Euzophera cinerosella (wormwood moth) lives as a larva in roots of Artemisia absinthium (wormwood) (Svensson 1993). The four specimens caught at Eggegrund during the period 3–4 August (KJC) are the northernmost records so far in Sweden. The species is distributed from Scania in the south to Uppland in the north with gaps in many provinces, for example Halland, Västergötland, Östergötland, and all provinces bordering Gästrikland except Uppland. All Uppland records are from the Stockholm region. Given the rich occurrence of the food plant on Eggegrund, it is likely that the species is resident on the island.
Zygaena osterodensis (narrow-winged cinnabar) (Threat class 2) is among the most interesting butterfly species in Gästrikland. It is tied to woodland meadows with Lathyrus pratensis and montanus (meadow vetchling and tuberous pea) and has over a series of years been found at several localities in the Tröskentrakten area. The richest localities are power line corridors and open areas around Gustavsmurarna on both sides of the border between Gästrikland and Uppland (Källander 1993b). The species has now pleasingly also appeared in several specimens at Nyvreten in Mårtsbo (LEJ, 12 August). Since the locality is visited regularly by the farm's butterfly-knowledgeable inhabitants throughout the 1990s, the species has likely established itself recently. The locality is a small woodland meadow that after lying fallow for about twenty years has now been cleared and mowed again.
Eupithecia immundata (ochreate pug) (4) is tied to baneberry (Actea spicata) and is also relatively thermophilous. The species is distributed from Scania to Uppland with gaps in many provinces and has also been found in Ångermanland. The species' heat requirements mean that the appearance of localities varies from south to north. In Götaland and in the Mälardalen slopes with sparse mixed forest often in south-facing situations, preferably with bedrock or blocks exposed, towards the north increasingly tied to warm localities such as south-facing slopes and blockfields under south-facing cliff bases. In Gästrikland we have hitherto only known the species from Skarven; this year's rediscovery (KIC, SIN) was the first since the species was found at the locality in 1983. Imago usually flies from midsummer to the first week of July. Females lay their eggs in flowers and fruit buds of the food plant. The greenish-white knobby larva lives in baneberry berries and greatly resembles a fly larva. Berries containing living larvae are often shrivelled, irregular, with partially "healed" entrance holes filled with excrement. Towards the end of the larval period, the fully grown larva leaves the plant and pupates in the soil. This usually occurs in central Sweden around the end of July to the beginning of August, but the damage to the baneberry is clearly visible until the first frost nights.
Peribatodes secundaria (juniper carpet) is a spruce forest species that in recent times has invaded Sweden from the south. The first records were made at Kulla Gunnarstorp, Scania, in 1953 (Svensson 1957). Since spruce does not occur naturally between northern Germany and Småland, spruce plantations in Germany, Denmark, and Scania enabled the species' expansion northward. The species has since those first records rapidly spread northward in Sweden and reached Uppland in 1975 (Palmqvist 1976). Since then the expansion has proceeded much more slowly, and the species has required another 19 years to reach southern Gästrikland. The first specimen, a female, was caught by light trap at Lågbo during the period 15 August–7 July (KIC, SJN).
Hemaris fuciformis (broad-bordered bee hawk-moth) (4 ABC) flew abundantly in gardens and on woodland meadows around Mårtsbo during Whitsun 1994 (KIC, LEJ). The hairy butterflies hovered in the air around wood anemone, primrose, and garden night-scented stock and "fuelled up" on nectar. One of the species' favourite flowers is usually lilac, which at the time of observation had not yet bloomed. The species' larvae live on various Lonicera species; in Sweden usually L. xylosteum (fly honeysuckle), which occurs abundantly around Mårtsbo. Ragnar Östlund (1954) lists the species as "not uncommon" in Gästrikland without locality data. From more recent times there are reports of observations of H. fuciformis during the 1970s from Edskön (KIC) and Norra Åbyggeby (SIN). Insectifera's readers are urged to report all observations of hawk-moths to the editorial office.
Nola karelica (Karelian nola moth) (Threat class 4) was found in great numbers during the 1960s on bog north of Gustavsmuren; since then, despite repeated visits to the locality, the species has not been rediscovered. In connection with inventory work in the area in 1993, a female was finally found at a new locality, a small fen east of Gustavsmurarna (Källander 1993b). The species is extremely local and appears to be very demanding; its biology is, however, little known. In the literature there are a number of different suggestions for food plants such as Rubus, Vaccinium, and Andromeda (Skou 1991). On a visit to the classic locality on 16 July 1994, RYR caught a specimen of the species. The record is an indication that a population of karelica persists in the area around Gustavsmurarna. To date we have never visited the area at sunset, when karelica is considered to be most active. We intend to make a concerted effort and search for the species sometime in mid-July 1995.
Autographa macrogamma (Macrogamma moth) has this year been reported as a new species for Gästrikland. The record, which Göran (SIN) washed out of his collection, is from Norra Åbyggeby on 29 August 1978. The species has a northern distribution, is resident in much of the Eurasian taiga, and has moreover been encountered as a migrant in adjacent areas. It is known from all of northern Sweden, including all provinces bordering Gästrikland, and we have long been expecting this species. The larva, like most Autographa species, can live on a number of different food plants.
Cryphia raptricula (grey-shouldered lichen moth) lives on stone lichens and is distributed from Scania in the south to Västerbotten in the north with gaps including Dalarna, Hälsingland, and Medelpad. The species occurs at many localities along the Uppland coast and is closest known from Billudden. Typical localities are warm coastal rocky outcrops, old quarries, and open boulder fields. The first record from Gästrikland was made at Eggegrund on 2 July (KJC).
Eugnorisma depuncta (depuncta dart) was before 1994 in Gästrikland known from only one specimen from the light trap at Lågbo during the period 27 August–15 August 1992 (Källander 1993a). Another specimen appeared on bait on 2 July (KJC) in connection with the Eggegrund survey; the nearest known locality is Billudden.
---
Table 1. New species for Gästrikland
No. | Latin species name | Swedish name | Locality | Reporter
183 | Montescardia tessulatella | Dotted fungus moth | Ovansjö, Österbergsmuren | (KJC, RYR)
185 | Morophaga choragella | Angled fungus moth | Hille, Ösasjön | (KJC)
348 | Argyresthia abdominalis | Lined single-needle moth | Eggegrund | (KJC)
396 | Prays fraxinella | White ash moth | Hedesunda, Lågbo | (KIC, SIN)
423 | Orthotaelia sparganella | Bur-reed moth | Hille, Hillemyren | (SIN)
466 | Depressaria pulcherrimella | Light-breasted burdock flat-body moth | Eggegrund | (KIC)
489 | Agnopterix hypericella | Pretty St. John's-wort flat-body moth | Hedesunda, Lågbo | (KJC, LEJ, FYK)
537 | Anchinia daphnella | Large mezereon moth | Gävle, Brännsågen, Skarven | (KIC)
553 | Elachista regificella | Magnificent fescue leaf-miner moth | Gävle, Mårtsbo | (FYK)
555 | Elachista quadripunctella | Four-spotted fescue leaf-miner moth | Gävle, Mårtsbo | (FYK)
659 | Coleophora lineola | Stinking groundsel case-bearer moth | Gustavsmuren, Långhäll | (KJC)
947 | Caryocolum viscariella | Catchfly case-bearer moth | Gävle, Mårtsbo | (KJC)
1104 | Cochylimorpha alternana | Bedstraw flower roller | Eggegrund | (KIC)
118 | Eupoecilia ambiguella | Grape flower roller | Hedesunda Lågbo | (KIC, SJN)
1155 | Celypha rosaceana | Purple-ground roller | Eggegrund | (KIC)
1237 | Ancylis mitterbacheriana | Oak roller | Hedesunda Lågbo | (KIC, RYR)
1206 | Apotomis sororculana | Minor clouded bud roller | Ovansjö, Österbergsmuren | (KIC, RYR)
1378 | Cydia splendana | Acorn roller | Eggegrund | (KJIC)
1472 | Amblyptilia punctidactyla | Monkshood plume moth | Gustavsmuren, Långhäll | (KIC)
1488 | Pterophorus baliodactylus | Mint plume moth | Eggegrund | (KJC)
1506 | Aphomia sociella | Bee moth | Gävle, Mårtsbo | (KIC)
1553 | Euzophera cinerosella | Wormwood moth | Eggegrund | (KJC)
1565 | Plodia interpunctella | Indian meal moth | Hedesunda Lågbo | (KIC, SIN)
1625 | Pedasia truncatella† | Truncate grass moth | Hille, N. Åbyggeby | (SIN)
1658 | Pyrausta aurata | Gold fringe | Eggegrund, 4 August 1994, 1st | (KIC)
2143 | Peribatodes secundaria | Juniper carpet | Gävle | (SIN)
2357 | Autographa macrogamma | Macrogamma moth | Åmot, Källsjön | (RPL)
2392 | Cryphia raptricula | Grey-shouldered lichen moth | Eggegrund | (KJC)
† The species has been found at several localities
‡ The record has not yet been reported to Entomological Bulletin.
Reporters: FYK = Ingmar Frycklund, KJC = Clas Källander, LEJ = Jon Lennström, RPL = Göran Rippler, RYR = Nils Ryrholm, SJN = Göran Sjöberg
Finally, warm thanks to all who have contributed to this report: Ingvar Svensson who has assisted with identifications of difficult small moths, Nils Ryrholm who has reviewed the manuscript, Ove Lennström for botanical consultation, and all of you who have contributed reports of interesting butterfly observations.
Literature:
Cederholm L. 1978. Name codes—a proposal for standardized personal designations in biology. -Ent. Tidskr. 99:135–141
Ehnström B., Gärdenfors U. & Lindelöw Å 1993. Red-listed invertebrates in Sweden 1993. Database for threatened species.
From J., Cederberg B., Källander C., Wikars L.-O. 1994. Species descriptions insects. In "Species and biotope preservation in forests". National Board of Forestry, Gävleborg County.
Källander C. 1993a. New additions to Gästrikland's butterfly fauna. -Insectifera 1(1) 28–33
Källander C. 1993b. Butterfly records from "the limestone area southeast of Gävle" 1993. -Insectifera 1(2) 27–32
Källander C. 1994a. This year's butterfly records from Gästrikland 1993. -Insectifera 2(1) 42–47
Källander C. 1994b. Eggegrund's butterfly fauna. -Insectifera 2(2) 8–25
Linnaluoto E.T. & Koponen S. 1980. Lepidoptera of Utsjoki, northernmost Finland. Kevo notes 5.
Lundin I., Bergström M., Grundström S. & Ståhl P. Meadows and pastures in Gävleborg. Regional Administration of Gävleborg 1993:2
Palmqvist G. 1976. More interesting records of Macrolepidoptera in Sweden 1975. -Ent. Tidskr. 97:43–44
Skou P. 1991. Nordic owlets. Danmarks Dyreliv Vol. 5. Stenstrup (Apollo Books)
Svensson I. 1957. New additions of Swedish large moths. Opuscula Entomologica 22:143–160.
Svensson I. 1981. Remarkable records of Microlepidoptera in Sweden 1980. -Ent. Tidskr. 102:83–97.
Svensson I., Elmquist H., Gustafsson B., Hellberg H., Immby L., & Palmqvist G. 1994. Catalogus Lepidoptorum Suecia. Stockholm (Swedish Museum of Natural History & Entomological Society).
Svensson I. & Palmqvist G. 1990. Checklist of Swedish butterfly names. Stockholm (Swedish Museum of Natural History & Entomological Society).
Svensson I. 1992. Remarkable records of Microlepidoptera in Sweden 1991. -Ent. Tidskr. 113:36–41.
Svensson I. 1993. Butterfly calendar. Hellberg's publishing, Stockholm.
Östlund R. 1954. Contribution to knowledge of Gästrikland's large butterfly fauna. -Ent. Tidskr. 75(2–4):208–220.
58
1553 Euzophera cinerosella (tnalörtinott) tever som larv i rötter på Artemisia absintihum
(äkta malört) (Svensson 1993). De fyra exemplaren som fångades på Eggegrund under
perioden 3-4. VIII (KJC) är de nordligaste fynden hittills i Sverige. Arten är utbredd från
Skåne i söder till Uppland i norr med luckor för många landskap t.ex Halland, Västergötland,
Östergötland och alla till Gästrikland gränsande landskap utom Uppland. Samtliga
upplandsfynd är från Stockholmstrakten. Med tanke på den rika förekomsten av
näringsväxten på Eggegrund är det troligt att arten är bofast på ön.
Zygaena osterodensis (smalsprötad bastardsvärmare) (Hotklass 2) hör till de mest intressanta
fjärilsarterna i Gästrikland. Den är bunden till skogsängar med Lathyrus pratensis och
monitanus (gulvial och gökärt) och har här under en följd av år påträffats på flera lokaler i
Tröskentrakten. De rikaste lokalerna är krafledningsgator och öppna marker kring
Gustavsmurarna på bägge sidorna om gränsen mellan Gästrikland och Uppland (Källander
1993b). Arten har nu glädjande nog även visat sig i flera exemptlar på Nyvreten i Mårtsbo
(LEJ, 12. VID. Eftersom lokalen har besöks regelbundet av gårdens fjärilskunniga invånare
under hela nittiotalet har arten troligen etablerat sig nyli gen. Lokalen är en liten skogsäng som
efter ett tjugotal år i träda nu åter har röjts och slåttrats.
Eupithecia immundata (oren malmätare) (4) är knuten till trolldriva (Åctea spicata), och
dessutom relativt värmekrävande, Arten är utbredd från Skåne till Uppland med fuckor för
många landskap och även funnen i Ångermanland. Artens värmekrav gör att lokalernas
utseende varierar från söder till norr. I Götatand och i Mälardalen sluttningar med gles
blandskog ofta i sydvända lägen, gärna med berg eller block i dagen, mot norr alltmer knuten
till varma lokaler som sydvända sluttningar och blockmark under sydvättande bergsstup. I
Gästrikland känner vi hittills endast arten från Skarven, årets återfynd (KIC, SIN) var det
första sedan arten upptäcktes på lokalen 1983. Imago flyger vanligen från midsommar till
första veckan i juli. Honorna lägger sina ägg i blommor och fruktämnen av näringsväxten.
Den grönvita knubbiga larven lever i trolldruvans bär och liknar mycket en fluglarv. Bär som
innehåller levande larver är ofta hopsjunkna, oregelbundna, med delvis "läkta" ingångshål
fyllda av exkrementer. Mot slutet av larvperioden lämnar den fullvuxna larven plantan och
förpuppar sig i jorden, Detta inträffar i Mellansverige oftast i månadsskiftet juli augusti, men
skadorna på trolldruvan är väl synliga fram till de första frostnätterna.
Peribatodes secundaria (granlavmätare) är en granskogsart som i sen tid har invaderat
Sverige söderifrån. De första fynden gjordes i Kulla Gunnarstorp Skåne 1953 (Svensson
1957). Eftersom gran inte förekommer naturligt mellan Nordtyskland och Småland bar
granplanteringarna i Tyskland, Danmark och Skåne möjliggjort artens expansion norrut.
Arten har sedan de första fynden snabbt spritt si & norrut i Sverige och nådde Uppland 1975
(Palmqvist 1976). Sedan dess har expansionen gått betydligt långsammare och arten har
behövt ytterligare 19 år att nå södra Gästrikland. Det första exemplaret, en hona, fångades av
ljusfältan i Lågbo under perioden 15.VIH- 7 VII (KIC, SJN)
Hemaris fuciformis (humlelik dagsvärmare) (4 ABC) flög rikligt i trädgårdar och på
skogsängar runt Mårtsbo under pingsten 1994 (KIC, LEJ). De lurviga fjärilarna hängde i
luften kring vitsippa, gultviva och trägårdsnattviol och ”tankade” nektar. En av artens favorit
blommor brukar annars vara syren, som vid observationstillfället dock ännu inte var utslagen.
Artens larver lever på olika Lonicera arter, i Sverige vanligen £. xyolsteum (skogstry) som
förekommer rikligt kring Mårtsbo. Ragnar Östlund (1954) anger arten som "ej sällsynt" i
Gästrikland utan lokalangivelse. Från mer modern tid finns uppgifter om observationer av H.
Juciformis under sjuttiotalet från Edskön (KIC) och Norra Åbyggeby (SIN). Infsectiferas
läsare uppmanas att raporter alla observationer av dagsvärmare till redaktionen.
Nola karelica (Karelsk trågspinnarfly) (Hotklass 4) påträffades under sextiotalet i stort antal
på myrmark norr om Gustavsmuren, arten har sedan dess trots upprepade besök på lokalen
inte återfunnits. I samband med inventeringsarbetet i området 1993 påträffades så äntligen en
hona på en ny lokal, ett litet kärr öster om Gustavsmurarna (Källander 19935). Arten är ytterst
lokal och tycks vara mycket krävande, dess biologi är dock föga känd. I litteraturen finns ett
antal olika förslag på näringsväxter som Rubus, Vaccinium och Andromeda (Skou 1991). Vid
ett besök på den klassiska lokalen den 16. VII 1994 fångade RYR ett exemplar av arten.
Fyndet är en indikation på att en population av karelika finns kvar i området kring
Gustavsmurarna. Hittills har vi aldrig besökt området i solnedgången, då karelica anses vara
som mest aktiv. Vi tänker försöka göra en kraftansträngning och efterforska arten någon gång
1 mitten på juli 1995.
Åutographa macrogamma (Långfläckat metallfly) har i år rapporterats som ny art för
Gästrikland. Fyndet, som Göran (SIN) vaskade fram ur sin samling, är från Norra Åbyggeby
den 29.VIH 1978. Arten har en nordlig utbredning, är bofast i större delen av den eurasiatiska
taigan och har dessutom påträffats som migrant i angränsande områden. Den är känd från hela
norra Sverige, inklusive alla till Gästrikland gränsande landskap och vi har länge väntat arten.
Larven kan i likhet med de flesta Autographa arter leva på ett antal olika näringsväxter.
Cryphia raptricula (Askgrått lavfly) lever på stenlavar och är utbredd från Skåne i söder till
Västerbotten i norr med luckor för bl.a. Dalarna, Hälsingland och Medelpad. Arten
förekommer på många lokaler längs upplandskusten och är närmast känd från Billudden.
Typiska lokaler är varma kustberg, gamla stenbrott och öppna klapperstensfält. Det första
fyndet från Gästrikland gjordes på Eggegrund den 2. VII (KJC).
Eugnorisma depuncta (punkterat jordfly) var från Gästrikland före 1994 endast känd i ett
exemplar från ljusfällan vid Lågbo under perioden 27, VO-15. VIII 1992 (Källander 19933).
Ytterligare ett exemplar visade sig på lockbete den 2, VII (KJC) i samband med Eggegrund-
inventeringen, den närmsta kända fyndorten är Billudden.
59
60
No Latinskt artnamn
Tabel 1. Nya arter för Gästrikland
Svenskt namn
Fyndort = Rapportör
183 Montescardia tessulatella Punktsvampmal
185 Morophaga choragella Snedbandad svampmal
348 Argyresthia abdominalis — Linjerad enbarrmat
396 Prays fraxinella Vit askmal
423 Orthotaelia sparganella — Igelknoppmai
466 Depressaria puleherrimella Ljusbröstad bockrotplattmal
489 Agnopterix hypericella Prydlig johannesörtplattmal
537 Anehinia daphnella Stor tibastmal
553 Elachista regificelle Magnifik fryteminerarmal
555 Elachista quadripunctella Fyrpunkterad fryleminerarmal
659 Coleophora lineola Stinksyskesäckmal
947 Caryocolum viscariella Rödblärearvmal
1104 Cochylimorpha alternana Väddklintblomvecklare
Brakvedblomvecklare
Purpurgrundvecklare
118 Eupoecilia ambiguella
1155 Celypha rosaceana
1237 Ancylis mitterbacheriana Eksikelvecklare
1206 Åpotomis sororculana
1378 Cydia splendana
1472 Amblyptilia punctidactyla Stormhattfjädermott
1488 Pterophorus baliodactylus Kungsmyntefjädermott
Ekollonvecklare
1506 Aphomia sociella I Humlemott
1553 Euzophera cinerosella Malörtmott
1565 Plodia interpunctella Indiskt mjölmott
1625 Pedasia truncatella + Stympat gräsmott
1658 Pyrausta aurata Guldljusmott
2143 Peribatodes secundaria — Grtanlavmätare.
2357 Autographa macrogamma Långfläckat metallfly
2392 Cryphia raptricula Askgrått lavfly.
Ovansjö, Österbergsmuren (KJC, RYR)
Hille, Ösasjön (KJC)
Eggegerund (KJC)
Hedesunda, Lågbo (KIC, SIN)
Hille, Hillemyren (SIN)
Eggegrund (KIC)
Hedesunda, Lågbo (KJC, LEJ, FYK)
Gävle, Brännsågen, Skarven (KIC)
Gävle, Mårtsbo (FYK)
Gävle, Mårtsbo (FYK)
Gustavsmuren, Långhäll, (KJC)y"
Gävle, Mårtsbo (KJC)Y"
Eggepgrund (KIC)
Hedesunda Lågbo (KIC, SJN)
Eggegrund (KIC)
Hedesunda Lågbo (KIC, RYR)
Mindre molnbrämknoppvecklare Ovansjö Österbergsmuren (KIC, RYR)
Eggegrund (KJIC)
Gustavsmuren, Långhäll (KIC)
Eggegrund (KJC)
Gävle, Mårtsbo (KIC)"
Eggegrund (KIC)
Gävle, (SIN).
Åmot, Källsjön (RPL)
Eggegrund (KJC)
Hedesunda Lågbo = (KIC, SIN)
Hille, N. Åbyggeby (SIN)
Eggegrund, 4.V1IH 1994 1st (KIC)
+ Arten är påträffad på flera lokaler
I Fyndet är ännu ej rapporterat till Entomologisk tidskrift.
Rapportörer: FYKS = Ingmar Frycklund, KJCS = Clas Källander, LEJS = Jon Lennström, RPLS
= Göran Rippler, RYRS = Nils Ryrholm, SJNS = Göran Sjöberg
Tack!
Till sist ett varmt tack till alla som har bidragit till den här rapporten: Ingvar Svensson som
har hjälpt till med bestämningar av besvärliga småfjärilar, Nils Ryrholm som har granskat
manus; Ove Lennström för botanisk konsultverksanhet och alla ni som har bidragit med
rapporter orm intressanta fjärilsobservationer.
Litteratur:
Cederholm L. 1978. Namnkoder - ett förstag till enhetliga personangivelser inom biologin.
-Ent. Tidskr. 99:135-141
Ehnström B., Gärdenfors U. & Lindelöw Å 1993. Rödlistade evertebrater i Sverige 1993.
Databanken för hotade arter.
From J., Cederberg B., Källander C., Wikars L.-O. 1994. Artbeskrivningar insekter. I "Art-
och bitopbevarande i skogen”. Skogsvårdsstyrelsen i Gävleborgs län.
Källander €. 1993a. Nytillskott till Gästriklands fjärilsfauna. -Insectifera 1(1) 28-33 -
Källander OC. 1993b. Fjänilsfynd från "kalkområdet sydost om Gävle" 1993.
-Insectifera 1(2) 27-32
Källander C. 1994a. Årets fjärilsfynd från Gästrikland 1993. -Insectifera 201) 42-47
Källander C. 1994b. Eggegrunds fjärilsfauna. -Insectifera 202) 8-25
Linnalvoto E.T. & Koponen 5. 1980. Lepidoptera of Utsjoki, northernmost Finland.
Kevo notes 5.
Lundin I, Bergström M., Grundström S. & Ståhl P. Ängar och hagar i Gävleborg.
Länstyrelsen i Gävleborg 1993:2
Palmqvist, G. 1976. Intressantare fynd av Macrolepidoptera i Sverige 1975.
-Ent. Tidskr. 97:43-44,
Skou P. 1991. Nordens Ugler. Danmarks Dyreliv Bind 5. Stenstrup (Apollo Books)
Svensson I. 1957. Nytillskott av svenska storfjärilar. Opuscula Entomologica 22:143-160.
Svensson I. 1981. Anmärkningsvärda fynd av Microlepidoptera i Sverige 1980.
-Ent. Tidskr. 102:83-97.
Svensson I., Elmquist H., Gustafsson B., Hellberg H., Immby L., & Palmqvist G. 1994.
Catalogus Lepidoptorum Suecia. Stockholm (Naturhistoriska Riksmuseet &
Entomologiska föreningen).
Svensson I. & Palmqvist G. 1990. Förteckning över svenska fjärilshamn. Stockholm
(Naturhistoriska Riksmuseet & Entomologiska föreningen).
Svensson I. 1992. Anmärkningsvärda fynd av Microlepidoptera i Sverige 1991.
-Ent. Tidskr. 113:36-41.
Svensson I. 1993. Fjärilskalender, Hellbergs förlag, Stockholm
Östlund R. 1954. Bidrag till kännedom om Gästriklands storfjärilsfauna.
-Ent. Tidskr. 75(2-4):208-220.
&1