What Do We Know About the Limestone Around Gävle?

Insectifera 1996, Vol 4, (1996)
Authors
English translation auto-generated by AI from the scanned Swedish original — may contain errors.

At Holmudden by Bönan, with perhaps the richest occurrences of loose limestone, test borings were also conducted. In the boring profile, beneath the quaternary layers (clay and moraine), followed an 11.6 metre thick blue-green, hard clay which was underlain by, among other things, a reddish sandstone. The interpretation of the layer sequence is as follows: the thick clay is of Lower Cambrian age, i.e. formed more than 500 million years ago, and the sandstone is Precambrian, i.e. younger than the bedrock but older than the Cambro-Silurian.

Beginning in the 1960s, a number of borings were conducted, including from the ice, in combination with geophysical and marine geological surveys with the aim of establishing the bedrock between Sweden and Finland. Today we have a completely different picture of the distribution of Cambro-Silurian bedrock in Scandinavia (figure 1). To previously known occurrences can now be added two very large areas between Sweden and Finland, one in the Bothnian Bay with only Cambrium and one in the Bothnian Sea with Cambrium and parts of Ordovician (figure 2).

LIME CONTENT IN THE SOIL

The latest continental ice sheet reached its greatest extent approximately 20,000 years ago. The ice sheet then covered all of Sweden and extended as far down as northern Germany. Following a marked climate improvement, rapid ice melt began, which meant that Sweden was ice-free approximately 8,500 years ago. The ice margin stood in the Gävle region somewhat less than 10,000 years ago.

The continental ice sheet was an enormous glacier that was plastic and slid across the earth's surface. The movement resulted from the weight of the ice and its flow from higher terrain to lower-lying areas. During its advance, the ice scraped the bedrock beneath it. In this way, ice striations were formed, which even today show the direction the ice moved. The ice also had the ability to carry material with it; gravel and stone froze to the underside of the ice and were transported long distances in the direction of ice movement. When the ice subsequently melted, the frozen material was deposited; the soil type moraine was formed in this way. The material transported by ice was subjected to great forces. Fragments of softer rock types were crushed down to fine-grained material such as silt and clay. More resistant rock types "survived" the ice's treatment better and came to be incorporated as stone, gravel and sand in the moraine or glacial outwash gravel.

Ice movement over Gävleborg County was predominantly northwest-southeast, i.e. the continental ice sheet came from the northwest and slid towards the southeast across the land. For some reason, the continental ice sheet veered as it slid across Gästrikland and the direction twisted from northwest-southeast to northeast-southwest, i.e. it turned in towards southern Gästrikland and northern Uppland. The ice striations speak their clear language. This twist in the ice's movement is believed to have occurred late, perhaps during the melting of the continental ice sheet.

The result of this late ice movement can be read in the form of elevated lime content in various soil types, particularly moraine and clay, in eastern and especially southeastern Gästrikland and adjacent parts of northern Uppland. In the eskers too, an elevated frequency of Cambro-Silurian rock types can be demonstrated in boulders and gravel. At Mackmyra, Cambrian sandstone has been found in glacial outwash gravel.

Put simply, one can say that the ice came from the north, slid out over the present bottom of the Bothnian Sea, picked up material from the soft limestone and slid in over the Gävle region and northern Uppland. As the ice slid across the landscape, it spread remains of limestone, ground down into fine constituents. One can say that a lee-side effect was created. On the lee side of the limestone area, lime material was dispersed. This "lee-side effect" can be demonstrated in other limestone areas in Sweden as well (figure 3).

Lime material can also be dispersed across the landscape in another way. During the final stages of the continental ice sheet, when the ice margin stood in our region, almost all of Gästrikland lay beneath water. When the continental ice sheet emptied into the sea, the ice's retreat was accelerated by so-called calving, i.e. the ice margin broke apart into larger or smaller icebergs. These could then drift across the landscape and when they ran aground or melted, leave their moraine material in new places. During the geological mapping around Gävle, limestone material was found in the clay out on Valboslättens plain and in adjacent areas.

An interesting question is how far westward in our landscape can elevated lime content be demonstrated? There are no investigations that give a clear answer to the question. A problem in this context concerns sampling. Experience from other areas in Sweden shows that the lime content in moraine varies with different depths, partly with regard to leaching processes in the soil. Moreover, the lime content varies depending on which grain size is analysed. Probably there runs a fairly distinct north-south boundary across Gästrikland, perhaps at or immediately west of Gävle.

SUMMARY

The soil around Gävle is strongly calcareous due to the occurrence of Cambro-Silurian bedrock on the bottom of the Bothnian Sea between Sweden and Finland. The highest lime contents occur in eastern and southeastern Gästrikland where blocks and stones of limestone can also be found, particularly on the islands in Gävle Bay.

Through the movement of the continental ice sheet across the land, lime has been dispersed across the landscape; the exact distribution is not known, but in general the lime content in both moraine and clay decreases rapidly the further east one goes.

SELECTED REFERENCES

Lundqvist, Jan, Geologi. Processer - landskap - naturresurser. Lund 1988.

Lindström, M., Lundqvist, J. & Lundqvist, T., Sveriges geologi från urtid till nutid. Lund 1991.

Berg och jord. Red. Curt Fredén. (Sveriges Nationalatlas). Höganäs 1994.

---

INSECT COMPETITION

In the previous issue of Insectifera we announced a competition about which butterfly was depicted and what colour the scales had, and "why"?

Was the competition too difficult?
No correct answer has been received.

Since the answer is interesting from many "perspectives," the competition is hereby cancelled.

Some clues:

A large butterfly, 12-15 cm wingspan
A rainforest species, fairly common

Red and white cross-banded colony-living larvae

A dream for many to see this creature fly in the sun
The structure of the wing scales very interesting

See photo from scanning electron microscope in our previous issue in very high magnification and the image below of the same wing scale in somewhat lower magnification.

Answer to the editorial office of Insectifera:
Gästriklands Entomologiska Förening, Box 11056, 800 11 Gävle

Which butterfly bears these beautiful wing scales and what colour is it?

A geological article explaining the origins and distribution of limestone in the Gävle region. Cambro-Silurian bedrock underlies the seafloor between Sweden and Finland; glacial advance and westerly ice movement during the last ice age transported and dispersed fine limestone particles across the landscape, with highest concentrations in eastern and southeastern Gästrikland, decreasing westward.
Extracted text

På Holmudden vid Bönan, med de kanske rikaste förekomsterna av lös kalksten,
gjordes också provborrningar. I borrprofilen följde under de kvartära lagren (lera
och morän) en 11.6 meter mäktig blågrön, hård lera vilken underlagrades av bl a
en rödlätt sandsten. Tolkningen av lagerserien är följande: den mäktiga leran är av
underkambrisk ålder, d v s bildad för mer än 500 miljoner år sedan och
sandstenen är prekambrisk, d v s är yngre än urberget men äldre an
kambrosiluren.

Med början på 1960-talet genomfördes ett antal borrningar, bl a från isen, i
kombination med geofysiska och maringeologiska undersökningar i syfte att
fastställa bergrunden mellan Sverige och Finland. Idag har vi en helt annan bild
av kambrosilurberggrundens utbredning i Skandinavien (figur 1). Till tidigare
kända förekomster kan nu läggas två mycket stora områden mellan Sverige och
Finland, ett i Bottenviken med enbart kambrium och ett i Bottenhavet med
kambrium och delar av ordovicium (figur 2).

KALKHALTEN I MARKEN

Den senaste inlandsisen hade sin största utbredning för ca 20 000 år sedan.
Istäcket täckte då hela Sverige och nådde ända ned i norra Tyskland. Efter en
markant klimatförbättring inleddes en snabb isavsmältning som innebar att
Sverige var isfritt för ca 8 500 år sedan. Isranden stod vid gävletrakten för något
mindre än 10 000 år sedan.

Inlandisen var en ofantlig glaciär som var plastisk och gled fram över jordytan.
Rörelsen berodde på isens tyngd och att den rörde sig högre terräng till lägre
liggande områden. Under sin framfart så repade isen bergrunden under sig. På så
sätt uppstod isräfflorna, vilka än idag visar vilken riktning isen hade i sin rörelse.
Isen hade också möjlighet att plocka med sig material; d v s grus och sten frös
fast under isen och fördes i isrörelseriktningen långa sträckor. Då isen sedan
smälte lämnades det infrusna materialet av; jordarten morän uppkom på detta sätt.
Det av isen transporterade materialet utsattes för stora krafter. Bitar av mjukare
bergarter kom att krossas ned till finkornigt material såsom mjäla och lera.
Motståndskraftigare bergarter ”överlevde ” isens behandling bättre och kom att i
form av sten, grus och sand att ingå i moränen eller isälvsgruset..

Isrörelsen över Gävleborgs län var huvudsakligen nordvästlig, d v s inlandsisen
kom från nordväst och gled mot sydost över landet. Av någon anledning svängde
inlandsisen då den gled fram över Gästrikland och riktningen kom att skruva sig
från nordvästlig-sydostlig till nordostlig-sydvästlig, d v s den svängde in mot
södra Gästrikland och norra Uppland. Isräfflorna talar sitt tydliga språk. Den här
vridningen i isens rörelse anses ha inträffat sent, kanske under inlandsisens
avsmältning.

51

52

Resultatet av denna sena isrörelse kan utläsas i den i form av förhöjd kalkhalt i
olika jordarter, framförallt moränen och leran, i östra och framförallt sydöstra
Gästrikland och angränsande delar av norra Uppland. Även i rullstensåsarna kan
påvisas en förhöjd frekvens av kambro-silur-bergarter i block och grus. I
Mackmyra har kambrisk sandsten återfunnits i isälvsgrus.

Enkelt uttryckt kan man säga att isen kom från norr, gled ut över det nuvarande
Bottenhavets botten, plockade med sig av den mjuka kalkstenen gled in över
Gävletrakten och norra Uppland. Allteftersom isen gled fram över landskapet
spred den rester av kalkstenen, nedmald i fina beståndsdelar. Man kan säga att
det uppstod en läsideseffekt. På läsidan av kalkområdet spreds kalkmaterialet ut.
Den här ”läsideseffekten” kan påvisas även i övriga kalkområden i Sverige (figur
3).

Kalkmaterial kan även på ett annat sätt spridas över landskapet. Under inlands-
isens slutskede och då iskanten stod i våra trakter låg nästan hela Gästrikland
under vatten. När inlandsisen mynnade i havet påskyndades isens tillbakagång
med s k kalvning, d v s iskanten bröts sönder i större eller mindre isberg. Dessa
kunde sedan segla ut över landskapet och när de strandade eller smälte lämna av
sitt moränmaterial på nya platser. Vid den geologiska kartläggningen kring Gävle
återfanns kalkstensmaterial i leran ute på Valboslätten och i angränsande
områden.

En intressant fråga är hur långt västerut i vårt landskap kan förhöjd kalkhalt
påvisas? Det finns inga undersökningar som ger ett entydigt svar på frågan. Ett
problem i sammanhanget rör provtagningen. Erfarenhet från andra områden i
Sverige visar att kalkhalten i morän varierar med olika djup, bl a med hänsyn till
urlakningsprocesser i marken.. Dessutom varierar kalkhalten beroende på vilken
kornstorlek som analyseras. Troligen går det en ganska tydlig nord-sydlig gräns
tvärs igenom Gästrikland, kanske vid eller omedelbart väster om Gävle.

SAMMANFATTNING

Marken kring Gävle är starkt kalkhaltig beroende på förekomst av kambrosilur-
berggrund på Bottenhavets botten mellan Sverige och Finland. De högsta kalk-
halterna förekommer i östra och sydöstra Gästrikland där även block och sten av
kalk kan påträffas, framförallt på öarna i Gävlebukten.

Genom inlandsisens rörelse över landet har kalken spritts över landskapet; den
exakta utbredningen är inte känd men rent allmänt så avtar kalkhalten både i
moränen och leran snabbt ju längre mot öster man kommer.

LITTERATUR I URVAL
Lundqvist, Jan, Geologi. Processer - landskap - naturresurser. Lund 1988.

Lindström, M., Lundqvist, J. & Lundqvist, T., Sveriges geologi från urtid till
nutid. Lund 1991.

Berg och jord. Red. Curt Fredén. (Sveriges Nationalatlas). Höganäs 1994.

UNDERPALEOZOISKA
PLATTFORMSSEDIMENT

|| Underpaleozoiska bergarter

ee Kaledonisk delormationsfront

Figur 1. Underpaleozoiska plattformssediment

53

54

Figur 2. Havsområdenas berggrund (förenklat
efter Sveriges Nationalatlas).

Figur 3. Kalkberggrund och

kalkrika jordar i Sverige

Kambrium, huvudsakligen
sandsten och konglomerat

Ordovicium, huvudsakligen
kalkstenar

IN SEKTS TÄML ING

I förra numret av Insectifera utlyste vi en tävling om vilken fjäril
som avbildades och vilken färg fjället hade samt "varför" ?

Var tävlingen för svår ?
Något rätt svar har inte inkommit

Eftersom svaret är intressant ur många "synvinklar" utlyses tävlingen
ingen.

Några ledtrådar:

En stor fjäril, 12 - 15 cm mellan vingspetsarna
En regnskogsart, täml vanlig

Röd- och vittvärrandiga kolonilevande larver

En dröm för många att se detta djur flyga i solen
Vingfjällets uppbyggnad mycket intressant

Se foto från svepelektronmikroskop i vårt förra nummer i mycket stark
förstoring och nedanstående bild på samma vingfjäll i något mindre
förstoring.

Svar till redaktionen för Insectifera:
Gästriklands Entomologiska Förening, Box 11056, 800 11 Gävle

Some

k Xx
+ Y X | hö

Vilken fjäril bär dessa vackra vingfjäll och vilken färg har det ?

55

Download issue: