Gästriklands Entomologiska Förening presents below a compilation of what we in the association have gathered regarding the threatened limestone area south of Lake Trösken, 1 mil east of Gävle centre.
The threat comes from the many rapid train alternatives that have been presented in recent years. Some of these alternatives (UA3, UA4, and UA5) pass through the most sensitive and most valuable parts of this area, which has been classified as a nature area of national interest by Naturvårdsverket.
[Map section with labels]
Much protected nature in the Grinduga - Trösken area
The most protected parts of the area from an entomological and botanical perspective
The most protected parts of the area from an ornithological, botanical, entomological and aesthetic perspective
Track alternatives: 1–5 (UA 1–UA 5)
Track alternative no. 5 is marked with dashes
As far as we in the association have been able to ascertain, Banverket first presented proposals UA1 and UA2, both of which involved maintaining the current track line in essence but making minor new routes where the line today makes some unjustified bends. These proposals have, in recent days—that is, in September 1995—been reworked into a "Modified UA 1". This is, moreover, an attractive alternative for nature conservation.
Proposal UA3, which among other things ran just north of Grinduga village and further down into the wetlands south of Lake Trösken, was presented as an alternative to UA1 and UA2. This alternative no. 3, however, quickly met very strong opposition because it passed through particularly sensitive and valuable nature areas. Banverket therefore put forward a new proposal called UA4. This proposal UA was presented in Banverket's major investigation in spring 1993. Responsible for this investigation was the firm Kjessler & Mannerstråle AB in Sundsvall. Our first reflection when we saw this investigation was: Have they ever visited the area? Do they know anything whatsoever about the flora and fauna of the area? Massive protests from among others Gävle's nature organisations prompted Banverket to conduct a more thorough investigation of the areas that would be affected by the UA4 route. It is to Banverket's credit that they proved receptive to adequate arguments and funded the mapping of the area's natural values that was subsequently carried out.
This investigation, which was conducted by Beijer in 1994, has, as far as we have been able to ascertain, led to Banverket withdrawing the alternative route no. 4. With this, we believed that the wetland area south of Trösken would be saved. We were all therefore extraordinarily surprised when Banverket sent out a new alternative called no. 5 with a route just north of the previously completely impossible alternative no. 3 and very close to and even over Lake Trösken itself. Just south of Fäbodlandet, where, incidentally, Gävle's "nearest" crane pair breeds, this UA5 crosses the "impossible" UA3. See the map below. According to the very latest route of this UA 5 presented by Banverket now in September 1995, the track has been drawn even closer to Grinduga village to make it easier to take the track across the lake. This alternative therefore increasingly resembles the previously impossible UA 3.
What will it look like here just north of this very protected village with its mosaic-like farming and its unique "near nature" with a fantastic alkaline fen and bird-rich reed beds in a few years?
The double-track embankment may consist of a 10 m high and at the base 45 m wide gigantic bank straight through the area's sensitive parts in Trösken's southwestern corner with its particularly fine reed bays "Flokarna". The embankment continues straight across the delta at the mouth of Viälven. Trösken's perhaps most remarkable area. Some valuable bridges are not in question, but rather a 10 m deep bank, at least 3 m above water level, will constrict the lake's most sensitive part. Only as in a nightmare can one imagine the devastation that would result from this route.
Where will all the fill come from? Where and how will these fill materials be transported? Does Banverket guarantee that this gigantic filled dike will not affect the so sensitive water flow when the embankment then extends through moss and swamp areas south of Trösken where all threatened species exist? It is an enormous responsibility that rests on Banverket if one undertakes such a far-reaching intervention in what is arguably Gästrikland's most sensitive ground area.
We within the Entomologiska Föreningen i Gästrikland cannot understand how one could put forward this proposal UA5 as an alternative to UA4. The area affected by alternative no. 5 is the very core and absolutely the most valuable part of the entire large area down to E4 that has been classified as of national interest for nature conservation. We regard it as very serious that here in Gävleborgs län's most unique nature area, which harbours a flora and fauna that regarding threatened species is unparalleled in this part of the country, one can nonetheless put forward an alternative so ominous for biological diversity. This is all the more surprising since the area is so well known after more than 50 years of inventories and investigations. Unfortunately, it seems that Banverket and its investigators have completely neglected this, as they for example have not even once asked our association whether we have any knowledge of the area's fauna. Banverket has also not once responded to our letters, articles and similar communications, except for a letter reply from Banverket's former chief Jan Brandborn's case officer on 12 April 1994.
To truly demonstrate the area's nature conservation value in an objective and impartial manner, we have based ourselves on the species of vascular plants and butterflies that appear on the list of Sweden's threatened plants and animals. The reason we have chosen flowers and butterflies is that these are the only unified groups that are properly known regarding occurrence in Gästrikland. These threatened or red-listed species are moreover very good to use to get an indication of an area's natural values since they are usually sensitive to disturbance, require undisturbed nature but are at the same time fairly easy to find during an inventory. In general, one can say that the presence of these red-listed species in an area is a clear indication that the area is particularly valuable.
As background to the figures below, it may be mentioned that in Sweden we have noted over 2700 species of butterflies and 2500 species of vascular plants. Of all these species, 32 red-listed butterflies and 15 species of red-listed vascular plants occur in the small area between Trösken and UA4. This is unique for such a small area in this part of the country. 12 species have their only occurrence here. Furthermore, the area constitutes the refuge where many of our largest and most beautiful day-flying butterflies "manage to persist" during normal cold rainy summers, from where they can spread over large parts of Gästrikland during such fine summers as for example the one we recently experienced in 1995.
We have chosen to illuminate the Trösken area's unique position as a fantastic gene bank for threatened species by showing for each species the total occurrence of these species in all of Gästrikland today.
Regarding the butterfly maps, the following addition may be in place: Of course there is the possibility that some of the red-listed butterflies can be found at one or more other localities in Gästrikland. We have made these maps based on the total knowledge that exists today about Gästrikland's butterfly fauna. However, we judge the probability as greater that we can find one or more additional red-listed species in the Trösken area than that we would find any of the already found species at any other place in Gästrikland.
We make this assessment on the basis that there is no access to electricity throughout the entire area south of Trösken, which has meant that we have only on a few occasions, at most 5 times over 30 years, been able to use portable generators with ultraviolet light to study the nocturnal butterflies. In the rest of Gästrikland we have access to a total of around 10,000 nights of studies with ultraviolet light over 30 years. Yet another reason why the area south of Trösken has not been investigated regarding nocturnal butterflies is that all access roads have been "blocked". This has meant that previously we have not been able to enter there by car, which is absolutely necessary to be able to bring generators, lamps and all other equipment needed for this type of investigation. It is only since 1994 that, through the kindness of Korsnäs AB, we have been able to use the area's forest roads for more thorough inventories. We hope to be able to intensify these investigations in 1995.
Footnote:
When this went to press in September 1995, we were in the process of evaluating the inventory project the association began in spring 1995 in the intended track route UA5 just north of Grinduga village. Unsurprisingly, a number of additional red-listed butterflies have been found at the location where the planned UA5 route is to be laid. The total evaluation of this research is not yet complete when this is written. Nor is the film ready that the undersigned has made about the day-flying butterflies that fly in the affected limestone area. We hope, however, to be able to show it on television in due course.
DISTRIBUTION MAPS: pp. 10–535
Based on the research that the association's members and Gästrikland's earlier entomologists have conducted in the area since the mid-1930s, we have produced distribution maps of the threatened butterflies and vascular plants that occur in the limestone area south of Trösken.
We have come to the conclusion that the best way to demonstrate the area's natural values is to present the threatened species that exist here. The maps show all finds of the rarest and most threatened plants and butterflies we have in Gästrikland as well as 8 additional very special species in the area. We think this compilation speaks for itself.
The area between the southern shore of Trösken and the once-planned UA route 2.5 km south of Trösken is completely unique in our part of the country with all these threatened species concentrated in such a small area.
I wish to thank all nature-interested people who have investigated this and other areas in Gästrikland for more than 50 years. We all hope that this unique area will continue to remain for the joy of coming generations of Gävle residents, Skutskär residents and people of all kinds.
The area's entire strength, and weakness, lies in the fact that the calcareous moraine is permeated by water in a fresh and natural way so that plants can assimilate the lime. A 45 m wide, up to 10 m deep embankment through this sensitive area would be devastating for this water permeation. We assess the risk as equally great that the most waterlogged areas will be unnaturally flooded during spring floods and heavy rains resulting in submersion and decay, as that drying out during prolonged drought could result from the drainage work that would have to be done for this enormous embankment.
No one will likely be able to guarantee that the water balance in the area will remain unchanged after an embankment is built.
The orchids on pages 30 and 31 are currently not threatened
but are nonetheless of special interest and have here their only occurrence in
the province. The butterflies on pages 24 and 25 are likewise not threatened
but are very special as they belong to our largest, most beautiful and
most well-known butterflies which here in the Grinduga - Trösken area have very
strong populations that have enabled them to persist here during unfavourable years and then
during favourable years such as for example 1955, to temporarily spread over a larger area.
10
GIANT FUNGUS MOTH
Scardia polypori
Host plant:
Wood fungi
SULPHUR-BARRED LEAFROLLER
Caloptilia leucapennella
Host plant:
Oak
Total known occurrence in Gästrikland 1930-1995
0 = Records only before 1970 ● = Occurrence after 1970
NARROW-WINGED CASE-BEARER
Coleophora lineota
Host plant:
Stinking Roger
Total known occurrence in Gästrikland 1930-1995
0 = Records only before 1970 ● = Occurrence after 1970
LEOPARD MOTH
Lamellocossus terebra
Host plant:
Old aspen trunks
Total known occurrence in Gästrikland 1930-1995
0 = Records only before 1970 ● = Occurrence after 1970
HAWTHORN ROLLER
Archips crataegana
Host plant:
Oak, Elm
Total known occurrence in Gästrikland 1930-1995
0 = Records only before 1970 ● = Occurrence after 1970
LAYERED FUNGUS MOTH
Apomyelois bistriatelfa
Host plant:
Layered fungus
Total known occurrence in Gästrikland 1930-1995
0 = Records only before 1970 ● = Occurrence after 1970
LARGE DOTTED FOOTMAN
Setina irrorella
Host plant:
Ground and rock lichens
Total known occurrence in Gästrikland 1930-1995
0 = Records only before 1970 ● = Occurrence after 1970
KARELIAN LAPPET
Nota karelica
Host plant:
Swampy peatland, floating bog plants
Total known occurrence in Gästrikland 1930-1995
0 = Records only before 1970 ● = Occurrence after 1970
NARROW-WINGED FORESTER
Zygaena ostrodensis
Host plant:
Bird's-foot trefoil
SMALL FORESTER
Zygaena viciae
Total known occurrence in Gästrikland 1920-1995
0 = Records only before 1970 ● = Occurrence after 1970
Host plant:
Lady's fingers, Vetch, Clover
COMMON FORESTER
Zygaena filipendulae
Host plant:
Lady's fingers
Total known occurrence in Gästrikland 1930-1995
0 = Records only before 1970 ● = Occurrence after 1970
BROAD-BORDERED FORESTER
Zygaena lonicerae
Host plant:
Lady's fingers, Clover
Total known occurrence in Gästrikland 1930-1995
0 = Records only before 1970 ● = Occurrence after 1970
BLACK-SPOTTED PROMINENT
Clostera anachoreta
Host plant:
Aspen, Sallow
ROSY MARSH MOTH
Orygia recens
Host plant:
Downy birch
Total known occurrence in Gästrikland 1930-1995
0 = Records only before 1970 ● = Occurrence after 1970
CUSPIDATE DAGGER MOTH
Acronicta cuspis
Host plant:
Birdcherry
Total known occurrence in Gästrikland 1930-1995
0 = Records only before 1970 ● = Occurrence after 1970
GREY-FLECKED OWL
Lithophane ornitopus
Host plant:
Oak
Total known occurrence in Gästrikland 1930-1995
0 = Records only before 1970 ● = Occurrence after 1970
HEBREW CHARACTER
Eriopygodes imbecilla
Host plant:
Soapwort
Total known occurrence in Gästrikland 1930-1995
0 = Records only before 1970 ● = Occurrence after 1970
SAGITTATE CARPET
Perizoma sagittata
Host plant:
Meadowsweet
Total known occurrence in Gästrikland 1930-1995
0 = Records only before 1970 ● = Occurrence after 1970
TRIPLE-SPOTTED CARPET
Trichopteryx polycommeata
Host plant:
Mossy forest floor
BILBERRY CARPET
Acasis appensata
Host plant:
Bilberry
Total known occurrence in Gästrikland 1930-1995
0 = Records only before 1970 ● = Occurrence after 1970
SHARP-ANGLED PEACOCK
Hypoxystis pluvaria
Strongest population in Sweden
Host plant:
Heather
BROAD-BORDERED BEE HAWK-MOTH
Hemaris tityus
Total known occurrence in Gästrikland 1930-1995
0 = Records only before 1970 ● = Occurrence after 1970
Host plant:
Meadowsweet
GRIZZLED SKIPPER
Pyrgus alveus
Host plant:
Bird's-foot trefoil, Cinquefoil
Spring cinquefoil
COMMON MEADOW BROWN
Hesperia comma
Host plant:
Various grasses, especially fescue
Total known occurrence in Gästrikland 1930-1995
0 = Records only before 1970 ● = Occurrence after 1970
CLOUDLESS BLUE
Glaucopsyche alexis
Host plant:
Bird's-foot trefoil etc.
NICIAS BLUE
Aricia nicias
Host plant:
Wood avens
Total known occurrence in Gästrikland 1930-1995
0 = Records only before 1970 ● = Occurrence after 1970
MEADOW BROWN
Maniola jurtina
Host plant:
Various grasses, especially timothy
Total known occurrence in Gästrikland 1930-1995
0 = Records only before 1970 ● = Occurrence after 1970
PURPLE-EDGED COPPER
Lycaena helle
Host plant:
Meadow sorrel
Total known occurrence in Gästrikland 1930-1995
0 = Records only before 1970 ● = Occurrence after 1970
LESSER FRITILLARY
Fabriciana niobe
Host plant:
Violet
Total known occurrence in Gästrikland 1920-1995
0 = Records only before 1970 ● = Occurrence after 1970
MEADOW FRITILLARY
Melitaea diamina
Host plant:
Devil's-bit scabious
Total known occurrence in Gästrikland 1930-1995
0 = Records only before 1970 ● = Occurrence after 1970
SCARCE FRITILLARY
Melitaea britomartis
Host plant:
Plantain, Speedwell
MARSH FRITILLARY
Euphydryas aurinia
Host plant:
Meadowsweet
Total known occurrence in Gästrikland 1930-1995
0 = Records only before 1970 ● = Occurrence after 1970
BLACK-VEINED WHITE
Aporia crataegi
Strongest population in Sweden
Host plant:
Hawthorn, Bird cherry, Rowan
SILVER-WASHED FRITILLARY
Argynnis paphia
Total known occurrence in Gästrikland 1930-1995
0 = Records only before 1970 ● = Occurrence after 1970
Host plant:
Violet
PEACOCK
Inachis io
Host plant:
Stinging nettle
Total known occurrence in Gästrikland 1930-1995
0 = Records only before 1970 ● = Occurrence after 1970
POPLAR ADMIRAL
Limenitis populi
Host plant:
Aspen
Total known occurrence in Gästrikland 1930-1995
0 = Records only before 1970 ● = Occurrence after 1970
GREATER MOONWORT
Botrychium virginianum
Total known occurrence in Gästrikland 1930-1995
0 = Records only before 1970 ● = Occurrence after 1970
CRESTED BUCKLER-FERN
Dryopteris cristata
Total known occurrence in Gästrikland 1930-1995
0 = Records only before 1970 ● = Occurrence after 1970
TALL FESCUE
Festuca altissima
Total known occurrence in Gästrikland 1930-1995
0 = Records only before 1970 ● = Occurrence after 1970
GREATER DODDER
Cuscuta europaea
Total known occurrence in Gästrikland 1930-1995
0 = Records only before 1970 ● = Occurrence after 1970
FALL GENTIAN
Gentianella amarella
FIELD GENTIAN
Gentianella campestris
Total known occurrence in Gästrikland 1930-1995
0 = Records only before 1970 ● = Occurrence after 1970
LADY'S SLIPPER ORCHID
Cypripedium calceolus
Total known occurrence in Gästrikland 1930-1995
0 = Records only before 1970 ● = Occurrence after 1970
GHOST ORCHID
Epipogium aphyllum
Total known occurrence in Gästrikland 1930-1995
0 = Records only before 1970 ● = Occurrence after 1970
BOG ORCHID
Liparis loeselii
Total known occurrence in Gästrikland 1930-1995
0 = Records only before 1970 ● = Occurrence after 1970
MICROSTYLIS
Microstylis monophyllos
Total known occurrence in Gästrikland 1930-1995
0 = Records only before 1970 ● = Occurrence after 1970
FRAGRANT ORCHID
Gymnadenia canopsea
Total known occurrence in Gästrikland 1930-1995
0 = Records only before 1970 ● = Occurrence after 1970
NARROW-LEAVED MARSH-ORCHID
Dactylorhiza traunsteineri
Total known occurrence in Gästrikland 1930-1995
0 = Records only before 1970 ● = Occurrence after 1970
FLY ORCHID
Ophrys insectifera
Total known occurrence in Gästrikland 1930-1995
0 = Records only before 1970 ● = Occurrence after 1970
Summary:
Do not build according to UA5! The area must be protected as it is:
1. Completely unique in Gästrikland, in our opinion the only unique area
we have in Gästrikland.
2. The area harbours the most red-listed species in Gästrikland, including approx. 70
of the province's red-listed butterflies.
3. Approx. 50% of the above are endemic to the area, i.e. found only
here in the limestone area south of Trösken.
4. The limestone area's most valuable part lies between Lake Trösken
and the proposed UA4 route, i.e. where UA5 is planned.
5. The rich limestone occurrences in the "fine material", i.e. in the clay,
grain size << 0.02 mm is found in the area between the southern shore of Trösken
and 1 km to the south, i.e. approximately where the UA4 route was planned.
6. The calcareous clay in humid areas combined with the warm microclimate prevailing south of Trösken is the reason for the unique flora and fauna. The lime forms a buffer against the increasing acidification that has struck the rest of Gästrikland so hard with the result that numerous species, both plants and insects, have disappeared or declined sharply.
7. A large embankment threatens the vital water supply in the soil which is the entire foundation for the plants' ability to access the lime.
8. A survey conducted in Gävle shows that several of the persons who have studied the question of track alternatives are convinced that within 50 years the high-speed train between Stockholm and northern Sweden will be located along the present E4, and in this perspective it is therefore completely indefensible to now destroy the Trösken area for a poor temporary solution such as UA5 would entail.
9. EU Council Directive on specially protected species. Since their directive encompasses 14 butterfly species in Europe and Sweden only has 2 of these within the country's borders and only one of them occurs in Gästrikland and moreover nowadays only here in the Trösken area, very great consideration must be given to this our most protected butterfly species in Sweden which here has one of its few stable populations exactly where UA5 is planned at the southeastern end of Lake Trösken.
10. Very few areas on the Swedish mainland would likely be able to display more than 20 species of orchids in such a limited area. Within the lime area south of Trösken, 21 species of orchids have been found.
11. The calcareous moraine south of Trösken saw the sun and light when the ice disappeared 10,000 years ago and has lain largely undisturbed during these 10,000 years. This area cannot be moved! Do not destroy it for such an incredibly small "gain" at such a great cost.
12. The marshes that would be crossed by the rail embankment according to UA5 harbour a rich bird fauna including White-tailed Eagle, Eurasian Bittern and numerous warblers. White-tailed Eagle patrols the area daily.
Göran Sjöberg, Chairman of the Gästrikland Entomological Society
Skydda Tröskenområdet !!!!
Gästriklands Entomologiska Förening presenterar här nedan en samman-
ställning av vad vi i föreningen fått fram beträffande det hotade
kalkområdet söder om sjön Trösken, 1 mil öster om Gävle centrum.
Hotet kommer från de många snabbtågsalternativen som presenterats de
senaste åren. Några av dessa alternativ ( UA3, UA4, och UAS) passerar
genom de allra känsligaste och mest värdefulla delarna av detta om-
rådet vilket klassats som ett naturområde av riksintresse av Natur-
vårdsverket.
Ö. or - H E (Östervik. H | = oe
z Se LR = a -
re :
-
RR
Furuviksplarken.i då
Kr (R
SÅS
or
OSV
LU
LJ
å Mycket skyddsvärd natur i Grinduga - Trögskenområdet
9
” Områdets mest skyddsvärda delar ur entomologisk och
w” botanisk synvinkel
Områdets mest skyddsvärda delar ur ornitologisk,
botanisk, entomologisk och estetisk synvinkel
”-
ww
|| . Spåralternativen: 1 - 5 ( UA 1 - UA 5 )
G + Spåralternativet nr 5 är streckat
Såvitt vi i föreningen kunnat utröna presenterade Banverket först
förslagen UAl och UA2 vilka båda innebar att den nuvarande bansträck-
ningen i huvudsak bibehålls men att smärre nydragningar görs där
banan idag gör några omotiverade krokar. Dessa förslag har i dagarna,
d vs i september 1995 omarbetats till ett "Modifierat UA 1". Detta är
för övrigt för naturvården ett tilltalande alternativ.
Förslaget UA3 som bl gick strax norr om Grinduga by och vidare ner i
våtmarkerna söder om sjön Trösken presenterades som ett alternativ till
UAl och UA2. Detta alternativ nr 3 mötte dock snabbt mycket starkt
motstånd eftersom det gick genom synnerligen känsliga och värdefulla
naturområden. Banverket lade därför fram ett nytt förslag kallat UA4.
Detta förslag UA presenterades i Banverkets stora utredning våren
1993. Ansvarig för denna utredning var firman Kjessler & Mannerstråle
AB i Sundsvall. Vår första reflektion då vi såg denna utredning var:
Har de någonsin besökt området ? - Vet de något överhuvudtaget om
floran och faunan i området ? Massiva protester från bl a Gävles
naturorganisationer fick Banverket att närmare utreda de områden som
skulle beröras av UAM4-sträckningen, Det hedrar Banverket att man
visat sig lyhörda för adekvata argument och bekostat den sedan genom-
förda kartläggningen av områdets naturvärden.
Denna utredning som genomfördes av Beijer 1994 har, såvitt vi kunnat
finna, lett till att Banverket dragit tillbaka den alternativa sträck-
ningen nr 4. Med detta trodde vi att våtmarksområdet söder om Trösken
skulle vara räddat. Vi blev alla därför oerhört förvånade när Banverket
skickade ut ett nytt alternativ kallat nr 5 med en sträckning strax
norr om det tidigare helt omöjliga alternativiet nr 3 och helt nära
och t o m över själva sjön Trösken. Strax söder om Fäbodlandet, där
för övrigt Gävles "närmaste" tranpar häckar, korsar detta UAS det
omöjliga" VA3. Se nedanstående karta. Enligt den allra senaste
sträckningen av detta UA 5 som presenterats av Banverket nu i september
1995, har spåret dragits ännu närmare Grinduga By för att man lättare
skall kunna ta spåret över sjön. Detta alternativ blir därför numera
alltmer likt det tidigare omöjliga UA 3.
Hur kommer det att se ut här strax norr om denna mycket skyddsvärda by
med sitt mosaikartade åkerbruk och sin unika "närnatur" med ett ifan-
tastiskt alkärr och fågelrika strandvassvälten om några år ?
Den dubbelspåriga banvallen kan komma att utgöras av en 10 m hög och
i basen 45 m bred gigantisk bank rakt genom områdets känsliga delar i
Tröskens sydvästra hörn med dess synnerligen fina vassvikar "Flokarna".
Banvallen fortsätter sedan rakt över deltat i Viälvens mynning, Trös-
kens kanske märkligaste område. Några dyrbara broar är inte aktuellt
utan en 10 m djup bank, minst 3 m Över vattenytan, kommer att snörpa
av sjöns känsligaste del. Endast som i en mardröm kan man föreställa
sig den förödelse som kommer att bli följden av denna sträckning.
Varifrån skall all fyllning tas ? Var och hur skall dessa fyllnads-
massor transporteras ? Garanterar Banverket att detta gigantiska
fyllda dike inte påverkar den så känsliga vattengenomströmningen
när banvallen sedan sträcker sig genom moss- och sankmarkerna söder
om Trösken där alla hotade arter finns ? Det är ett oerhört ansvar
som vilar på Banverket om man ger sig på att göra ett så genomgripande
ingrepp i Gästriklands antagligen känsligaste markområde.
Vi inom Entomologiska Föreningen i Gästrikland kan inte förstå hur
man kunnatägga fram detta förslag VAS som ett alternativ till UA4.
Området som berörs av alternativet nr 5 är själva kärnan och absolut
den mest värdefulla delen av hela det stora område ner till E4:an
som klassats som riksintreesant för naturvården. Vi ser det som mycket
allvarligt att man hår i Gävleborgs läns mest unika naturområde, vilket
hyser en flora och fauna som beträffande hotklassade arter saknar
motstycke i denna del av landet, ändock kan lägga fram ett för den
biologiska mångfalden så illavarslande alternativ, Detta är också så
mycket mer förvånande eftersom området är så väl känt efter mer än 50
års inventeringar och utredningar. Tyvärr tycks Banverket och dess
utredare fullständigt ha negligerat detta, då de exempelvis inte någon
enda gång ens tillfrågat vår förening om vi har någon kännedom om
områdets fauna. Banverket har heller inte en enda gång bemött våra
skrivelser, artiklar och liknande förutom ett brevsvar från Banverkets
förre chef Jan Brandborns handläggare den 12 april 1994,
För att verkligen på ett objektivt och opartiskt sätt visa områdets
naturvården har vi utgått från de arter kärlväxter och fjärilar som
upptagits på listan över Sveriges hotade växter och djur. Anledningen
att vi valt just blommor och fjärilar är att dessa är de enda enhetliga
grupperna som är ordentligt kända i fråga om förekomst i GCästriklandå.
Just dessa hotade eller rödlistade arter är dessutom mycket bra att
använda för att få en indikation på ett områdes naturvärden då de
oftast är känsliga för störningar, fordrar en orörd natur men samtidigt
är ganska lätta att finna vid en inventering. Rent allmänt kan man säga
att en förekomst av dessa rödlistade arter i ett område är en klar
indikation på att området är synnerligen värdefullt.
Som en bakgrund till nedanstående siffror kan nämnas att vi i Sverige
har noterat drygt 2700 arter fjärilar och 2500 arter kärlväxter. Av
alla dessa arter förekommer 32 rödlistade fjärilar och 15 arter röd-
listade kärlväxter i det lilla området mellan Trösken och UA4. Detta
är unikt för ett så litet område i denna del av landet. 12 arter har
här sin enda förekomst. Dessutom utgör området den refug där många av
våra största och vackraste dagfjärilar ”klarar sig kvar" under normala
kalla regniga somrar för att härifrån kunna sprida sig över stora
delar av Gästrikland under sådana fina somrar som exempelvis den vi
nyss upplevt 1995.
Vi har valt att belysa Tröskenområdets unika ställning som en fantas-
tisk genbank för hotade arter genom att för varje art visa den totala
förekomsten för dessa arter i hela Gästrikland i dag.
Beträffande fjärilskartorna kan följande tillägg vara på sin plats:
Naturligtvis finnsNmöjligheten att några av de rödlistade fjärilarna
kan finnas på ytterligare någon lokal i Gästrikland. Vi har gjort
dessa kartor utifrån den totala kunskap som idag finns om Gästriklands
fjärilsfauna, Vi bedömmer dock sannolikheten som större att vi kan
finna ytterligare någon rödlistad art i Tröskenområdet, än att vi
skulle finna någon av de redan funna arterna på någon annan plats i
Gästrikland.
vi gör denna bedömning på den grundvalen att det saknas tillgång till
el i hela området söder om Trösken vilket lett till att vi endast vid
några få tillfällen, högst 5 ggr under 30 år, med bärbara elverk kunnat
använda ultraviolett ljus för att studera de nattflygande fjärilarna.
I övriga Gästrikland har vi under 30 år totalt upp mot 10 000 nätters
studier med ultraviolett ljus att tillgå. Ytterligare en orsak till att
området söder om Trösken inte undersökts beträffande de nattflygande
fjärilarna beror på alla tillfartsvägar varit "bommade”, Detta har lett
till att vi tidigare inte kunnat komma in där med bil, vilket är
absolut nödvändigt för att kunna medföra elverk, lampor och all Övrig
utrustning som behövs för denna typ av undersökningar. Det är först
under 1994 som vi genom Korsnäs AB:s välvilja kunnat nyttja områdets
skogsbilvägar för mer noggranna inventeringar. Vi hoppas kunna intensi-
fiera dessa undersökningar 1995.
Fotnot:
När detta trycka i september 1995 håller vi på att utvärdera det
inventeringsprojekt föreningen påbörjat våren 1995 i den tänkta
spårsträckningen UA5S strax norr om Grinduga by. Föga överraskande har
ytterligare ett antal rödlistade fjärilar påträffats på den plats där
den planerade UAS sträckningen skall dras. Den totala utvärderingen
av denna forskning är ännu inte klar när detta skrivs. Ej heller är
den film klar som undertecknad gjort över de dagfjärilar som flyger i
det berörda Kalkområdet. Vi hoppas dock kunna visa densamma i TV så
småningom.
UTBREDNINGSKARTOR: sid 10-535
Utifrån den forskning som föreningens medlemmar och Gästriklkands
tidigare entomologer bedrivit i området sedan mitten av 1930-talet
har vi tagit fram utbredningskartor på de hotklassade fjärilar och
kärlväxter som förekommer i Kalkområdet söder om Trösken.
Vi har kommit fram till att det bästa sättet att påvisa områdets
naturvärden är att redovisa de hotade arter som finns här. Kartorna
visar samtliga fynd av de sällsyntaste och mest hotade växter och
fjärilar vi har i Gästrikland samt ytterligare 8 mycket speciella
arter i området. Vi tycker denna sammanställning talar för sig själv.
Området mellan södra stranden av Trösken och den en gång planerade
UA sträckningen 2,5 km söder om Trösken är helt unikt i vår del av
landet med alla dessa hotklassade arter koncentrerade på ett så litet
område.
Jag vill tacka alla naturintresserade människor som under mer än 50 år
undersökt detta och andra områden i Gästrikland. Vi hoppas alla att
detta unika område även i fortsättningen skall få vara kvar till glädje
för kommande generationer Gävlebor, Skutskärsbor och människor av alla
slag.
Områdets hela styrka, och svaghet, ligger i att den kalkhaltiga moränen
genomvattnas på ett friskt och naturligt sätt så att växterna förmår
tillgodogöra sig kalken. En 45 m bred, upp till 10 m djup banvall genom
detta känsliga område vore förödande för denna vattengenomströmning.
Vi bedömmer risken som lika stor att de sankaste områdena översvämmas
onaturligt vid vårflod och kraftiga regn med dränkning och förruttnelse
som följd, som att uttorkning vid långvarig torka kan bli följden pga
de dräneringsarbeten som måste göras för denna väldiga banvall.
Ingen lär kunna garantera att vattebalansen i området förblir
oförändrad efter ett banvallsbygge.
Orkideeerna på sidorna 30 och 31 är för närvarande inte hotklassade
men är ändock av speciellt intresse och har här sin enda förekomst i
landskapet. Dagfjärilarna på sidorna 24 och 25 är heller inte hotklass-
ade men är mycket speciella då de hör till våra största, vackraste och
mest välkända fjärilar som här i Grinduga - Tröskenområdet har mycket
starka fästen som gjort att de förmått hålla sig kvar har under ogyn-
samma år för att sedan under gynsamma år som exempelvis 1955, kunna
sprida sig tillfälligt ut över ett större område.
10
JÄTTESVAMPMAL
Scardia polypori
Värdväxt:
Trädsvampar
SVAVELSTYLTMALE
Caloptilia leucapennella
värdväxt:
Ek
Kö Eg H NY SR a)
N ER SKA OVIKEN
AT äv
Totalt känd förekomst I Gästrikland 1930-1995
0 = Endast fynd föra 1970 (= Förekomst efter 1970
ER
NÖVIKEN
Total känd förekomst i Gästrikland 1930-1995
0 = Endast fynd före 1970 0 - Förekomst efter 1970
STINKSYSTESÄCKMAL LÅ
Coleophora lineota — 7
X
OCKELBO JD
GJ
Fr
+ EN
Å I
5 JE =
LR
13
NOVIKEN
!
AT Föhr
Ja År
a ON
"N fo z
1 20
I MÅ ,
jr h CN N N
Värdväxt: j 2 NOT
Stinksyska NANA |
dn on
Tatal känd förekomst I Gästrikland 1930-1995
0 = Eadast fynd föra 19570 & > förekomst efter 1970
MINDRE TRÄFJÄRIL
Lamellocossus terebra
Värdväxt:
Gamla Aspstammar
Total känd förekomst i Gästrikland 1930-1995
0 = Endast fynd föra 1970 Q= Förekomst efter 1970 11
HAGTORNSOMMARVECKLARE oe
Archips crataegana <<
X
X
N
2 NSéKennB
Lat
fald
kd
z
| SN
Värdväxt:
Ek, Alm
Totat känd förekomst i Gästrikland 1930-1995
O = Endast fynd före 1970 &Ö- Förekomst efter 1970
SKIKTDYNEMOTT
Apomvyelois bistriatelfa
su =
Ci
enar
AUPPSALA Lakes
Värdväxt:
Skiktad Dynsvamp a
| 1
Total känd förekomst i Gästrikland 1930- 1995
0 = Endast fynd före 1970 = Q = Förekomst efter 1970
12
STOR BORSTSPINNARE or KR Ke
Setina irrorella —X ST SZ
SE? q
X SN
N FA
Ni
PSALA tab
SUP
Värdväxt:
Mark- och Stenlavar
Total känd förekomst i Gästrikland 1930-1995
0 = Endast fynd före 1970 Q-= Förekomst efter 1970
KARELSK TRÅGSPINNARE
Nota karelica
NOVIKEN Bees a
i fan
Å
Sanka mossar, Gungfly
Total känd förekomst i Gästrikland 1930-1995
0 = Endast fynd före 1970 = Förekomst efter 1970 13
SMALSPRÖTAD BASTARDSVÄRMARE
Zygaena ostrodensis
Värdväxt:
Gulvial
LITEN BASTARDSVÄRMARE
Zygaena viciae
AMÄNLANS
a
Total känd förekomst 1 Gästrikland 1920-1995
0 = Endast fynd före 1970 = Förekomst efter 1970
Värdväxt: |
Käringtand, Vicker, Klöver
14
Total känd förekomst i Gästrikland 1930-1995
0 = Endast fynd före 1970 = Förekomst efter 1970
ALLMÄN BASTARDSVÄRMARE
Zygaena filipenduta
Värdväxt:
Kärrintand
Total känd förekomst i Gästrikland 1930-1995
Ö = Endast fynd före 1970 (= Förekomst efter 1970
BREDBRÄMAD BASTARDSVÄRMARE
Zygaena lonicerae
Värdväxt:
Kärringtand, Klöver
Total känd förekomst i Gästrikland 1930 - 1995
0 = Endast fynd före 1970 Q-= Förekomst efter 1970 15
SVARTFLÄCKIG HÖGSTJÄRT
Clostera anachoreta
Värdväxt:
Asp, Sälg
Orygia recens
Värdväxt:
Glasbjörk
i6
X ; |
AT SN ocKeLRÖN
N - et -- .
N
Total känd förekomst i Gästrikland 1930-1995
0 = Endast fynd före 1970 & = Förekomst efter 1970
NDVIKEN
I
I
|
A
Fant
SÅSEN
4 å
ZMANLANS I
Totat känd förekomst I Gästrikland 1930-1995
0 = Endast fynd före 1970 &= Förekomst efter 1970
SPJUTAFTONFLY Ares
Acronicta cuspis - / Fe |
AJA oérirer |
värdväxt:
Klibbal
Total känd förekomst | Gästrikland 1930-1895
0 = Endast fynd före 1970 fj= Förekomst ofter 1970
VITGRÅTT TRÄFLY
Lithophane ornitopus
BE OVIKEN
i | in
H I -
Hl
Värdväxt: Z. RES
Ek Eda 27 oa
Total känd förekomst | Gästrikland 1930-1995
0 = Endast fynd före 1970 — & = Förekomst efter 1970 17
TJOCKHORNSFLY
Eriopygodes imbecilla
Värdväåxt:
Vitmåra
Total känd förekomst I Gästrikland 1930 - 1995
0 = Endast fynd före 1970 $$ = Förekomst efter 1970
PILTECKNAD FÄLTMÄTARE
Perizoma sagittata
Värdvåxt:
Ängsruta
Total känd förekomst i Gästrikland 1930-1995
18 OG = Endast fynd före 1970 = Förekomst efter 1970
TRYLOBMÄTARE
Trichopteryx polycommeata
Värdväxt:
Skogstry
TROLLDRUVELOBMÄTARE
Acasis appensata
Värdvåxt:
Trolldruva
NE
UPPSALA L
Total känd förekomst i Gästrikland 1930-1995
D = Endast fynd före 1970 4 = Förekomst efter 1970
Total känd förekomst I Gästrikland 1930-1995
= Förekomst efter 1970
0 = Endast fynd föra 1970
SPETSVINGEMÄTARE
Hypoxystis pluvaria
NDVIKEN
Starkaste populationen i Sverige
värdväxt :
Äl ggrås mer on.
D=
SVÄVFLUGELIK DAGSVÄRMARE
Hemaris tityus =R
Cap
2| AMANLAND |
T i
AN > 1
I
on Se on ÅT nn
I
Total känd förekomst I Gästrikland 1930-1995
Endast fynd före 1970 = Förekomst efter 1970
ST
Värdväxt:
Ängsvädd
20
SUPPSALA LA -
jd i
RR nn
Total känd förekomst I Gästrikland 1930-1995
0 = Endast fynd före 1970 Q = Förekomst efter 1970
KATTUNVISSLARE
Pyrgus alveus
Värdväxt:
Kråkklöver, Femfingerört
Vårfingerört
Lå
ALLMÄN ÄNGSSMYGARE
Hesperia comma
Värdväxt:
Olika grås, särskilt Svingel
0 = Endast fynd föra 1970
AMANLANSD
&
NN ar
Total känd förekomst i Gästrikland 1930-1995
Q- Förekomst efter 1970
BER
O = Endast fynd före 1970
- em sans ES I å ; = 5 L
Ve - [ .
Ar de
pr eg | :
Total känd förekomst i Gästrikland 1930-1995
= FÅ 21
&- Förekomst efter 1970
KLÖVERBLÅVINGE
Glaucopsyche alexis
Värdväxt:
Sötvedel mm
DONZELS BLÅVINGE
Aricia nicias
Värdväxt:
Skogsnäva
22
- - ja ; i d br S = | - É
F a mä RN Ae
NN SÅ SANDVIKEN Fasos METER
RS Se a | |
HOFORS i ;
; i
Fa I AM Ra
N | - ag i
Ar
5
å
&
&
2
| N
Total känd förekomst i Gästrikland 1936-1995
0 = Endast fynd före 1976 = Förekomst efter 1970
Total känd förekomst i Gästrikland 1930-1995
0 = Endast fynd före 1970 (= Förekomst efter 1970
ALLMÄN SLÅTTERGRÄSFJÄRIL
Maniola jurtina
dj
MOVIKEN Bess
ät
Tf / ; | |
i i
Ma N i lg
Fot RITA
) NO ak
X Fu -
> a > |
r =
4 HETEN vå
[=] rr
=D &
| : S
AN (3 N
Fa
2
DN
RAR =
Värdväxt:
särskilt Gröe TE
olika gräs,
Total känd förekomst i Gästrikland 1930-1995
£ = Endast fynd före 1970 = 0 = Förekomst efter 1970
VIOLETT GULDVINGE
Lycaena helle
FT
AUPPSAL
vä rdväxt:
Ängssyra
Total känd förekomst i Gästrikland 1930-1995
0 = Endast fynd före 1970 9 -= Förekomst efter 1970 23
BASTARDPÄRLEMORFJÄRIL
Fabriciana niobe
TIERP
= ia 5
NN ZAC EENY
Värdväxt : 2 NÖT
violer ? AMANDAS
Nn |
dr
ömse an a FN
Total känd förekomst i Gästrikland 1920 - 1996
O = Endast fynd föra 1970 = 0 = Förekomst efter 1970
KOVETENÄTFJÄRIL
Melitaea diamina
Värdväxt:
Våänderot
Total känd förekomst i Gästrikland 1930-1995
Q = Endast fynd föra 1970 Ö- Förekomst efter 1970
24
VERONIKANÄTFJÄRIL
Mellieta britomartis
Värdväxt:
Groblad, Kämpar
ÄRENPRISNÄTFJÄRIL
Euphydryas aurinia
Värdväxt:
Ängsvädd
LANE i
TS z
. d.
4
&
EN 3
”>N N
Total känd förekomst I Gästrikland 1930-1995
O = Endast fynd föra 1970 Q0-= Förekomst efter 1970
SS
AS UPPSALA [Five
Total känd förekomst i Gästrikland 1930-1995
O = Endast fynd före 1970 = Förekomst efter 1970 25
26
HAGTORNSFJÄRI!L
Aporia crataegi
Starkaste populaticnen i Sverige
Värdväåxt: Hagtorn, Hägg, Rönn
SILVERSTRECKAD PÄRLEMORFJÄRIL
Argynnis paphia
AS UPPSALA Inbö
Ä
X
3
Tatal känd förakomet i Gästrikland 1930 - 1006
= Förekomst efter 1970
O = Endast fynd före 1970
äl
5
R
Vv
Nors N |
Värdväxt:
violer
i u Å | vå Au
N- LS ON = 2
få
I H -
i -
i p KE -
Total känd förekomst i Gästrikland 1930-1995
0 = Endast fynd före 1970 — Q-= Förekomst efter 1970
PÅFÅGELÖGA
Inachis io
Nätildors
AX
ki
s
”
RN
i
Värdväxt:
Brännässla
| ”Havvernadvor ihäl svt: /$82
TotaF känd förekomst i Gästrikland 1930 - 1995 3-F4
0 = Endast fynd före 1970 9 = Förekomst efter 1936
ASPFJÄRIL
Limenitis populi
NDVIKEN
Lat
Värdväåxt:
Total känd förekomst i Gästrikland 1930-1995
0 = Endast fynd före 1970 4 = Förekomst efter 1970 27
28
STOR LÅSBRÄKEN
Botrychium virginianum
Total känd förekomst i Gästrikland 1930-1995
O = Endast fynd före 1970 = O = Förekomst efter 1970
GRANBRÄKEN
Dryopteris cristata
tg
UPPSALA Uf g
TrE np RE
Total känd förekomst I Gästrikland 1930-1995
0 = Endast fynd före 1970 (= Förekomst efter 1970
SKOGSSVINGEL
Festuca altissima
NDVIKEN Bösarp
-—
BR
SÅ AN J AM SN LA E
i
X 7 Å =
” Z
C ” 3
4 FN =
, NY ät
(2) arg
= JA
= LS
”N SN
— 2 iv
21 SMANLANS I
£ SN Ar |
4 !
oa na Fa - en dd. I oo
Total känd förekomst I Gästrikland 1930-1995
0 = Endast fynd före 1970 = Förekomst efter 1970
NÄSSELSNÄRJA
Cuscuta europaea
- oo
AMANLANS
I
Total känd förekomst i Gästrikland 1936-1995
0 = Endast fynd före 1970 &Ö-= Förekomst etter 1970 2?
30
ÄNGSGENTIANA
Gentianella amarella
FÄLTGENTIANA
Gentianella campestris
NV KN SSANDVIKEN
—Töfors d !
AN I Å a i;
Nod pe än =
ky å Lv se
> OA i få
Vä
Sö
fa] i rå
3 £3
28 EN
mn INS
2|
SN
SR SEN AE RE
i
0-19295
Fatal känd förekomst i Gästrikland 1920
0 = Endast fynd före 1970 $= Förekomst efter 1970
ÖN OÉKELB
NING,
Total känd förekomst i Gästrikland 1930-1995
O = Endast fynd före 1970 €& = Förekomst etter 1970
GUCKUSKO
Cypripedium calceolus =
;
F ut I
z
ST |
Å
3
> ns Y
ENN
Total känd förekomst | Glstrikland 1930 - 19065
0 = Endart fynd före 1970 dÖ- Förekomst efter 1970
SKOGSFRU for Say
2 EF
Epipogium aphyllum = ÅA
AIN oexerad
kh a
”" SN jen ren
HÖFORS f
2 Al Ean |
——, 3 EN a J s
er 2. TKR STR Ane SS
så ; Total känd förekomst i Gästrikland 1930-1995
ir 0 = Endast fynd före 1970 (P= Förekomst efter 1970 31
32
GULYXNE
Liparis loeselii
;
KN Oc m | ARA
SV je SÄSANDVIKEN SN
HOFORS 4 | H ; PS
I i ja
ÅS d S
; iF
Ar N
förekomst i Gästrikland 1930-1355
0 = Endast fynd före 1970 = OQO = Förekomst efter 1970
KNOTTBLOMSTER
Microstylis monophyllos
Total känd förekomst i Gästrikland 1930-1995
0 = Förekomst efter 1970
0 = Endast fynd föra 1970
BRUDSPORRE
Gymnadenia canopsea
Total känd förekomst I Gärtrikland 1930-1955
0 = Endast fynd före 1970 f= Förekomst efter 1970
SN KELBON. |
Ka st tv
Lä i
Total känd förekomst i Gäirtrildand 1930-1995
0 = Endast fynd föra 1970 = Förekomst efter 1970 Eje
SUMPNYCKLAR
Dactylorhiza traunsteireri
AJ
NDVIKEN
f
Total känd förekomst i Gästrikland 1930-1555
0 = Endast tynd före 1970 = Förekomst efter 1970
FLUGBLOMSTER
Ophrys insectifera
N
vår blomma:"
Totalt känd förekomst I Gästrikland 1930-1995
24 O = Endast fynd före 1970 €B- Förekomst efter 1970
Sammanfattning:
Bygg ej enligt UA5 ! Området måste skyddas då det är:
i. Helt unikt i Gästrikland, enligt vårt tycke det enda unika område
vi har i Gästrikland,
2. Området hyser flest rödlistade arter i Gästrikland, bl a c:a 70 i
av landskapets rödlistade fjärilar.
3. C:a 50 $ av ovanstående är endemiska för området, d v s finns bara
här i kalkområdet söder om Trösken.
4. Kalkområdets mest värdefulla del ligger mellan sjön Trösken
och den tänkta UA4-sträckningen, d v s där UA5 är planerad.
5. De rika kalkförekomsterna i den "fina materialet", d v s i leran,
kornstorlek «< 0,02 mm finns i området mellan Tröskens södra strand
och I km söderut, d v s ungefär där UaA4 sträckningen planerades.
6. Den kalkrika leran i fuktiga områden i kombination med det varma
microklimat som råder söder om Trösken är orsaken till den unika
floran och faunan. Kalken utgör den buffert mot den tilltagande
förBurningen som drabbat övriga Gästrikland så hårt med resultat
att en mängd arter, såvål växter som insekter försvunnit eller
gått starkt tillbaka.
7. En stor banvall hotar den livsviktiga vattenföringen i marken som
är hela grunden för växternas förmåga att komma åt kalken.
8. Företagen undersökning i Gävle visar att ett flertal av de personer
som satt sig in i frågan om spåralternativen är övertygade om att
redan om 50 år kommer senabbtåget mellan Stockholm och norra Sverige
att vara förlagt långe nuvarande E4-an, I detta perspektiv är det
därför helt oförsvarligt att nu förstöra Trögskenområdet för en dålig
tillfällig lösning som UAS skulle innebära.
9. EU-Rådets direktiv om speciellt skyddsvärda arter. Eftersom deras
direktiv omfattar 14 arter fjärilar i Europa och Sverige bara har
2 av dessa inom landets gränser och endast en av dem förekommer i
Gästrikland och dessutom numera bara här i Tröskenområdet måste
mycket stor hänsyn tas till denna vår mest skyddsvärda fjäril i
Sverige som här har en av sina få stabila populationer exakt där
UA 5 är planerad vid sydöstra ändan av sjön Trösken.
10 Ytterst få områden på det Svenska fastlandet torde kunna uppvisa
mer än 20 arter orkidéer på ett så begränsat område. Inom Kalkområ-
det söder om Trösken har 21 arter orkideer påträffats.
11 Kalkmoränen söder om Trösken såg solen och ljuset då isen försvann
för 10 000 år sedan och har fått ligga i stort sett orörd under
dessa 10 000 år. Detta område går inte att flytta ! Förstör det
inte för en så för en Bå otroligt liten "vinst" till en så stor
kostnad.
12 Flokarna som skulle korsas av spårbanken enligt UA5 hyser en rik
fågelfauna med bl a Fiskgjuse, Rördrom och en mångd sångare. Havs-
Örn pätrullerar dagligen över området.
Göran Sjöberg Ordförande i Gästriklands Entomologiska Förening
35