alla fjärilsarter
som har påträffats i Sverige, Catalogus Lepidopterorum Sueciae, publicerades 1987
(Svensson et al 1987). Förteckningen finns numera på data och det är meningen att den skall
uppdateras ungefär en gång varje tioårsperiod. I Catalogus finns 1112 fjärilsarter uppgivna
som påträffade i Gästrikland. Det är i sig ett imponerande antal kryp, men motsvarande siffra
från Uppland är 1829 arter och från Dalarna rapporteras 1509 arter. Gästriklands fjärilsfauna
kan därför antagas vara jämförelsevis dåligt undersökt, detta gäller särskilt för
microlepidoptera (småfjärilar). En av anledningarna till detta är att, trots att en rad
fjärilskännare tidigare har bott och varit verksamma i Gästrikland, har ingen av dessa
interesserat sig för småfjärilar. Detta återspeglas väl av denna rapport, som totalt redovisar 51
nya landskapsarter, varav endast sex är storfjärilar.
Min förhoppning är att det här skall vara den första i en serie av årliga rapporter om
intressanta fjärilsfynd i Gästrikland. Jag tar i den första delen upp fynd av allmänt intresse
som inte nödvändigtvis behöver vara nya landskapsfynd. Här prioriterar jag observationer av
de mer allmänt kända storfjärilarna, medan endast de mest spännande småfjärilarna
kommenteras. Sedan följer kortfattade fynduppgifter i tabellform för arter som är nya för
Gästrikland. Majoriteten av dessa arter är insamlade under 1991-1992. En del äldre fynd som
först nu med säkerhet har artbestämnts är också medtagna. Tanken är att jag fortsättningsvis
varje år skall rapportera vad jag känner till av årets fynd, kompletterat med de äldre fynd som
ej kom med i föregående års lista. Denna första rapport innehåller följaktligen samtliga nya
landskapsfynd från Gästrikland som publicerats i Entomologisk Tidskrift 1992 (Palmqvist
1992, Svensson 1992), samt en rad färska ännu ej publicerade fynd. Rapporten bygger på
systematik, nomenklatur och numrering av arterna i senaste Catalogus (Svensson et al 1987).
Svenska namn anges enligt Svensson och Palmqvist 1990. Rapportörer anges med
förkortningar enligt ZOO-TAX (Cederholm 1978), alternativt med namn om de saknar ZOO-
TAX kod. Vid angivelse av datum ges dagar och år med arabiska siffror medan månader
skrives med romerska siffror. För nya landskapsfynd som är påträffade vid flera tillfällen
och/eller på flera lokaler anges data för det första fyndet.
Under hela sommaren 1992 hjälptes jag och Göran Sjöberg åt med att sköta en automatisk
ljusfälla, som var placerad på ett hygge i anslutning till strandängarna vid Lågbo, Hedesunda.
Fällan vittjades ungefär varannan vecka, varför datum angivelsen för fynd från fällan i Lågbo
vanligen anges som en tidsperiod. Som framgår av denna rapport fann vi många intressanta
arter. Jag hoppas att antalet rapportörer skall öka till nästa år och uppmanar alla läsare som
hittar några spännande djur att höra av sig till mig eller Göran Sjöberg,
28
Intressantare fynd av småfjärilar.
527 Agonopterix alstromeriana (Odörtplattmal) är, trots växtens giftighet, monofag på
Conium maculatum (Odört). Vid undersökning den 5.VI 1992 av en känd växtplats (muntlig
uppgift från Ove Lennström), fann jag (KJC) två st hannar. Lokalen vid Ytterharnäs är den
nordligaste fyndplatsen för arten, närmaste kända lokal är en ruderatmark i centrala Uppsala.
563 Etmia pusiella (Stor stenfrömal) är även den beroende av en ganska ovanlig näringsväxt.
Lithospermum officinale (Stenfrö) växer här och där på tidvis översvämmade marker kring
Dalälven. Växten är här huvudsakligen vattenspridd och har här sina nordligaste bestånd i
Sverige (muntlig uppgift Ove Lennström). Fyndet av Etmia pusiella vid Lågbo den 9.TX 1992
(KJC) var oväntat och det nordligaste hittills i Sverige.
1091 Brachmia lineolella (Bergrörbågpalpmal) är troligen nyetablerad i Sverige och verkar
att långsamt expandera. Som det svenska namnet anger lever arten på Calamagrostis epigeios
(Bergrör). Det första fyndet gjordes i Dalarna för ca 15 år sedan och den är ännu bara känd
från ett fåtal landskap, huvudsakligen från västra Mellansverige. Det första gästrikefyndet, en
hona, är från Lågbo den 19. VI 1992 (KJO).
1115 Archips crataegana (Hagtornsommarvecklare) är en sydlig art som vanligen håller till
på rika betade marker. Den finns lokal och sällsynt i östra Sverige. Exemplaret från Hyttön
20.VII 1991 (SIN) är det nordligaste kända fyndet av arten.
1340 Bactra furfurana (Vattrad sumpvecklare) och 1526 Cydia orobana (VY ickerärtvecklare)
påträffades bägge i stort antal under entomologiska föreningens första och hittills enda
exkursion till Orarna den 27.V1I 1992 (KJC). Den förstnämnda arten är en av småfjärilvärdens
doldisar och lever på Juncus (Tåg) som växer i grunt vatten, en typ av biotop som är vanlig
längs Orarnas flacka stränder. Bägge arterna är nya för Gästrikland.
1554 Prochoreutis ultimana (Vitstreckad gnidmal) visade sig i två exemplar i fällan i Lågbo
under perioden 16-26. VII 1992 (KIC, SIN). Den är troligen nyetablerad i Sverige, förbisedd
och endast ett fåtal exemplar är kända från landet. Arten är rapporterad från Gotland, Dalarna,
Ångermanland och nu även från Gästrikland. Från våra grannländer är den endast känd från
Finnland. Biologin för arten är okänd, de kända fynden verkar inte att ge någon ledtråd till
artens biotopkrav och samtliga svenska exemplar är fångade på ljus (muntligt meddelande
Ingvar Svensson). Här har vi möjlighet att göra en insats!
1670 Catastia marginea (Guldfransmott) är en nordlig sällsynt art, som är bunden till frodiga
och fuktiga områden från trädgränsen och nedåt. De flesta lokalerna ligger i övre barrskogs
regionen i gränsen mot fjällkedjan, men strödda enstaka fynd förekommer så långt söderut
som Älvkarelö, Uppland (Palm 1986). Ett exemplar håvades på blommiga slåtterängar vid
Källsjön, Åmot den 24.VI 1992 (SIN). Flera närstående arter är kända som migranter, men
arten har troligen här en lokal förekomst. Biotopen stämmer väl med flera kända mer nordliga
lokaler. Göran Sjöberg lovar att i framtiden undersöka fyndplatsen mer noggrant!
29
Intressantare fynd av storfjärilar.
1560 Sesia melanocephala (Liten poppelglasvinge) lever som larv i veden på döda aspgrenar
och är i stort sett omöjlig att finna som imago. Det bästa sättet att söka arten är att bryta döda
grenar tätt intill stammen på solexponerade aspar. Fyndet av ett-års larver i en aspdunge i
Mårtsbo den 16.V 1992 (KJIC) var trots att arten tidigare inte är uppgiven från Gästrikland
väntat. S. melanocephala förekommer i alla landskap som gränsar till Gästrikland och är
troligen spridd på lämpliga lokaler över hela landskapet.
1927 Vanessa atalanta (Amiral) är en migrerande dagfjäril som årligen besöker Sverige.
Arten kan inte övervintra här, utan de djur vi ser är antingen direkt-inflygare från Medel-
havsområdet, eller avkomma från djur som anlänt tidigare under samma år. Arten visar sig
normalt i Gävle-trakten endast vid ett par tillfällen per femårsperiod. Jon Lennström fann den
22.5 1992 en Amiral i Mårtsbo. Fyndet är extremt tidigt för säsongen och återspeglar troligen
en direkt-inflygning från Sydeuropa. Under perioden 18-25 maj rapporterades ett antal
amiraler från olika orter, de flesta från Sydsverige men även från platser så pass långt norrut
som Bollnäs (Hans Meilon). Den ovanligt stora förekomsten av Amiral i Mellansverige under
sensommaren 1992 härstammade troligen från dessa djur.
2408 Agrius convolvuli (Åkervindesvärmare): Året 1992 kommer vi "fjärilsmänniskor" att
minnas som det stora stora convolvuli-året. Totalt är mer än 600 observationer kända från
Malmö i Söder till Umeå i norr (muntligt meddelande Nils Ryrholm). Årets inflygning är den
största som är känd från Norden någonsin. Det senaste stora fyndåret för convolvulii Sverige
var 1938. Åkervindsvärmaren är en av fjärilsvärdens bästa flygare, med en vingbredd upp till
130 mm och har klockats för hastigheter över 50 km i tummen utan medvind. Nordgränsen för
bofasta populationer av convolvuli går från medelhavsområdet via Mellanöstern mot
Svartahavet och vidare österut. Inflygningen till Sverige 1992 kulminerade under första
veckan i september då ca 300 djur fångades, de flest i sydöstra Sverige. Undesökningar pågår
för att försöka utvärdera varifrån djuren kom. Det är ännu oklart om migrationen utgick direkt
från Sydeuropa eller om djuren är härstammar från primära migranter, som har förökat sig
någonstans i Mellaneuropa (muntlig kommunikation Henrik Brun och Nils Ryrholm).
Exemplaret från Valbo, Mackmyra den 21.IX 1992 (SJN) var det andra fyndet från
Gästrikland (och från Mackmyra!) och den näst sista observationen i Sverige för året. Djuret
påträffandes sovande på ett lakan som hängde ute för att torka.
2058 Cyclophora quercimontaria (Backgördelmätare) är en sydlig art som lever på ek. Den är
utbredd från Skåne i söder till Uppland i norr, men blir alltmer sparsam i norra delen av sitt
utbredningsområde. Exemplaret från den 16-26. VII från fällan i Lågbo är det nordligaste
fyndet i Sverige (KIC, SJN). Den närmaste förekomsten finns i Roslagen. Om arten
expanderar norrut, mot förmodan har en okänd population i dalälvsområdet eller om djuret
var en migrant är idag omöjligt att avgöra. Framtida undersökningar i ekbältet kring Dalälven
kan kanske ge ett svar
30
2483 Eilema cereola (Vaxgul lavspinnare) lever i barrskog på eller i närheten av högmossar.
Arten uppträder, i likhet med flera andra lavspinnare sporadiskt både i tid och rum. Den är
känd från många platser men har mycket få kända stabila förekomster. Populationerna av
lavspinnare verkar att öka under en följd av år för att sedan plötsligt krascha, varefter
utvecklingen börjar om från en låg nivå. Förloppet verkar att följa en cykel på sex till sju år.
De senaste stora lavspinnar-åren var 1985-86 och 1991-92. E. cereola är en nyckfull skönhet
och fyndet av två djur i fällan i Lågbo perioden 16-26. VII 1992 var det första i Gästrikland
(KIC, SIN).
2616 Panthea coenobita (Munkfly): Arten lever på olika barrträd, framför allt tall, men är
trots det bunden till rikare "sydliga" biotoper. I de sydligaste kustlandskapen och på Öland
och Gotland är arten ej sällsynt. I övriga delen av den svenska utbredningen är coenobita
lokal och sällsynt. Närmsta stabila population finns i norra Roslagen. En hane från Hyttön,
Hedesunda 13.VTI 1991 (KIC, SIN) är ytterligare ett fall av "det nordligaste fyndet i landet".
2870 Eriopygodes imbecilla (Tjockhornsfly) är i Sverige huvudsakligen knuten till kalkrika
ruderatmarker i odlingslandskap. Arten uppges leva på Knautia arvense (Åkervädd) (Skou
1991), en växt som saknas på de flesta goda lokaler i Uppsala-trakten. Här har vi istället
funnit larven på olika måror, mest kanske på Galium boreale (Vitmåra). Arten är mycket
lokal överallt där den förekommer och har sina starkaste populationer runt Mälardalen. 1992
var ett bra år för imbecilla, då den förekom talrikt på många av sina lokaler och för första
gången påträffades i Gästrikland och i Nyköpingstrakten (SJT). En hane från Mårtsbo 28. VI
1992 (KJIO) är hittills enda observationen från Gästrikland. Eftersom biotopen på platsen inte
riktigt är typisk för arten bör den sökas på lämpliga lokaler i trakten.
2925 Eugnorisma depuncta (Punkterat jordfly) är utbredd från Sydsverige till Uppland, den
närmsta fyndorten är Billudden. Jag och Göran Sjöberg har trots energiska undersökningar av
lämpliga lokaler som Eggegrund och Hyttön under en följd av år misslyckats med att finna
arten i Gästrikland. Då ett exemplar äntligen dök upp i ljusfällan vid Lågbo perioden 27. VII-
15. VIII var den därför mycket välkommen (KJIC, SIN).
"Den nordligaste munken”
Panthea coenobita, Munkfly (förstorad)
från Peder Skous: Nordens Ugler
31
Nya arter för Gästrikland.
No Latinskt artnamn
Svenskt namn
Fyndort Rapportör
72 Stigmella aeneofasciella
226 Archinemapogon yildizae
427 Swammerdamia compunctella
451 Ypsolopha nemorella
452 Ypsolopha dentella
457 Ypsolopha lucella
527 Agonopterix alstromeriana
530 Agonopterix propinquella
563 Etmia pusiella
587 Oecophora bractella
593 Hypercallia citrinalis
848 Linmnaecia phragmitella
953 Bryothropha senectella
1091 Brachmia lineolella
1115 Archips crataegana
1120 Dichelia histrionana
1124 Aphelia unitana
1130 Clepsis rurinana
1138 Ptyckoloma lecheana
1143 Capua vulgana
1144 Philedone gerningana
1177 Acleris rhombana
1196 Acleris lipsiana
1207 Trachysmia inopiana
1229 Aethes margaritana
1235 Aethes hartmanniana
1319 Apotomis sauciana
1340 Bactra furfurana
1355 Ancylis tineana
1365 Epinotia sordidana
1526 Cydia orobana
1554 Prochoreutis ultimana
1560 Sesia melanocephala
1644 Laodamia faecella
1649 Sciota hostilis
1660 Dioryctria sylvestrella
1667 Pyla fusca
1670 Catastia marginea
1686 Apomyelois bistriatella
1720 Euzophera pinguis
52
Svarthuvad fingerörtdvärgmal
Björksvampmal
Rönngråmal
Ljusgul trymal
Näbbtrymal
Änkehöstmal
Odörtplattmal
Mindre tistelplattmal
Stor stenfrömal
Blågul praktmal
Jungfrulinpraktmal
Kaveldunfransmal
Franslinjemossmal
Bergrörbågpalpmal
Hagtornsommarvecklare
Granbredvecklare
Sidengrå bredvecklare
Trysnedbandvecklare
Blybandvecklare
Fållad lövskogsbredvecklare
Fjäderbredvecklare
Sikelvingehöstvecklare
Småprickig blåbärsvårvecklare
Fältmalörtpraktvecklare
Röllekblomvecklare
Brokig väddblomvecklare
Svart blåbärsknoppvecklare
Vattrad sumpvecklare
Björksikelvecklare
Dyster alrullvecklare
Vickerärtvecklare
Vitstreckad gnidmal
Liten poppelglasvinge
Björkskogsmott
Aspmolnmott
Glänsande tallbarkmott
Svartbrunt ljungmott
Guldfransmott
Skiktdynemott
Fettmott
Ockelbo, Mårtensklack SVN
Hedesunda, Hyttön KIC
Gävle, Mårtsbo KIC
Hedesunda, Lågbo SJN
Hedesunda, Lågbo KIC
Hedesunda, Lågbo SJN
Gävle, Ytterharnäs KIC
Gävle, Mårtsbo KIC
Hedesunda, Lågbo KJIC
Hedesunda, Hyttön SIN
Hedesunda Hyttön KIC
Gävle, Mårtsbo KIC
Hedesunda, Lågbo KIC
Hedesunda, Lågbo KJIC
Hedesunda, Hyttön SJN
Hedesunda, Lågbo SJN
Gävle, Hemsta KIC
Gävle, Mårtsbo” KIC
Hedesunda, Hyttönt SJN
Gävle Järvsta” KJIC
Hedesunda, Lågbo SJN
Hedesunda, Hyttön KIC
Hedesunda, Hyttönt SJN
Gävle, Grinduga KIC
Gävle, Hemsta KIC
Gävle, Järvsta KIC
Gävle, Mårtsbo” KIC
Gävle, Orarna EKIC
Åmot, Källsjön RYR
Hedesunda, Hyttön SJN
Gävle, Orarna KIC
Hedesunda, Lågbo
Gävle, Mårtsbo KIC
Hedesunda, Hyttön KIC
Hedesunda, Hyttön SJN
Gävle, Mårtsbo KIC
N. Åbyggeby” SJN
Åmot, Källsjön SJN
Hedesunda, Hyttön KJIC
Gävle, Mårtsbo KIC
1729 Parapoynx stratiotata
1760 Agriphila biarmica
1803 Evergestis forficalis
1829 Sitochroa verticalis
1850 Udea nebulalis
1861 Nomophila noctuella
2058 Cyclophora quercimontaria
2483 Eilema cereola
2616 Panthea coenobita
2870 Eriopygodes imbecilla
2925 Eugnorisma depuncta
Vattenaloemott
Dubbelbeväpnat gräsmott
Kålmott
Tistelängsmott
Dimmigt ängsmott
Nattflymott
Backgördelmätare
Vaxgul lavspinnare
Munkfly
Tjockhornsfly
Punkterat jordfly
Hedesunda, Hyttön
Åmot, Källsjön
Eggegrund"
Gaäle, Järvsta
Gävle, Mårtsbo”
Hedesunda, Hyttön
Hedesunda, Lågbo
Hedesunda, Lågbo
Hedesunda, Hyttön
Gävle, Mårtsbo
Hedesunda, Lågbo
KIC
KIC
KIC
KJIC
KIC
KIC
KJIC,SIN
KIC,SIN
KIC,SIN
KIC
KIC,SJIN
+ Finns fler kända lokaler.
Rapportörer: KJC = Clas Källander, RYR = Nils Ryrholm, SJN = Göran Sjöberg,
SJT = Jan Sjöstedt, SVN = Ingvar Svensson
Litteratur:
Cederholm L. 1978. Namnkoder - ett förslag till enhetliga personangivelser inom biologin.
-Ent. Tidskr. 99:135-141
Palm E. 1986. Nordeuropas Pyralider. Danmarks Dyreliv Bind 3. Köpenhamn (Fauna Boger)
Palmqvist, G. 1992. Intressanta fynd av storfjärilar (Macrolepidoptera) i Sverige 1991.
-Ent. Tidskr. 113(4):37-45
Skou P. 1991. Nordens Ugler. Danmarks Dyreliv Bind 5. Stenstrup (Apollo Books)
Svensson I., Elmquist H., Gustafsson B., Hellberg H., Immby L., & Palmqvist G. 1987. Catalogus
Lepidoptorum Suecia. Stockholm (Naturhistoriska Riksmuseet & Entomologiska föreningen)
Svensson I. & Palmqvist G. 1990. Förteckning över svenska fjärilshamn. Stockholm (Naturhistoriska
Riksmuseet & Entomologiska föreningen)
Svensson I. 1992. Anmärkningsvärda fynd av Microlepidoptera i Sverige 1991.
-Ent. Tidskr. 113(1-2):36-41.
33