by Lena von Strokirch
SATURDAY 25 MARCH. Sunny, snow patches, 6+. A fine spring day. I see the first nettle butterfly fly. It has overwintered.
SUNDAY 26 MARCH. Svante and I wake in the night as the cottage shakes. Full snowstorm. We get up and can barely see out because of the snow. The garden furniture we put out yesterday is snow-covered. Power outage all day. 32 m/s at Understen.
In the evening it calms down and LINDEN is in motion. How has it gone for the butterfly?
SATURDAY 1 APRIL. Sunny, warm, 6+. We sit outside and have coffee. Two nettle butterflies we see. Our willow finch pair has arrived. Crocus, winter aconite and snowdrops. The bees suck nectar.
SUNDAY 23 APRIL. Stockholm for the weekend. Full summer warmth. People dressed lightly.
SATURDAY 29 APRIL. Snow again!
SUNDAY 14 MAY. Today the third snow storm this spring. Before that, wonderful, warm days. In the evening wet snow over wood anemones, grass and nettles. The birches are budding. How have the butterflies managed?
The children are here. I read to Kristian from Tomte Children by Elsa Beskow. He listens intently. The near, true life depicted here really touches children. On the cold veranda we find a dead nettle butterfly. "Grandma, how beautiful it is!"
THURSDAY 25 MAY. Ascension Day. Dawn chorus with neighbors. Lovely! Sunny and warm. Everything is white now from wood anemones gleaming in the glades. 17+. Brimstone butterflies fly about. Mouse ears on the birches. The lark strikes its drill in the sky!
FRIDAY 9 JUNE. Emily, a fine, little new individual is out in the world. Midsummer flowers, dog parsley and almond blossom. Delightful early summer. Now I am also a grandmother.
FRIDAY 30 JUNE. I have no nettle butterfly larvae on my nettles. Perhaps it is too shady. I ring Inger in Hållnäs and there, against their warm barn wall to the south, the larvae are in full activity eating the nettles.
I shall begin with my studies of the nettle butterfly's development, this exciting metamorphosis. For children I want to tell this true tale in puppet theatre form.
Seven larvae I have brought with me from Hållnäs. I arrange several roomy glass jars. Fresh nettle leaves. I make sure it is moist. Cover with thin cloth.
SATURDAY 1 JULY 12.00
One larva has begun to seek a place under
Nisse.
13.00
Five larvae begin to seek places under the leaves and gradually they hang as well.
SUNDAY 2 JULY 7.30
A light green pupa. Nisse has pupated. The five larvae are muted in colour, almost grey. They look "lifeless".
8.00
One larva begins to move. It seems to "swell". Like waves through the body goes a "pumping", rhythmically.
Suddenly the skin splits at the "neck" and then along the upper side up to the attachment point. A light green pupa bulges forth. In two minutes this happened. The dry, dark skin remains attached for a while at the attachment point, then falls down. With the magnifying glass I see the larva's empty head-shell and skin clearly. The pupa is soft and looks like a leaf. If I touch it, it jerks.
Later six light green pupae hang. Nisse's pupa has a golden gleaming speckle.
After 6-7 hours they are golden. Like gold jewellery they shimmer under the leaves.
19.00
The last, seventh larva has now attached itself under a leaf.
SUNDAY 3 JULY 9.00
In the morning, one more light green pupa. The other pupae have acquired a deeper gold tone. Their shells have hardened.
TUESDAY 4 JULY.
The pupae darken.
WEDNESDAY 5 JULY.
The pupae darken.
THURSDAY 6 JULY.
With the magnifying glass I see dark butterfly wings under the thin pupal shell.
FRIDAY 7 JULY.
Dark pupae.
SATURDAY 8 JULY.
Dark pupae.
SUNDAY 9 JULY.
Dark pupae.
MONDAY 10 JULY.
Dark pupae.
TUESDAY 11 JULY.
Dark pupae.
WEDNESDAY 12 JULY.
Four butterflies hatch in the morning. In the afternoon I release them. It is sunny and warm outside. The butterflies are so beautiful. Warm brown with black, white and blue in the markings. Gildedly hairy and the body green-black.
THURSDAY 13 JULY.
In the morning two butterflies sit on their empty pupal shells.
In the afternoon they fly out over our meadow.
I read in The Animal World, printed 1938, the chapter Butterflies, Lepidoptera. The introduction...
"Butterflies are among the most familiar of insects. In summer one rejoices at their delicate flight among the flowers and at their colours and the poets sing of these children of joy and light. Yet, the butterflies which thrive and play in sunlight, the so-called day butterflies, constitute only a small number of the great host of 100,000s of species which are counted to this order."
FRIDAY 14 JULY. 8.15
The last pupa. Is there any life under the covering? Then something begins to happen. I have the magnifying glass at hand. Now I want to see how the hatching takes place.
Kristian is with us and I call him.
8.20
The butterfly cracks the shell. At the bottom it opens up. We see the small legs, the head, the short, folded wings. When it has come out it holds itself fast to the pupal shell and hangs down. The wings are limp and still short. The hatching took 9-10 minutes.
It hangs like that for a long time. Gradually the wing ribs fill out and the wings "enlarge".
Slowly the butterfly climbs up on the pupal shell.
10.00
The butterfly now sits on a leaf that it has climbed to. It moves its wings slowly. They are outstretched. The sun shines through the window. The wings tremble. We name our butterfly Vanessa. The antennae are now unfolded. They lay before under the body. She defecates a red drop: Meconium. She unrolls her proboscis, as if "testing" it. She spreads her wings, flutters against the window pane.
Then we release her into the sunlight.
It is midday, warm and lovely.
Her wings carry her on her first airborne journey over yellow bedstraw, round-headed rampion and maiden pink. Kristian and I see her disappear into sunlight, flowers and sky.
BUTTERFLY SUMMER!
---
# Insects in Literature 6
From one of our members, Gunilla Jansson in Uppsala, suggestions have come in for suitable poems and stories in our regular feature: "Insects in Literature"
A lover of order might perhaps object that this feature does not concern insects but spiders. Since the society also treats these arthropods, however, the editor thanks you for this contribution. Asah Eriksson has illustrated this long-legged creature and Gunnar Bakken contributes with "some more flesh on the bones" regarding these gangly creatures.
Both poems are by Harry Martinsson – who else would one be inclined to add. What joy he has given us with his ingenious little observations. Just think of looking up at one's knees!
"Låcken" is from "Tuvor" and "Den Trådbente" from "Under på marken"
THE LONG-LEGGED ONE
The exceedingly long-legged harvestman stilts carefully about on the path. The little round body seems to hang suspended in the middle of a walking thread-frame. He resembles a little grey pea borne along by eight well-disciplined hairs.
He must constantly see space as we see it when we look through a high cable-suspended footbridge. The harvestman sees his framework silhouetted against the sky, but is none the worse for it, indeed finds it natural for a harvestman.
Yet sometimes it is as if one thought he said:
Send word, send word
to my high-set knees.
One imagines he sometimes stands still and glances upward toward his thread-thin knee-alps, sighing over the fact that he shall never ever be able to reach up there.
Such of course is merely imagination. But one cannot help but wonder over how and in what way such small, slender creatures perceive life and themselves.
Life dwells also in this one, for us so complicated but for itself perhaps so ingeniously built. Small droplets of mystery, science and art sweat from him, and he steps onwards, for us lacking charm but strange.
Some harvestman species have coloured bodies and shine more beautifully. Some are yellow. Mostly one sees the yellow one first as it comes like a yellow little colour-ball, a mimosa blossom, but on closer inspection one discovers the legs working to carry along the little yellow body, the legs moving hair-fine, entangled here and there among the fine grass straws.
Few people surely start at the sight of a harvestman. It is known to be both an advocate of peace and freedom. On the contrary, long ago in the world it was believed to carry luck and fortune in a little sack.
22
SÖNDAG 30 APRIL. Sol och dagsmeja.
FJÄRILSDAGBOK 25.3 — 14.7. 95
av Lena von Strokirch .
LÖRDAG 25. MARS. Soligt,snöfläckar,6+.En skön vårdag. Jag ser
den första nässelfjärilen flyga. Den har övervintrat.
SÖNDAG 26 MARS. Svante och jag vaknar på natten av att
stugan skakar till.Full snöstorm.Vi går upp och ser knappt
ut på grund av snön.Trädgårdsmöbeln,som vi tog ut igår är
snötäckt .Elavbrott hela dagen.32m.sek. vid Understen.
På kvällen lugnar det ner sig och LINDAR är igång. Hur
har det gått för fjärilen?
LÖRDAG 1 APRIL. Soligt,varmt,6+.Vi sitter ute och fikar.
Två nässelfjärilar ser vi. Vårt pilfinkspar har kommit.
Krokus, vintergäck och snödroppe.Bina suger nektar.
SÖNDAG 23 APRIL. Stockholm i helgen.Full sommarvärne.
Människor går lättklädda. y
LÖRDAG 29 APRIL. Snö igen!
SÖNDAG 14 MAJ. Idag det tredje snöovädret den här våren. ,
Innan dess härliga,varma dagar.På kvällen blöt snö över vif-:
sippor,gräs och brännässlor. Björkarna är i -knoppning. Hur
har fjäriklarna klarat sig?.
Barnen är här.Jag läser för Kristian ur Tomteböbarnen av
Elsa Beskow.Han lyssnar intensivt.Det nära,sanna livet,so
skildras här berör barn verkligen.På den kalla vinden
hittar vi en död nässelfjäril. 7” Farmor,så fin den är! |
TORSDAG 25 MAJ. Kristi Himmelsfärdsdag.Gökotta med by-
borna.Trevligt!Soligt och varmt. Alldeles vitt är det,nu av
vitsippor lysande i gläntorna.l7+.Citronfjäilar flyger
omkring. Musöron på björkarna.Lärkan slår i skyn sin drill!
FREDAG 9 JUNI. Emily,en fin,liten ny individ är ute i
världen Midsommarblomster,hundkex och mandelblom.Ljuvlig
försommar.Nu är jag också mormor.
FREDAG 30 JUNI. Jag har inga näseelfjärilslarver på mina
brännässlor.Kanske är där för skuggigt. Ringer till Inger i
Hållnäs och där mot deras varma laduvägg mot söder är
larverna i full gång och äter av nässlorna.
f
Jag skall :sätta igång med mina studier av nässelfjärilens
utveckling,denna spännande metarmorfos.För barn vill jag
berätta denna sanna saga i dockteaterns form.
Sju larver har jag med mig från Hållnäs.Jag ordnar med några
rymliga glasburkar.Friska nässelblad.Ser till att det är
fuktigt. Täcker med tunt tyg. Sj os
LÖRDAG 1 JULI KL. 12.00
En larv har börjat söka.sig en plats under
Nisse. E
KL 13.00
Fem larver börjar söka sig platser under bladen
och så småningom hänger de också.
SÖNDAG 2 JULI KL. 7.30
En ljusgrön puppa. .Nisse har förpuppats.
De fem larverna är. nedtonade i färg,nästan
grå.De ser "livlösa" ut.
KL. 8.00 . . an:
En larv börjar röra sig.Den liksom "sväller".Som
vågor genom kroppen går en"pumpning",rytmiskt.
sön +
; . 4
| ; ;
” ha (>
Plötsligt spräcks skinnet i"nacken"och sedan längs över-
sidan upp mot fästet.En ljusgrön puppa välver fram.På l
två minuter skedde detta.Det torra,mörka skinnet sitter
fast ett tag vid fästet,sedan faller det ned.Med förstor-
ingsglaset ser jag larvens tomma huvud-skal och skinnet
tydligt.Puppan är mjuk och ser ut som ett blad.Kommer
jag åt den så spritter den till.
Senare hänger sex ljusgröna puppor.Nisses puppa'har guld-
skimrande stänk. i - .
Efter 6-7 timmar är de gyllene.Som guldsmycken skimrar
de under bladen. |
KL. 19.00
Den sista,sjunde larven har nu fäst sig under ett blad.
24
djupare guldton.Deras skal har hårdnat.
TISDAG 11 JULI.
KÅNDAG 3 JULI KL 9.00 .
På morgonen,er ljusgrön puppa.De övriga pupporna har fått en
TISDAG 4 JULI.
Pupporna mörknar.
ONSDAG 5 JULI.
Pupporna mörknar.
TORSDAG 6 JULI.
Med förstoringsglaset ser jag mörka fjärilsvingar
under det tunna puppskalet.
. = ip
FREDAG 7 JULI. När
Hörk å 1
Hörka puppor. EF V PNG
LÖRDAG 8 JULI. | GORT
Mörka puppor. E pt ST
älteg el)
2 ul AN
SÖNDAG 9 JULI. AD)
Mörka puppor. Kd :
MÅNDAG 10 JULI.
Mörka puppor.
Mörka puppor.
ONSDAG : 12 JULI. | |
Fyra fjärilar kläcks på förmiddagen. På efter-middagen
släpper jag ut dem.Det är soligt och varmt ute.
Fjärilarna är så vackra. Varmt bruna med svart,vitt
och blått i teckningen. .Guldigt håriga och kroppen
grönsvart. | |
TORSDAG 13 JULI. '
På morgonen sitter två fjärilar på sina tomma puppskal.
På eftermiddagen flyger de ut över vår äng.
Jag läser i Djurens Värld, tryckt 1938,kapitlet |
Fjärilar,Lepidoptera.Inledningen... &
"Fjärilarna höra till de mest bekanta av insekterna.
Man gläds om sommaren åt deras sirliga flykt bland
blommorna och åt deras färger och skalden sjunger om
dessa glädjens och ljusets barn.Dock,de fjärilar,som .
trivas och leka i solskenet,de s.k.dagfjärilarna,ut-
göra blott ett fåtal av den stora skara på
100,000-tals arter,som räknas till denna ordning." '
FREDAG 14 JULI. KL. 8.15
Den sista puppan.Är det något liv under höljet?
Så börjar det hända något.Jag har förstorings-
glaset till hands.Nu vill jag se hur kläckningen
går till. i | s
Kristian är hos oss och jag ropar på honom. &
KL. 8.20
Fjärilen spräcker skalet.
Längst ned öppnas det upp. $&
Vi ser de små benen,huvudet,
de korta,ihopvikta vingarna.
När den kommit ut så håller
den sig fast i puppskalet
och hänger ned.Vingarna
är slaka och fortfarande
korta.9-10 minuter tog
kläckningen.
Länge hänger den så.
Så småningom fylls vingribborna
oöch-vingarna "förstoras".
Sakta klättrar fjärilen upp på
. puppskalet.
KL. 10.00
Fjärilen sitter nu på ett blad,som den tagit sig upp
till.Den rör sakta vingarna.De är utsträckta.Solen
lyser genom fönstret. Vingarna darrar.Vi döper vår
fjäril till Vanessa.Antennerna är nu utfällda.De låg
förut under kroppen.Hon bajsar ut en röd droppe,:
Mekonium.Hon rullar ut snabeln,liksom "prövar" den.
Hon breder ut vingarna,fladdrar mot fönsterrutan.
Då släpper vi ut henne 1 solskenet.
Det är mitt på dagen,varmt och, skönt.
Vingarna bär henne på hennes första luftfärd över
gulmåra,toppklockoroch prästkragar. Kristian och jag
ser henne försvinna i solljus,blomster och himmel.
FJÄRILSSOMMAR!
25
26
Insekter i skönlitteraturen 6
Från en av våra medlemmar, Gunilla Jansson i Uppsala har förslag
inkommit på lämpliga dikter och berättelser i vårt stående inslag:
"Insekter i skönlitteraturen"
Vän av ordning gör kanske invändningen att detta inslag inte avser
insekter utan spindlar. Eftersom föreningen även behandlar dessa
leddjur tackar dock redaktionen för detta bidrag. Asah Eriksson har
illustrerat denna långbening och Gunnar Bakken bidrar med "lite mer
kött på benen" angående dessa skrangliga kräk.
Båda dikterna är av Harry Martinsson - vem annars är man böjd att
tillägga. Vilken glädje han givit oss med sina underfundiga små
iaktagelser. Tänka bara att titta upp på sina knän !
"TLåcken" är ur "Tuvor" och "Den Trådbente" ur "Under på marken"
DEN TRÅDBENTE
Den ytterst långbente låcken styltar försiktigt omkring på
stigen. Den lilla runda kroppen ser ut att hänga nedsänkt i
mitten av en vandrande trådställning. Han liknar en liten
gråärta som bärs fram av åtta väl disciplinerade hårstrån.
. Han måtte ständigt se rymden som vi då vi ser den den genom
en hög vajerburen hängbro. Låcken ser sina spantverk avteckna
sig mot himlen, men mår bara väl därav, finner det låcken-
naturligt.
Men ibland är det ändå som om man tyckte att han sade:
Sänd bud, sänd bud
till mina högt belägna knän.
Man föreställer sig att han ibland ställer sig stilla och
sneglar uppåt mot sina trådsmala knäalper, suckande över att
han aldrig någonsin skall kunna komma ditupp.
Sådant är naturligtvis bara inbillning. Men låta bli att
undra över hur och på vilket sätt sådana små spensliga djur
uppfattar livet och sig själv kan man nog inte ändå.
Livet bor också i denne, för oss så krångliga men för sig
själv kanske så finurligt byggde. Den utsvettas små droppar
av mysterium, vetenskap och konst, och kliver sedan vidare,
för oss charmlös men underlig.
En del låckearter har färgtecknad kropp och lyser vackrare.
En del är gula. För det mesta ser man då först den gula
komma som en gul liten färgboll, en mimosablomma, men vid
närmare påseende upptäcker man benen arbetande med fram-
bärandet av den lilla gula kroppen, benen rör sig hårfina,
intrasslade här och där bland gräsets fina strån.
Få människor rycker väl till för låcken. Han är känd för att
vara både fredens och fridens. Tvärtom bar den förr i världen
lycka och tur i en liten säck, troddes det.