Lisa Ahrnberg, class N3c
Vertebrates are ourselves and the mammals we have chosen to keep as our pets.
However, most of the animals we encounter indoors are arthropods. Apart from insects, arthropods consist of crustaceans, scorpions, mites, spiders, as well as centipedes and millipedes. Three-quarters of the world's 1 million known animal species belong to arthropods. The external skeleton serves as an attachment point for the muscles.
Crustaceans are primarily aquatic animals that breathe with gills. Their body is divided into head, thorax and abdomen. On the head they have three pairs of jaws and two pairs of antennae. It is only a single group of crustaceans, the woodlice, that is of interest here.
The body of scorpions is divided into a front body with four pairs of legs and a legless abdomen. The rear abdominal segments form a poisonous claw. A pair of mouthparts are well-developed pincers.
Pseudoscorpions are largely built like scorpions, but they lack the tail with the poisonous claw.
The book scorpion is a pseudoscorpion that is only a few mm in size, but you can catch sight of it among old damp papers or books, hunting for mites, springtails and book lice. It causes no damage indoors, and outdoors the pseudoscorpions are scarcely noticed either, as they live under moss and fallen leaves.
Centipedes have a distinct head, but the thorax and abdomen cannot be distinguished. The body consists of many segments with one pair (single-legged) or two pairs of legs (double-legged).
The body of spiders consists of two almost equally large parts. The front part is formed by the head and thorax with four pairs of legs, the abdomen is legless.
Mites have, like spiders, four pairs of legs, but the head, thorax and abdomen are fused together.
Whip scorpions' bodies also appear to be unsegmented, but they are much larger than mites and the four pairs of legs are disproportionately long in relation to the body. What spiders and whip scorpions have in common is that they are very common in our homes and that they live off other insects. In modern apartments, however, the climate is generally too dry, which is why spiders there are usually temporary visitors.
The class insects is divided into orders, then in turn into families, genera and species. Sometimes one also speaks of subspecies or races within a species. Insects form the phylum Arthropoda together with a few other classes such as crustaceans, centipedes and arachnids. Arthropods are characterized by their segmented legs and their body divided into sections.
Under very large families, genera are first divided into several subfamilies according to common characteristics, which then together form the family. Under large orders, families are similarly divided into suborders; in some cases the same term is called superfamily. By species is generally meant that individuals should have the ability to mate with each other and produce fertile offspring.
The body and development of insects
Insects have a segmented body, which means that it is composed of a number of body segments called segments. Usually the insect body consists of 20 segments. The abdomen of insects contains mainly organs and reproductive organs. Insects wear their skeleton externally, and this serves as an attachment point for the muscles.
The skin consists of a simple layer of cells of very varying thickness, the cuticle. The most important substance found in the cuticle is chitin, a soft material of extraordinary elasticity and strength. The hard external skeleton of insects means that most of the body becomes quite insensitive to pressure. Instead, special hairs on legs and antennae sense the ground and also vibrations in both the ground and the air. Many insects are also very sensitive to changes in air humidity.
Metamorphosis, which means transformation, refers to the transformation through several different stages that an insect undergoes. We have three main types of metamorphosis. In direct (ametabolous) development, the young individuals resemble the adults very closely. Incomplete (hemimetabolous) metamorphosis is a common type of transformation where the individual goes through several larval stages. The larvae are often called nymphs here. In complete (holometabolous) metamorphosis, we have three developmental stages which, among others, beetles undergo: larva, pupa and imago (the adult animal). Some insect species do not eat anything at all in their adult stages, but live on the nutrients they consumed during the larval stage.
Natural selection
Nature makes its own selection among individuals and lets the best adapted succeed while others hopefully manage to survive and reproduce with a bit of luck. This is called natural selection and is certainly necessary for a species to adapt to changed living environments and circumstances, and to survive competition with other species. Charles Darwin became known for this theory, and he called it: "The survival of the fittest". Charles Darwin was, as is well known, an Englishman who in the mid-1800s, with his formulation of the theory of evolution, taught us that we are descended from apes, and also described well how evolution could have occurred. He published a book in 1859, "On the Origin of Species", whose contents became the beginning of a revolution, not just within the biological sciences.
In summary, we can say that natural selection tends to favor the individual or individuals that best cope with competition and predation (predator = carnivore), at the same time as environmental requirements.
Limiting factors that depend on climate — climatic factors — are called abiotic, while non-climatic factors are called biotic.
The triumph of insects?
What lies behind the insects' constant success?
Wings are an eminent invention that give insects the ability to flee into the air when danger threatens. Similarly, the prospects for spreading the species are considerably improved by these, which can be a good help to success.
A great advantage for insects is their small size. There is a greater chance that food will suffice and that it can feed multiple individuals. Moreover, life for a small animal is full of hideouts and corners to live in and take shelter in.
Insects have a short lifespan and their offspring are numerous. This results in a very large number of individuals, and many generations, being born, developed, lived and died in a single area within a very short time interval. Natural selection then has its greatest effect and changes in the living environment can be quickly neutralized with the help of new mutations.
Insects have had and have had extraordinary prerequisites for possible optimal adaptation to the environment they have found themselves in. Some changes they have even been able to take advantage of and gained a head start from. The advance of insects has been mainly limited by the whims of the weather and the efficiency of birds, but their very worst direct enemies have been other insects.
A species' niche can be very interesting to study. The concept can be defined: "The total range of circumstances under which a species lives and reproduces." It is mainly three factors that are important. These are the species' activity period, food choice and habitat choice. The place where a species lives is usually called habitat in biology.
A food niche that has been developed and refined is living on dead organic material. A distinction is made here between detritus feeders and saprophages, where the latter live on organic material that has been changed through decomposition while detritus feeders live on non-decomposed animal and plant parts. For detritus feeders, it is usually of little help to have sharp vision. On the other hand, the better weather sense a detritus feeder has, the farther away from the insect can detect tasty corpses and thus get there before others. Evolution rewards an excellent sense of smell more. Natural selection rewards it by giving them more offspring, and in this way these can become more common than the others. For that reason, they cannot forget to use their sense of sight to detect dangers. An organism is constantly the result of solutions to many problems.
Gause's principle
Biologists reckon with a basic rule when studying natural selection between different species and their niches. The basic rule is called Gause's principle, after Gause himself, who in the 1930s researched interspecific competition, by which is meant competition between different species. The principle states that two species can never have exactly the same total niche. If they nevertheless want the same food, at the same time and in the same place, it will not be long before one species has competed the other out. If we, for example, have two species that live in the same habitat at the same time, the food choice presumably distinguishes them.
The three most important instincts of insects are: Obtaining food, being able to defend oneself, and finding a suitable partner to mate with. In all kinds of organisms, mating, reproduction, is absolutely the most important. Many insects have only one chance to mate in their lifetime. Below follow some important points on each instinct.
Food
When it comes to food, it is interesting with the predatory insects we have. Predatory insects are also called carnivores. Predators live on prey that is smaller and weaker than themselves, and they usually kill their prey. Parasites are often smaller than their "host" and they live continuously in or on its body. A parasite does not normally kill its host and nor does it eat large parts of its tissue. Usually more than one parasite lives on the same host.
Some beetle species indoors live by killing and eating other insect larvae; such as the deathwatch beetle larva, whose food consists of wood-boring insects.
The role of defense
Being able to defend oneself is an art in itself. Over millions of years, insects have developed protective mechanisms, primarily directed at larger enemies, of which birds are the most important. One can distinguish between active and passive protection, which can be behavioural or appearance-related.
An insect faces many risks during its lifetime. Eggs consist of small effective energy packages. Parasites want them for their own offspring while other animals eat them as they are. Larvae and pupae are the subject of at least as much interest.
Invisible protection
Not being seen can be good protection for survival. Even though one is small, there are not always hideouts at hand, instead certain insects have developed camouflage markings. This is especially important for nocturnal insects that should preferably be invisible when they rest during the light part of the day. There are also defense mechanisms that are deployed if the insect, despite camouflage, is discovered. Butterflies can have eye-spots or similar on their wings as a fright pattern. Insects can also smell or taste bad, and in the worst case be directly poisonous to deter the predator. Wasps and bees have bright colors to scare, they can also sting if one comes near.
The flower fly — (Syrphus ribesi) is an important pollinator which, apart from being beautiful, is a [text cuts off]
...of extraordinary benefit to us since it is such an effective aphid hunter. The hover fly can be confused with a wasp, but has only one pair of wings in contrast to the wasp's two. It is disguised as a dangerous animal with warning colours that suggest it can sting, despite being harmless.
This development has come about through natural selection in such a way that it is the individuals that best resemble the dangerous model that are least often eaten. This is what is called mimicry or resemblance. Some late summers it can happen that the whole house suddenly swarms with these small elegant insects, but when the hover fly comes indoors it is because the house's open doors and windows function as a trap—they have difficulty finding their way out.
To be able to defend oneself requires that one can effectively perceive what is happening in one's surroundings. Hearing plays a large role here. The hearing of an insect can consist of hairs, but for example crickets have developed real tympanic organs. The ability to judge distance by their antennae also plays an important role. Fear in insects can be triggered by threatening sounds. Sound is also often used in the insect world at mating time, so the production of sound is taken up elsewhere.
For a long time it was believed that small creatures arose by themselves, from dirt and dust—yes, that even animals like mice could be formed from refuse. However, not even the smallest creature can arise from nothing, but always comes from another individual of the same species.
## Reproduction in Insects
In most insects, two individuals, female and male, pair to reproduce. This increases variation in the offspring and the combination of genes—all to be able to adapt to environmental changes and to achieve optimal offspring. But when the environment is stable and predictable, variation is not so important. Many insects that live in such environments have no sexual reproduction but instead rely on parthenogenesis. Parthenogenesis—virgin birth—is reproduction without fertilization. Aphids are specialists in this; moreover, they can have sexual reproduction when the environment requires it.
To pair, a partner is required, and this one should be well chosen. Usually insect males seek out females using their sense of smell, touch, or taste. However, it is with the sense of smell that most insects find and recognize members of their own species.
Many insects lay their eggs directly on a plant or some other food source that the larva can utilize after hatching. For insects, it is a matter of finding as nutritious a food as possible so that the larva can grow rapidly. In wood-dwelling insects, larval development is very slow; sometimes it can take several years since wood is very nutrient-poor.
## The Sounds of Insects
The ability of insects to produce sound is more common than one might think. Within certain insect groups, for example grasshoppers (grasshoppers, crickets and true crickets), true bugs, and beetles, there are many examples of sound-producing organs. These organs can within, for example, different groups of beetles be located in completely different places, which suggests that the ability to produce sound has an important function to fulfil. Some sounds can one reasonably guess are meant to have a deterrent effect, as in many beetles.
Cicadas sing a mating call that serves to keep together the flock of males, but in grasshoppers the mating call is a way for males to attract females. Some crickets and certain other insects are thought to defend territories with territorial song.
The most common way for insects to produce sound is probably by rubbing different body parts against each other. This is called stridulation. That insects produce sound with the help of air streams (the most common way among mammals) is not particularly common. This is because they breathe in a completely different way. Oxygen supply in insects takes place, as is known, through a series of small breathing holes along the side of the body. A butterfly, the death's-head hawkmoth, is an exception to this rule and thus produces sound by utilizing air streams. The courtship song is a sound that has the task of putting the female in a mating-ready state. It is also important as a barrier so that the male does not mate with a female of the wrong species.
## Different Life Strategies
There is great variation between different creatures' ways of living. Life span can differ greatly between different insects depending on different priorities in body functions, different enemy types, etc. Within-species competition can be enormously large or virtually non-existent, depending on how densely the representatives of the species live together. The timing of reproduction depends on the species' development rate; it also depends on whether the species raises its young under parental care or not.
Population size and the number of offspring say much about the species' "life pattern". However, one can reckon with two extremes regarding life patterns. The one is used by all insects to varying degrees, which is called r-strategy; the word comes from reproductive strategy (reproductive = reproduction). It is most strongly characterized by the many offspring per birth that occur, and by the fact that parents do not take their young under parental care. The principle is that the more offspring each reproduction produces, the greater the chance that at least some survive. One can say that mammals use the opposite life pattern. This is called K-strategy and is recognized by the small number of offspring and by parents caring greatly for their young's security during upbringing. Growing up then usually takes a longer time.
Aphids, for example, are what one calls extreme r-strategists, while their predators; ladybugs, hover fly larvae and others are more K-strategists.
## Sociality and Society
Ants have among themselves developed sociality. That an insect is social means that it lives in societies. In society
(1) they cooperate in their activities,
(2) different individuals have different tasks, and
(3) several generations exist simultaneously in the society.
Apart from in humans and some other highly developed vertebrates, this pattern has developed in two insect orders out of the roughly twenty that exist. These are the termites (in the tropics) and wasps, which are also common in our country. This fact that such "primitive" creatures as insects have developed societies similar to our own has fascinated scientists for centuries.
Among wasps, it is the following stinging wasps that are social: hornets, bees (including bumblebees), and ants. Common characteristics of all social insects are their different castes, with reproductive individuals responsible for reproduction and more or less sterile individuals, so-called workers (always females in wasps), who are responsible for food supply, brood care and construction of the nest. Most build ingenious nests where they store food and raise their offspring.
## Solitary Insects
The vast majority of insects are solitary; by this is meant that they live most of their lives alone. Male and female meet only in connection with mating and there is no contact between parents and offspring. However, there are many species that live in groups or loose aggregations during certain parts of their lives without being counted as social for that reason. Some societies they do not form.
It is not temporary guests from the insect and small creature world that are our pests, but only a small part of the developed specialists that in the worst case can cause damage. Most are harmless and we do not even know that we have ever shared living space with them.
## Damp Biotopes
A house contains many different biotopes. Bathrooms and laundry rooms are somewhat damper biotopes, from which follows an insect fauna that is dependent on much moisture. If one quickly turns on the lamp and glances down at the floor, one can see small shiny, spindle-shaped creatures dart into crevices and corners. These are silverfish, which have also been given the names silverpike and night-sneak. There is also a firebrat that thrives in a dry climate. Both belong to the primitive order two-tailed bristletails and they lack wings entirely. The silverfish, however, is equipped with long antennae and three cerci at the rear end.
The silverfish has been mankind's companion for thousands of years, whereby the long adaptation time has meant that one cannot find it in nature. It is a rather light-shy and harmless insect that lives on starch-rich food such as flour, wallpaper paste and the like. The silverfish also has the ability to...
Lisa Ahrnberg, klass N3c
Ryggradsdjuren är vi själva och de däggdjur vi
valt att hålla som våra husdjur.
. De flesta djur som vi påträffar inomhus är dock
leddjur. Förutom insekter utgörs leddjuren av
kräftdjur, — skorpioner, — kvälster, spindlar = samt
tusenfotingar och mångfotingar. Till leddjuren hör
tre fjärdedelar av världens 1 million kända djurarter.
Det yttre skelettet tjänar som fäste för musklerna.
Kräftdjuren är i första hand vattendjur som. andas
med gälar. Deras kropp uppdelas i huvud,
mellankropp och bakkropp. På huvudet har de tre
par käkar och två par känselspröt, Det är endast en
enda kräftdjursgrupp, gråsuggorna, som har intresse
här.
Skorpionernas kropp är uppdelad i en framkropp
med fyra benpar och en benlös bakkropp. De bakre
bakkroppsdelarna bildar en giftklo. Ett par mundelar
är välutvecklide gripklor.
Klokrypare är i stort byggda som skorpioner, men
de saknar svansen med giftklon.
Bokskorpionen är en klokrypare som bara är
några mm stor, men man kan få syn på den bland
gamla fuktiga papper eller böcker, på jakt efter
kvalster, hoppstjärtar och damimlöss. Den gör ingen
skada inomhus och utomhus märks den eller de
andra klokryparna knappt heller, där de lever under
mossa och nedfallna blad.
Tusenfotingar har ett tydligt huvud, men
mellankroppen och bakkroppen går inte att urskilja.
Kroppen består av många leder med ett par
(enkelfotingar) eller två par ben (dubbelfotingar).
Spindlarnas kropp består av två nästan lika störa
delar. Den främsta bildas av huvud och mellankropp
med fyra par ben, bakkroppen är benlös.
Kvalster har liksom spindlarna fyra par benpar,
men huvud mellan- och bakkropp är sammanvuxna.
Låckespindlarnas kropp tycks också vara oledad,
men de är mycket större än kvalster och de fyra
benparen är oproportionerligt långa i förhållande till
kroppen. Gemensamt för spindlar och låckespindlar
är att de är mycket vanliga i våra hem och att de
lever av andra insekter. I moderna våningar är
klimatet dock i allmänhet för torrt, varför spindlarna
där oftast är tillfälliga gäster.
Klassen insekter indelas i ordningar, sedan i
turordning i familjer, släkten och arter. Ibland talar
man också om underarter eller raser inom en art.
Insekterna bildar stammen leddjur tillsammans med
några andra klasser såsom bl a kräftdjur, mångfotingar
och spindeldjur. Leddjuren utmärks av sina ledade
ben och den i avdelningar uppdelade kroppen.
Under mycket stora familjer indelas släktena först i
fera underfimiljer, efter gemensamma drag, som
sedan tillsammans bildar familjen. Under stora
ordningar indelas på samma sätt familjerna i
underordningar, i vissa fall heter detsamma
överfamilj. Med art menas i allmänhet att individer
ska ha möjlighet att kunna para sig med varandra och
ge fruktsam avkomma.
Insekternas kropp och
utveckling
Insekterna har ledad kropp, vilket innebär att den
är sammansatt av ett antal ledstycken som kallas
segment. Vanligen består insektskroppen av 20
segment. Insekternas bakkropp innehåller främst
inälvor och parningsorgan. Insekterna bär sitt skelett
utvändigt, och detta tjänar som fäste för musklerna.
Huden består av ett enkelt cellager av mycket
växlande tjocklek, kutikulan. Det viktigaste ämnet
som finns + kutikulan är kitin, ett mjukt material av
oerhörd elasticitet och styrka. Ensekternas hårda
hudskelett medför att större delen av kroppen blir
ganska okänslig för tryck. På ben och antenner sitter
istället speciella hår som känner av marken och
dessutom vibrationer i både marken och luften.
Många insekter är också mycket känsliga för
förändringar i luftfuktigheten.
Metamorfos som betyder omvandling, åsyftar den
omvandling genom flera olika stadier som en insekt
genomgår. Vi har tre huvudtyper av metamorfos.
Hos direkt (ametabolj utveckling liknar de unga
individerna — mycket de = vuwxma. = Ofullständig
(hemimetabol) förvandling är en vanlig typ av
omvandling där individen genomgår flera larvstadier.
Larverna kallas här ofta för nymfer. Vid fullständig
(holametabol) förvandling har vi tre
utvecklingsstadier som bl a skalbaggarna genomgår:
larv, puppa och imago (det vuxna djuret). En del
insektsarter äter inte någonting överhuvudtaget i sina
vuxenstadier, utan lever på näringen de ätit under
larvstadiet.
Naturligt urval
Naturen gör ett eget urval bland individer och
låter de mest välanpassade lyckas medan andra
förhoppningsvis kan = klara — livhanken = och
fortplantningen med hjälp av lite tur. Detta kallas ett
naturligt urval och är sannerligen nödvändigt för att en
art ska kunna anpassa sig till förändrade livsmiljöer
och omständigheter, och för att överleva
konkurrensen med andra arter. Charles Darwin blev
känd för den här teorin, och han kallade den:
"Överlevnaden av de mest limpade” ("the survival
of the fittest”). Charles Darwin var som bekant en
engelsman som på 1800-talets mitt med sin
utformning av utvecklingstäran, lärde oss att vi
härstammar från aporna, och beskrev även väl hur
evolutionen hade kunnat ske. Han släppte ut en bok
år 1859, "Om arternas uppkomst”, vars innehåll blev
början till en revolution, inte bara inom de
biologiska vetenskaperna.
Sammanfattningsvis kan vi säga att det naturliga
urvalet tenderar att favorisera den eller de individer
somm klarar av konkurrens och predation (predator =
rovdjur) = bäst, — sarnridigt med = miljökraven,
TI
78
Lisa Abrnberg, klass N3c
Begränsande faktorer som beror på klimatet -
klimatiska faktorer - kallar man för abiotiska, medan
man kallar de icke-klimatiska faktorerna biotiska.
Insekternas triumf?
Vari ligger insekternas ständiga framgång?
Flygvingarna är en eminent uppfnrning som ger
insekterna möjlighet att fly upp i luften när fara
hotar. Likadels förbättras utsikterna för spridning av
arten avsevärt med dessa, vilket kan vara en god hjälp
till framgång.
En stor fördel för insekterna är deras litenhet. Det
är större chans att maten räcker och att den kan
mätta flera individer. Dessutom är tillvaron för ett
litet djur ful av gömmor och vrår att leva i och ta
skydd i,
Insekternas livslängd är kort och deras avkomma
är stor. Det resulterar i att ett mycket stort antal
individer, och många generationer, kommer att
under ett mycket kort tidsintervall födas, utvecklas,
leva och dö i ett enda område, Det naturliga urvalet
har då som störst effekt och förändringar i ivsmiljön
kan snabbt neutraliseras med hjälp av nya mutationer.
Insekterna har och har haft utomordentliga
förutsättningar för en möjlig optimal anpassning till
den miljö de har befunnit sig i. En del förändringar
har de till och med kunnat utnyttja och fått färsprång
av. Insekternas frammarsch har huvudsakligen
begränsats av vädrets nycker och fåglarnas
effektivitet, men deras allra värsta direkta fiender har
varit andra insekter.
En arts nisch kan vara mycket intressant att
studera. Begreppet kan definieras: "Det totala
omfånget av de omständigheter under vilka en art
lever och förökar sig.” Det är framför allt tre faktorer
som är viktiga. Dessa är artens aktivitetsperiod,
födoval och habitatval . Platsen där en art lever brukar
inom biologin kallas för habitat.
En födonisch som utvecklats och förfinats är att
leva av dött organiskt material, Man skiljer här på
detritusätare och saprofager, där de senare lever av
organiskt = material = som = förändrats — genom
nedbrytning medan detritusätarna lever av ej
nedbrutna djur och växtdelar. För detritusätarna är
det oftast till föga hjälp att ha skarp syn. Däremot ju
bättre väderkorn detritusätaren har, från desto längre
avstånd kan insekten upptäcka läckra” kadaver och
därmed hinna före andra. Evolutionen belönar ett
utmärkt luktsinne mer. Det naturliga urvalet belönar
genom att de får fler avkommor och på detta sätt kan
dessa bli vanligare än de andra. För den skull kan de
inte glömma bort att utnyttja sitt synsinne för att
upptäcka faror. En organism är hela tiden resultatet
av lösningar på många problem.
Gauses princip
Biologerna räknar med en grundregel vid studier
av det naturliga urvalet mellan olika arter och deras
nischer, Grundregeln kallas för Gauses princip, efter
Gause själv som på 1930-talet forskade i
metlanartskonkurrens, med vilket man menar
konkurrensen mellan olika arter. Principen går ut på
att två arter aldrig kan ha exakt samma totala nisch.
Om de ändå viljer samma föda, under samrmna tid och
på samma plats kommer det inte att dröja inge
förrän den ena arten har konkurrerat ut den andra.
Om vi t ex har två arter som lever i samma habitat
under samma tid, så skiljer förmodligen födovalet
dem åt.
Insekternas tre viktigaste instinkter är: Skaffa föda,
kunna försvara sig och att hitta en lämplig partner att
para sig med. Hos alla slag av organismer är
parningen, att föröka sig, absolut viktigast. Många
insekter har bara en chans till parning i livet. Här
nedan följer några viktiga synpunkter på respektive
instinkt.
Föda
När det gäller föda, så är det intressant med de
rovlevande insekter vi har. Rovlevande insekter
kallas också karnivorer. Predatorer lever av byten som
är mindre och svagare än de själva, och de tar oftast
död på sitt byte. Parasiter är ofta mindre än sitt
"offer" och de lever kontinuerligt i eller på dess
kropp. En parasit dödar normalt inte sin värd och
äter inte heller upp stora delar av dess vävnad.
Vanligtvis lever mer än en parasit på samma värd.
En del skalbaggsarter inomhus lever av att döda
och äta upp andra insektslarver; som husbockslejonet
vars föda består av trägnagare.
Försvarets roll
Att kunna försvara sig är en konst i sig. Insekterna
har under = årmiljonernas = lopp = utvecklat
skyddsmekanismer, främst riktade mot större fiender,
av vilka fåglarna är de viktigaste. Man kan skilja på
aktivt och passivt skydd, som kan = vara
beteendemässigt eller utseendemässigt.
En insekt utsätts för många risker under sin
livstid. Äggen utgörs av små effektiva energipaket.
Parasiter vill ha dem för sin egen avkommas del
medan andra djur äter upp dem som de är. Larverna
och pupporna är föremål för minst lika mycket
intresse.
Osynligt - skydd
Ått inte synas kan vara ett gott skydd för
överlevnad. Även om man är liten finns det inte
gömställen till hands överallt, istället har vissa insekter
utvecklat en kamouflageteckning. Det är särskilt
viktigt för nattievande insekter som helst bör vara
osynliga då de vilar, under den ljusa delen av dygnet.
Det finns även försvarsmekanismer som fälls ut om
insekten trots kamouflage blir upptäckt. Fjärilar kan
ha skräckmönster i form av ögon eller liknande, på
sina vingar. Insekter kan även lukta eHer smaka illa,
och i värsta fall vara direkt giftiga för att avskräcka
Lisa Akrnberg, klan N3e
predatorn. Getingar och bin har bjärta Birger för att
skrämmas, de kan även sticka om man kömmer
ära
Blomflugan — (Syrphus ribesi) är cn viktig
pöllinerare som utöver att vara vacker är en
utomordentlig tillgång för oå eftersom den Ir en
sådan — effektiv bladlusjägare. Blomflugan kan
förväxlas med en stekel, men har bara ett par vingar
till skillnad från stekelns två Den är förklädd tll ett
farligt djur med varningsflrger som talir om att den
kan stickas, trots att den är fredlig.
Denna utveckling har kommit genom naturligt
urval på så sänt att det är de individer som bäst liknar
den farliga Brebilden söm mest sällan blir uppätna
Det Ir detta som kaällis ik de likhet eller
mianidery. Visa sensomrar kan det hända att hela huset
plötsligt vimlar av dessa små eleganta insekter, men
då blomflugan kommer inomhus är det för att husets
öppra dörrar och fönster fungerar som en fålla, de
har svårt att hitta ut
För att kunna försvara sig krävs att man effektivt
kan uppmärksamma vad som sker i ens omgivning,
Här spelar hörseln en stor oll. Hörseln hos en insekt
kan bestå av hår, men t ex syrscoma har utvecklat
verkliga trumbhinneorgan. Även act kunna doämma i
vig sina Bender spelar stör roll. Skrämsel hos Henden
kan man framkalla genom hotande ljud. Ljud
används inom = insektsvirlden ven ofa vid
parningatid, därför tas framkallandet av ljud upp mera
JeKRAPe.
Länge trodde man att smådjur uppkom av tig
själva, av smuts och damm = ja, att tom djur som
möss skolle korna bildas ur uussar. Dock kan inte
ens det minsta djur uppstå av syr självt, utan kommer
alltid av en annan individ 2v samma sont.
Förökning hos insekter
Hos de flesta insekter påras två individer, hona
och hane, för att föröka sig. Det ökar variationen på
ävkörmman och kombinationen av gener = ällt för att
kunna anpassa sig till miljöförindringar och fr att
uppnå en optimal avkomma. Men när miljön Ir
stabil och föratsägbar Ir variationen inte så viktig
Minga insekter som lever I sådana miljöer har heller
ingen sexuell örtökning utan förlitar sig på
partenogenes. = Partenogenes — fungfrufödselj Tr
fortplantning utan befruktning. Bladlössen Tr
specialister på detta, dessutom kan de ha sexuell
fortplantning när miljön 1å kräver,
För att påra sig krävs en partner, och denna bör
vara väl vald. Vanligen söker insekeohanar upp bönor
med sic lukt, börsele, eller snsinne. Det är dock
med luktsinnet som de esta imekter hittar och
känner igen medlemmar av den egna arten,
Ming insekter lägger sina gg direkt på en växt
eller någon annan närngskälla som lrven kan
utnyttja efter kläckningen. För tnsekterna gäller det
att hitta et så näringsrikt födoamee som möjligt, så
att larven anmabbt kan växa till Hos vedstande
insekter går lirvens utveckling mycket långsamt,
ibland kan den ta flera år eftersom veden är mycket
nädnpsfantig.
Insekternas läte
Art insekter kan frambringa ljud är vanligare 2n
man kanske tror Inom visa inscktsgrupper, t ex
hopprätvingar (gräshoppor, vårtbitare och syrsor),
halvvingar och skalbaggar finn: det många exempel
på ljudalstrände organ. Dessa organ kan inom
exempelvis olika gröpper av skalbaggar våra
gg i
5 4 AT >
al J
I län
En per koörmvvlar på väg om ämne de råpkorna där de Nibrogr sin förviid,
9
80
Lisa Abrnberg, klass N3e
placerade på helt skilda ställen, vilket antyder att
förmågan att frambringa ljud har en viktig funktion
att fylla. En del ljud kan man lärt gissa sig till att de
ska ha en avskräckande effekt, som hos många
skalbaggar.
Cikadoma sjunger en locksång som tjänar till att
hålla samman flocken av hanar, men hos
hopprätvingarna är locksången ett sätt för hanarna att
locka till sig honorna, En del syrsor och vissa andra
insekter anses hävda revir med revirsång.
Det vanligaste sättet för insekterna att tillverka
ljud är nog att gnida olika kroppsdelar mot varandra.
Detta kallas att insekten stidulerar. Att insekter
frambringar ljud med hjälp av luftströmmar (det
vanligaste sättet bland däggdjur) är inte särskilt
vanligt. Det beror på att de andas på ett helt annat
sätt. Syretiliförseln sker hos insekterna som bekant
genom en rad små andningshål lings med kroppens
sida. En fjäril, dödskallesvärmaren, är ett undantag
från denna regel och alstrar alltså tjud genom act
utnyttja luftströmmar. Friarsången är ett lite som har
till uppgift att försätta honan i parningsberedskap.
Den är också viktig som spärr för att hanen inte ska
para sig med en hona av fel art.
Olika livsstrategier
Det är stor variation mellan olika varelsers sätt att
leva. Livslingden kan skilja sig starkt mellan olika
insekter beroende på olika prioriteringar hos
kroppsfunktionerna, = olika — fiendetyper = mm,
Inomartskonkurrensen kan vara enormt stor eller så
gott som obefintlig, alltefter hur tätt inpå varandra
artens — representanter lever. Tidpunkten = för
fortplantning beror på artens utvecklingshastighet,
den beror också på huruvida arten rar sina ungar
under omvårdnad eller inte.
Populationsstorleken och avkommans antal säger
mycket om artens ”livsmönster”. Man kan dock
räkna med två ytterligheter vad gäller livsmönster.
Den ena nyttjas av alla insekter till olika grad, vilken
man kallar r-strategi, ordet kommer av reproduktiv
strategi (reproduktiv = förmering ). Den utmärks
starkast av de många avkommorna per födsel som
åligger, och av att föräldrarna inte tar sina ungar
under omvårdnad. Principen är att ju fler avkommor
varje fortplantning medför, desto större chans att
åtminstone någon överlever, Man kan säga att
däggdjuren använder sig av motsatt livsmönster.
Detta kallar man K-strategi och känns igen av det
Killa antalet avkommor och av att föräldrarna värnar
mycket om sina ungars trygghet under uppväxten.
Uppväxten tar då oftast lingre tid.
Bladlössen exempelvis är vad man kallar extrema
r-strateger medan deras predatorer; nyckelpigor,
blomilugelarver och andra är mera av K-strateger.
Socialitet och samhälle
Myrorna har sinsemellan utvecklat socialitet. Att
en insekt är social innebär att den lever i samhällen. I
samhället
(1) samarbetar de i sina aktiviteter,
(2) olika individer har olika arbetsuppgifter och
(3) flera generationer finns samtidigt i samhället.
Förutom hos människan och en del andra
högtstående = ryggradsdjur har = detta = mönster
utvecklats hos två insektsordningar av det drygt
tjugotal som finns. Det är termiterna (i tropikerna)
och steklarna som även är vanliga i vårt land. Detta
faktum att så ”primitiva” varelser som insekterna har
utvecklat samhällen liknande våra egna, har fascinerat
vetenskapsmän 1 århundraden.
Bland steklarna är det följande gaddsteklar som är
sociala; getingar, bin (inkl humlor) och myror.
Gemensamma drag hos alla sociala insekter är deras
olika kaster, med könsdjur som står för förökningen
och mer eller mindre sterila individer, sk arbetare
(alltid honor hos steklarna), som ansvarar för
mathållning, yngelvård och byggnad av boet, De
festa bygger sinnrika bon där de lagrar mat och föder
upp sin avkomma,
Solitära insekter
De allra flesta insekter är solitära, med det menas
att de lever större delen av sitt liv ensamma. Hane
och hona träffas bara i samband med parningen och
det finns ingen kontakt mellan föräldrar och
avkomma. Det finns dock många arter som lever i
grupper eller lösa anhopningar under vissa delar av
sina liv utan att de för den skull räknas som sociala.
Några samhällen bildar de ju inte.
Det är inte tillfälliga gäster från insekt- och
smådjursvärlden som är våra skadedjur utan det är
blott en liten del av de utvecklade specialisterna som
i värsta fall kan göra skada. De flesta är harmlösa och
vi vet inte ens att vi någonsin delat husrum med
dem.:
Fuktiga biotoper
Ett hus innehåller många olika biotoper. Badrum
och tvättrum är något fuktigare biotoper, därav följer
en insektsfauna som är beroende av mycket fukt.
Örn man kvickt tänder lampan och blickar ner mot
golvet kan man se små blanka spolformiga varelser
kila ned i springor och vrår. Det är silverfisken som
också har fått namnen silverpil och nattsmyg. Det
finns också en ugnsmyg som trivs i ett torrt klimat.
Båda = förs till den = primitiva — ordningen
fjällborstsvansar och de saknar vingar helt och hållet.
Däremot är silverfisken försedd med långa antenner
och tre spröt i bakändan.
Silverfisken har varit människans följeslagare i
tusentals år, varpå den långa anpassningstiden har
gort att man inte kan finna den ute i naturen. Den
är en ganska ljusskygg och oförarglig insekt som
livnär sig på stärkelserik föda som t ex mjöl,
tapetklister med mera. Silverfisken har även förmåga