reference locality. The summer heat arrived in earnest during the second week of July, which became a turning point for an utterly enchanting summer comparable to the legendary butterfly years 1955, 1959, 1976 and 1983. High summer temperatures persisted throughout July, followed by another heat wave lasting much of August and then a dry September with temperatures well above normal. And as the crowning glory came the warmest October month recorded during the 20th century! The last butterflies of the year, Operophtera brumata (common winter moth) and Operophtera fagata (beech winter moth), were observed by Eric and Solbritt Claesson around the house lights at their home east of Grinduga on 26 November.
The favourable weather resulted in an unusually abundant occurrence of butterflies, particularly macrolepidopterans. The number of individuals was for the first time of the same order of magnitude as before the catastrophic year 1987. This observation applies to Gästrikland and to all of South and Central Sweden. Further north the summer was more normal. This year's accumulation of unusually many exciting butterfly finds means that I must set the bar higher than usual. Otherwise this article risked swelling into a monograph or, more likely, never being completed. I will therefore present a number of pleasant species only in the form of tables or lists without further commentary.
Many southern species reappeared in Gästrikland in 1995 for the first time in years, for example: Stauropus fagi (lobster moth), Leucodonta bicoloria (white prominent), Lymantria monacha (nun moth) and Cosmia pyralina (brown-spotted noctuid). Moreover, Peribatodes secundaria (fir carpet), which was found in Gästrikland for the first time in 1994 (Källander & Frycklund 1995), expanded further northward and was common throughout the Trösken area in 1995. Two other carpet moth species, Paradarsia consonaria (square-spotted lichen carpet) and Lomographa bimaculata (bicoloured carpet), which in recent years have expanded their range in Svealand, were discovered in Gästrikland for the first time in 1995. It will be interesting to see whether these species, like Thymelicus lineola (Essex skipper), will continue their northward expansion (see Johan Höjer's article on butterflies in this issue of Insectifera).
The butterfly year 1995 will go down in history, perhaps above all as a major migration year. During the year four macrolepidopterans new to Sweden were recorded: Hypena lividalis, Schrankia intermedialis, Mythimna unipuncta and Photedes brevilinea (all still lacking Swedish names). The number is a record for modern times and at least two, Hypena lividalis and Mythimna unipuncta, are long-distance migrants. This year's harvest of new microlepidopterans has by contrast been unusually meagre, and only one species, Nephopterix angustella, which is also a migrant, has so far been reported as new to Sweden. This handful of new species is merely the tip of the iceberg or, if you will, the raisins in the cake. During three periods in 1995 Sweden experienced long-distance large-scale butterfly migration (see Table 1).
Figure 1. The Swedish specimen of Nephopterix angustella. Scania, Löderupp, Järahusen 23.IX-27.X 1995
Table 1. Major long-distance butterfly migrations to Sweden 1995
Period Wind direction Species encountered Records by county 1995
20.7-9.8 S-SE
Nomophila noctuella, silver Y moth Sk Ha, Öl, Go, Sm, Up, Gä
Eilema griseola, grey chi ÖL Go
Lithosia quadra, large tiger moth Öl, Go, Sm, Up
Protoschinia scutosa, black-spotted noctuid Sk
5.9-22.9 SE
Euchromius ocellea, immigrant grass moth Sk, Öl, Go, Sm, Ög, Sö, Up, Gä
Udea ferrugalis, wandering goosefoot moth Sk, ÖL, Go, Sm
Nomophila noctuella, silver Y moth Sk Ha, Öl, Go, Ög, Sm, Sö, Up, Gä
Orthonama obstipata, wandering field carpet Sk, Bl, Öl, Go
Macroglossum stellatarum, hummingbird hawk moth Sk, Sm, Öl, Gä
Nycteola asiatica, broad-winged willow noctuid Sk, Öl, Go, Sm, Sö, Up, Gä
Heliotis armigera, brownish noctuid Öl, Go, Sö
Protoschinia scutosa, black-spotted noctuid Öl, Go, Ög, Sö
8.10-1.11 SW
Nephopterix angustella Sk
Hypena lividalis Sk
Orthonama obstipata, wandering field carpet Gä
Schrankia intermedialis Öl
Mythimna unipuncta Sk
Peridroma saucia, black cutworm moth Sk Ha
As appears from the table, Gästrikland was visited frequently during all three periods and a number of this year's celebrities and new county species, such as Nomophila noctuella (silver Y moth), Euchromius ocellea (immigrant grass moth), Orthonama obstipata (wandering field carpet), Macroglossum stellatarum (hummingbird hawk moth) and Nycteola asiatica (broad-winged willow noctuid) are long-distance migrants which are essentially resident in Southern Europe! Several of these records are sensational and at least three are moreover the northernmost in Sweden.
Nocturnal butterflies such as silver Y moths often migrate in higher air layers (1000-2000 m). The advantage of flying high is that favourable winds can lead to long-distance movements; migrating nocturnal moths very rarely fly actively. By passively letting themselves drift with the wind they conserve energy and can remain airborne for long periods without food intake (Johnsson 1969). Large-scale nocturnal moth migration is therefore weather-dependent and the butterflies are usually transported by a warm air stream. When the warm air meets cooler air masses and cools down, the animals seek out lower air layers. Normally one can by a quick glance at a map determine which localities are favourable for searching for migrating butterflies. The most well-known migrant localities in Sweden are the Sandhammar area in south-east Scania, the southern tips of Öland and Gotland and a corner of Uppland east of Norrtälje which juts out into the Baltic Sea. All migrant finds from Gästrikland reported above are from a hill east of Grinduga. From a large geographical perspective the locality according to all normal criteria is not particularly favourably situated for butterfly migration. Despite this, a number of species which I believed were completely impossible to find in Gästrikland have been encountered here during the year!
The Entomological Society's butterfly committee has during 1995 again concentrated its efforts mainly on surveying and documenting the rich butterfly fauna of the Trösken area. Besides the usual daytime excursions in the area, we on a couple of occasions hunted nocturnal butterflies with a mercury lamp and a petrol-driven generator after the Scandia road. Moreover our automated light trap this year was stationed in Grinduga. The trap was placed in the cutting between a power line clearing and the slope up towards the Claesson family's house east of Grinduga village. According to the catch results the placement has been unusually fortunate. During 1995 the trap was in continuous operation from 1 April to 18 November. Several of the more spectacular finds in this report (see Tables 2 and 3) come from the light trap in Grinduga, which was usually emptied about every other week. As find date for these specimens I report the time period between two emptyings.
Table 2. Records of red-listed species from the Grinduga area during 1995.
Ethmia pusiella large stoneseed moth
Harpella forficella giant metallic moth
Caryoculum viscariella red bladder moth
Lamellocossus terebra smaller timber moth
Acleris obtusana smaller birch tortricid
Acleris roscidana large birch tortricid
Rhopobota stagnana bog nettle tortricid
Glaucopsyche alexis meadow blue
Rheumaptopera cervinalis barberry lichen carpet
Trichopteryx polycommata bent-winged lichen carpet
Åcasis appensata troll-berry lichen carpet
Philerme vetulata grey carpet
Hemaris fuciformis broad-bordered bee hawk-moth
Clostera anachoreta black noctuid
Setina irrorella oblique-lined noctuid
Schrankia costaestrigalis spear noctuid
Acronicta cuspis cuspidate noctuid
Lithophane lamda grey noctuid
Eriopygodes imbecilla bog noctuid
Xestia castanea heath noctuid
Species from the national red list have been marked with *, other species are from the red list of ABC-Län.
A total of twenty red-listed species have been found in Grinduga during the year, of which seven are new for the Trösken area, including one new species for Gästrikland. My assessment is that sixteen of these are resident in the light trap's immediate vicinity, three species come from biotopes in the area and one species, Xestia castanea (heath noctuid), is probably a wanderer which may have travelled several kilometres. Particularly pleasing are the finds of smaller birch tortricid, troll-berry lichen carpet and giant metallic moth, which previously were represented by only a single record each from Gästrikland. By this point it is clear that the Grinduga area has a very valuable butterfly fauna. Particularly noteworthy is the accumulation of red-listed species dependent on old aspens (smaller timber moth, large birch tortricid, smaller birch tortricid, black noctuid). Moreover there are several valuable meadow and pasture species (bog nettle tortricid, meadow blue, broad-bordered bee hawk-moth, large tiger, giant metallic moth) and a couple of rare species associated with stream and lake shores (spear noctuid and troll-berry lichen carpet).
I have moreover tried to heed my own plea from last issue of Insectifera that someone should begin surveys of the butterfly fauna in western Gästrikland. A total of five days of wanderings between Gysinge in the south and Åmot in the north have yielded some interesting finds but perhaps most importantly ideas for future projects. A Whitsun break at Näset in the Gysinge area resulted in finds of two species new to Gästrikland: Paradarsia consonaria (square-spotted lichen carpet) and Lomographa bimaculata (bicoloured carpet). Both are southern expanding species associated with rich deciduous forest biotopes. Moreover I found Xanthorhoe biriviata (spingcorn field carpet), a red-listed species which in Gästrikland previously was known only from Hyttön.
Another very beautiful and interesting area that is visited far too rarely by butterfly enthusiasts is the meadowland around Västanhede just south of Gammelstilla (Lundin et al 1993). During a butterfly walk on 3 June I observed an unfamiliar moth that flew quickly and was very difficult to catch in the gusty wind. Persistent effort eventually resulted in capturing one specimen. It turned out to be Pyrausta porphyralis (porphyry moth) which appears to have declined in much of its range in recent years. The large continuous old-style pastures at Västanhede certainly have great potential for more wonderful discoveries and I hereby encourage Insectifera's readers to further investigate the butterfly fauna of this locality.
After the 1994 season a total of 1290 butterfly species were known from Gästrikland. This year's list of county records adds 29 species, so a total of 1319 species have now been recorded from the province. To put these figures in perspective, I should recall that the number of new Gästrikland species in 1994 was 27, in 1993 49 and for 1991 and 1992 together 51 (Källander & Frycklund 1995, Källander 1993, 1994). Based on the find records from adjacent provinces, Hälsingland 1111 species, Dalarna 1485 species, Västmanland 1460 species and Uppland 1896 species, it is clear that much still remains to be discovered (Data from Svensson et al 1994).
Aphomia sociella (bee moth) which is listed on this year's list of new Gävleborg county species may be worth a comment. When I reviewed the new Catalogus (Svensson et al 1994) in spring 1995, I discovered that the species for some reason had not been recorded from Gävleborg. Since I had already sent my report on new county records from 1994 to Ingvar Svensson, the species was included in my report to Insectifera but not in Entomologisk tidskrift (Svensson 1995). The species is common and I have found it at most of the localities I have examined more closely in the Gävle area and most recently now in Grinduga during the summer of 1995. When I reviewed the butterfly collection of the late Ragnar Östlund in spring 1995, I also found four bee moths. The oldest was dated: Gävle area 25.8 1946, Ragnar and Tora Östlund. The species has this year been reported to Ingvar Svensson as new for Gävleborg, and Ragnar Östlund has been credited for the record.
The number of reporters is fewer this year than last year, which is somewhat depressing. Knowledge of our butterfly fauna has indeed increased, but large parts of Gävleborg are still blank spaces on the map. We in the Entomological Society hope to gain more reporters over time and thereby obtain better coverage of the region. I wish to urge all readers who find any exciting animals to get in touch with me or Göran Sjöberg in good time before Christmas 1996.
This year's most interesting butterfly records.
1084 Acleris umbrana (bird cherry leaf-roller) flies, like so many other leaf-rollers, late in autumn first only to reappear early in spring after overwintering as a butterfly. As is clear from the Swedish name, the larva lives mainly on bird cherry (Prunus padus) but also on other Rosaceae such as for example rowan (Sorbus aucuparia) (Svensson 1993). The species is a rarity and prior to 1995 in Sweden was found only in: Scania, Uppland, Västmanland, Dalarna, Ångermanland, Västerbotten, Norrbotten and Lycksele Lapland. Northward the species often occurs on damp culturally-influenced habitats with bird cherry, such as field margins, shieling meadows and grazed low hills. From Gävleborg so far only one record exists, Grinduga 13. IV 1995 (KIC, SIN).
1000 Zeuzera pyrina (leopard moth) is a beautiful whitish creature with blue-shimmering spots. It often sits during the day on light objects to be reasonably well camouflaged. Many records of resting pyrina have consequently been made on flagpoles, white house corners and other whitewashed surfaces. The male willingly allows itself to be caught at night on Hg-lights, while the female appears more rarely. The larva lives in the trunks of various more or less noble deciduous trees such as ash, beech, horse chestnut, fruit trees, poplar, oak, alder and others. The species has on a few occasions appeared as a pest in fruit orchards, particularly attacks on young apple plantations can apparently cause considerable damage (Nordström et al 1941). The species is listed on the red list for Gävleborg county. Z. pyrina is known from most southern Swedish counties up to Ångermanland in the north, with gaps in particular for Dalarna and Hälsingland (Svensson et al 1994). Along the Uppland coast I have on a few occasions found the species in alder groves situated in warm sheltered positions within shallow bays. From Gävleborg I know of only four previous records, one from Gävle in 1945 (Östlund 1954), one from Furuvik sometime during the 1970s (personal communication Jan Hallén) and two males from N. Åbyggeby (Göran Sjöberg 1985). Katarina Netscher found a female pyrina on 8.VIII 1995 on the grass lawn outside Strömsbro preschool. The creature caused a great stir among the daycare children and was duly photographed in Gefle Dagblad.
1367 Pammene insulana (rare birch leaf-roller) is once again a rare species with a very scattered distribution. The species in Sweden is known only from Scania, Småland, Södermanland, Uppland, Dalarna, Västerbotten and Norrbotten. We have recently identified a record from Gävleborg, Lågbo 27.VI 1994 (KJIC, RYR). The creature was netted at dusk in a grazed mixed forest with among other things old aspen near Dalälven. The species' biology is poorly known and Ingvar Svensson gives "Betula?" as the host plant (Svensson 1993). However, a number of records of insulana have been made in older aspen forests, so aspen is probably a more likely host plant (personal communications Jan-Olov Björklund).
1504 Achkroia grisella (lesser wax moth) is a cosmopolitan whose distribution follows the honeybee. The larva lives in bee colonies, both in hives and in wild bees (Palm 1986). In Sweden the species is known from most counties from Scania in the south to Dalarna in the north (Svensson et al 1994). Beekeeper Lars Viklund in Mårtsbo has on my behalf kept watch for wax moths in his beehives over a number of years. In mid-August 1995 grisella finally appeared in numbers. The species did not emerge in the beehives but in the shed where Lars stores honey, old honeycombs and various equipment for his beekeeping. The record was the first from Gävleborg.
1589 Euchromius ocellea (immigrant grass moth) is also a cosmopolitan. The species occurs in much of the world's tropical and subtropical climate zones. The larva has been reported to live on dried plant parts (Bleszynski 1965). In the tropics the species is active all year and probably lacks dormant stages, which makes overwintering impossible in our comparatively harsh climate. In Northern Europe ocellea was previously considered temporary and introduced but this view has been abandoned over the past few years. The species is now classified as a rare migrant. Before this year's massive influx, ocellea was known from Scania and Uppland in Sweden, only about 10 specimens in total. During September 1995 the species has appeared in most counties along the Swedish east coast from Scania in the south to Gävleborg in the north (see table 1). A total of about a hundred specimens have been found. Our light trap in Grinduga caught one female and one male during the period 9-30. IX 1995 (KIC, SIN). After studying weather maps from September I guess that this year's ocellea migration originates somewhere in the area around the Black Sea.
1661 Pyrausta porphyralis (purple-bordered gold moth) has long been known from much of Northern Europe, but has declined in recent years. The species is considered extinct in Belgium and Holland, and in Germany only a few records exist after the 1960s. From Denmark it is reported that the species has become increasingly rare over recent decades and has completely disappeared from many of its old localities (Palm 1986). In Sweden porphyralis has been found in all counties except Närke and Medelpad, but the distribution records are unfortunately outdated and most younger butterfly experts I have spoken with have never seen the species. The information about porphyralis habitat requirements is so variable that one might begin to wonder if it is possibly two confused twin species. In Denmark and South Sweden the species is reported to be tied to various types of dry habitats, mostly heathland and heather-like meadows. In Norway, Finland and Central Sweden it is also considered to occur in meadows, and from North Sweden there are several records of porphyralis living on the margins of snow-beds on the mountain plateau (Palm 1986)! The larva lives between webbed leaves of among other things mint plants near the ground. Known host plants are besides mints (Origanum, Mentha) also heather flowers (Helichrysum arenarium). These plants are absent from several of the species' localities in Denmark, as well as naturally on the Swedish mountain plateau, so there must be additional alternative host plants. I encountered porphyralis for the first time in my life during a butterfly walk on the drier parts of the meadows around Västanhede just south of Gammelstilla on 3.VI 1995. It flew quickly and since Pyrausta despicata (dark-barred twin-spot moth) also occurred abundantly at the locality it was not easy to get hold of the right specimen. Persistent netting eventually resulted in one specimen being captured.
1909 Orthonama obstipata (orthodontic geometer) is a classic migrant known from much of the world. In Europe the species is only resident in a belt over the Mediterranean region and further eastward towards the Caspian Sea. The larva is reported to live on Galium mollugo, Nasturtium officinale and several different species of Senecio (Skou 1984). In the Mediterranean region the species flies without diapause all year in a number of generations. In Sweden, as in Denmark, it has only been taken in autumn in September–November. O. obstipata is known as a migrant from all our Nordic neighbouring countries except Norway. In Sweden the species was first recorded in Österslöv, Scania in 1953 (Svensson 1957). Between 1953 and 1987 only 5 specimens of the species were subsequently observed in Sweden. In the unusually warm and beautiful October of 1987 a major influx then occurred, with a total of 38 records reported, most from Scania but also from places as far north as Rådmansö east of Norrtälje in Uppland (Palmqvist 1988). Since then a further dozen or so specimens of obstipata have appeared in Sweden and the species was before 1995 known from Scania, Halland, Öland and Uppland. During the major migration of butterflies from the southeast in September 1995 (see Table 1), obstipata again appeared in Scania and on Öland, and was found as a new species for Gotland and Blekinge (personal communications Nils Ryrholm). Finally, completely unexpectedly, a female appeared in the light trap in Grinduga during the period 22.X–11.XI (KIC, SIN). The Gävleborg record was made considerably later than other observations of the species in Sweden during 1995. It is possibly a wandering specimen that remained after the influx.
Figure 2. Orthonama obstipata (wanderer geometer)
2416 Hemaris tityus (broad-bordered bee hawk-moth): In the previous issue of Insectifera I requested reports of observations of hawk-moths from Gävleborg. My review of this and the following two species shows that for once my request was heeded. The broad-bordered bee hawk-moth was in Ragnar Östlund's time a not particularly uncommon butterfly. In his review of the county's butterflies he classifies the species as not rare without specific locality data (Östlund 1954). In Östlund's collection there are about ten specimens from almost as many localities. Since then it has become considerably less common and from the last twenty-year period tityus is known from only three Gävleborg localities: Grinduga village, Källsjön and N. Åbyggeby. The butterfly appears most commonly in meadows and gardens and the species' larva lives on various teasel plants (Dipsaceae). Göran (SIN) reports that the species at midsummer 1995 for the first time in years was fairly abundant in his garden in N. Åbyggeby. A couple of specimens of the butterfly also appeared in Färila, Hälsingland at midsummer (ELHS).
2417 Hemaris fuciformis (narrow-bordered bee hawk-moth) lives as larva on various Lonicera species, in Sweden usually L. xylosteum (fly honeysuckle) which occurs abundantly throughout the chalk area southeast of Gävle. The species appears to have been unusually common during June 1995 and many specimens have been observed both in Mårtsbo (LEJS) and in Grinduga (Solbritt Claesson).
2418 Macroglossum stellatarum (hummingbird hawk-moth) is a migrant that only appears temporarily in
Sweden. In the Mediterranean region it occurs mainly on warm mountain slopes with abundant occurrences of the larval host plants bedstraws (Galium), madder (Rubia tinctoria), chickweed and starworts (Stellaria). The species overwinters as a butterfly, usually in caves or rock crevices. From Gästrikland, to my knowledge there was previously only a single observation of stellatarum, Strömsbro, T. Danielsson without date (Östlund 1954). During late summer and autumn 1995, a few specimens of the species appeared in Skåne, Småland and on Öland (oral information Nils Ryrholm), wherefore I in September urged Göran to search for the species on the flowers in his garden. Despite this I was very surprised when Solbritt Claesson a few weeks later described a "large grey and orange hawk-moth" that had "hung like a hummingbird in front of the flowers" in the family's garden. The celebrated guest appeared for the first time on Saturday the 30.IX and visited a flower box with petunias, tobacco and tagetes. I received the report when I visited Grinduga on the windy and cold Sunday the 1.X to tend to the light trap! Despite diligent searching I saw no stellatarum, which I did not expect either given the prevailing weather conditions. After a council of war with coffee and bun, Solbritt promised to do her utmost to capture the fabulous creature. The butterfly appeared again on Monday the 2.X and promptly ended up in the net! Unfortunately I had forgotten to warn Solbritt of the creature's fantastic flying skill and it managed to escape by quickly turning in the net and flying downward.
Macroglossum stellatarum (large hawk-moth), as "hummingbird" in front of honeysuckle.
37
Nycteola asiatica Broad-winged sallow footstalker, Euchromius ocellea Immigrant grass-moth
I
38
2348 Nycteola asiatica (broad-winged sallow footstalker) occurs in a belt from Japan and Korea through North China, Central Asia, the Middle East, via South Russia to Western Europe. Since the species is known to migrate it is difficult to draw the line for where the species has its permanent occurrence. However, all records from Northern Europe and northern Central Europe are generally considered to be migrants (Skou 1991). The larva has been found on various species of willow (Salix) and poplar (Populus). The first certain Swedish record of asiatica is from Småland 1961 (Svensson 1967) and until 1990 only seven Swedish specimens were known. During the last three years occasional asiatica specimens have appeared each year in South Sweden. In September 1995 came the largest immigration to Sweden ever recorded. The butterfly appeared in all eastern Swedish provinces from Skåne in the south to Gästrikland in the north (see table 1). How many specimens were found in total has still not been tallied, but I am aware of more than 50 records. The total number of animals that invaded the country must have been several millions. The increasing frequency of Swedish records of asiatica in recent years raises hopes that the species is expanding towards the northwest. Perhaps it is establishing permanent populations, if not in Sweden, then perhaps in Poland or the Baltic region. The Gästrikland record was made in the light trap in Grinduga 1-21.X (KJC, SJN) and was a male.
2698 Xestia castanea (grey mountain moth) has been found in nearly all Swedish provinces up to Uppland in the north, records are lacking from Värmland and Gotska Sandön. The species is local but often abundant where it occurs. It prefers heathland and heath-like biotopes. The larva feeds on heather (Caluna vulgaris) and pupates in the soil. The main Swedish population is found on the heathlands of Halland and Bohuslän. The species was as recently as the eighties also common on the heathlands behind the sand dunes in the Sandhammars area, but has here in recent years decreased drastically (KIC & RYR unpublished trap statistics). Claes Eliasson reports that castanea still occurs in numbers on sparse heathlike pine moors in western Västmanland. From Uppland I know during the last ten-year period only scattered records from a few archipelago islands (Värmdö, Gräsö and Rådmansö). Either these records reflect that suitable biotopes still exist on these comparatively uncivilized islands, or these records are migrants from Åland, where castanea still has a strong population. The species is listed on the red list for ABC county. The record from Grinduga 15-25.VIII 1995 is the first from Gästrikland (KIC, SJN).
Table 3. New species for Gästrikland
No Latin species name Swedish name Locality Reporter
145 Lampronia rupella golden bud moth Axmarbruk SYN
232 Tinea semifulvella reddish-yellow clothes moth Hyttön KIC
331 Bucculatrix frangulella buckthorn eye-cap moth Lågbo KIC, RYR
700 Coleophora therinella double-lined thistle case-moth Mårtsbo KIC
706 Coleophora versurella pale case-moth Eggegrund KIC
910 Gelechia cuneatella wedge-spotted willow stem-moth Grinduga KIC, SJN
936 Caryocolum cassella white-banded grove starwort-moth Grinduga KIC, SJN
1043 Pseudargyrotoza conwagana ash leafroller Engesberg KIC, SYN
1084 Acleris umbrana bird cherry spring leafroller Grinduga KIC, SJN
1088 Acleris hyemana heather spring leafroller Lågbo KIC, SJN
1110 Phalonidia vectisana willow flower leafroller Edskön KJC
1166 Olthreutes dissolutana moss-bog leafroller Ovansjö KIC, RYR
1227 Bactra lacteana twin marsh leafroller Edskön KIC
1307 Epiblema scutulana greater thistle-stem leafroller Grinduga KIC, SJN
1367 Pammene insulana rare birch sallow leafroller Lågbo KIC, RYR
1461 Alucita dodecadactyla many-plume moth Grinduga KIC, SJN
1453 Phaulernis fulviguttella straight filmy-leaf moth Axmarbruk SYN
1504 Achroia grisella small wax moth Mårtsbo KJC, VIL
1506 Aphomia sociella bumble bee moth Gävle area ÖLD
1521 Phyciata roborella greyish-brown oak leaf moth Grinduga KJC, SJN
1576 Pyralis farinalis meal moth Edskön KJC
1589 Euchromius ocellea immigrant grass-moth Grinduga KIC, SJN
1640 Eudonia alpina northern owl-moth Gustavsmuren KJC
1661 Pyrausta porphyralis porphyry light-moth Västanhede KIC
1909 Orthonama obstipata wanderer heath measurer Grinduga KIC, SJN
2155 Paradarsia consonaria square-spotted lichen measurer Gysinge KIC
2163 Lomographa bimaculata two-coloured atlas measurer Näset Gysinge KJC
2348 Nycteola asiatica broad-winged sallow footstalker Grinduga KIC, SJN
2556 Xanthia aurago dark-banded yellow-wing fly Grinduga KIC, SJN
2698 Xestia castanea grey mountain moth Grinduga KJC, SJN
+ The species has been found at multiple localities, + The species was on last year's provincial list in Insectifera but has only this year been reported to Entomologisk tidskrift
Reporters: HAL = Jan Hallén, KIC = Clas Källander, KJK = Karl Källander,
LEJ = Jon Lennström, RYR = Nils Ryrholm, SJN = Göran Sjöberg, SVN = Ingvar Svensson, VIL
= Lars Viklund, ÖLD = Ragnar Östlund
40
Thank you!
Finally, warm thanks to all who have contributed to this report: The Claesson family in Grinduga who have maintained our butterfly trap with electricity, offered coffee and contributed with many interesting discussions about the insects in the area. Ingvar Svensson and Jan Olov Björklund who have helped with determinations of difficult small moths; Ove Lennström for botanical consultation and all of you who have contributed with reports of interesting butterfly observations.
References:
Bleszynski S. 1965. In Amsel, Gregor & Reisser: Microlepitoptera Paleartica. Bd. 1, 553 pp, 133 fig. Wien.
Ehnström B., Gärdenfors U. & Lindelöw Å 1993. Rödlistade evertebrater i Sverige 1993.
Databanken för hotade arter.
Johnsson C. G. 1969. Migration and dispersal by flight. London (Methuen)
Källander C. 1993a. Nytillskott till Gästriklands fjärilsfauna. -Insectifera 1(1) 28-33
Källander C. 1994a. Årets fjärilsfynd från Gästrikland 1993. -Insectifera 2(1) 42-47
Källander C. & Frycklund I. 1995. Årets fjärilsfynd från Gästrikland 1994. -Insectifera 3(1) 53-61
Lundin J, Bergström M., Grundström S. & Ståhl P. Ängar och hagar i Gävleborg. Länstyrelsen i
Gävleborg 1993:2
Nordström F., Wahlgren E., & Tullgren A. Svenska fjärilar. 1941 Nordisk familjeboks förlag,
Stockholm.
Palm E. 1986. Nordeuropas Pyralider. Danmarks Dyreliv Bind 3. Köpenhamn (Fauna Boger)
Palmqvist, G. 1976. Intressantare fynd av Macrolepidoptera i Sverige 1988.
-Ent. Tidskr. 109:59-63.
Skou P. 1984. Nordens Målare. Danmarks Dyreliv Bind 2. Kobenhavn & Svedenborg (Fauna
Beger & Apollo Beger)
Skou P. 1991. Nordens Ugler. Danmarks Dyreliv Bind 5. Stenstrup (Apollo Books)
Svensson I. 1957. Nytillskott av svenska storfjärilar. Opuscula Entomologica 22:143-160.
Svensson I. 1967. Nytillskott av svenska storfjärilar. Opuscula Entomologica 32:231-251.
Svensson I., Elmquist H., Gustafsson B., Hellberg H., Immby L., & Palmqvist G. 1994. Catalogus
Lepidoptorum Suecia. Stockholm (Naturhistoriska Riksmuseet & Entomologiska
föreningen).
Svensson I. & Palmqvist G. 1990. Förteckning över svenska fjärilsnamn. Stockholm
(Naturhistoriska Riksmuseet & Entomologiska föreningen).
Svensson I. 1995. Anmärkningsvärda fynd av Microlepidoptera i Sverige 1994.
-Ent. Tidskr. 116: 47-53.
Svensson I. 1993. Fjärilskalender. Hellbergs förlag, Stockholm
Östlund R. 1954. Bidrag till kännedom om Gästriklands storfjärilsfauna.
-Ent. Tidskr. 75(2-4):208-220.
NEW COMPETITION
Göran has now held two competitions about butterflies so it is time that beetle enthusiasts also get to stretch their grey matter.
I think Göran's competition questions have been tricky.
The competition now announced I hope will be of somewhat lower difficulty.
The question:
Which beetle species is depicted?
Clues: The genus to which it belongs has many species in tropical Africa. All are characterized by beautiful markings that are often colourful and can vary considerably within the same species, i.e. there are many subspecies that are geographically separated.
Certain species can reproduce vigorously in monocultures, e.g. coffee plantations, and cause considerable economic damage there.
The requested species has no known subspecies. It has a limited distribution area that stretches from the equator to c. 15 degrees north and with an easterly distribution. The colour markings are very characteristic and cannot be confused with any other species. I have been unable to find information about host plant in the literature.
Family and genus should not cause any difficulty and give no points.
Winner will be the one who first sends in the correct species name.
1st prize apart from the honour will be a year's subscription to an excellent entomological journal (which one? Insectifera of course).
Ulf Nylander
41
referens lokal. Sommarvärmen kom först på allvar andra veckan av juli som blev en vändpunkt till
en helt förtrollad sommar i klass med de legendariska fjärilsåren 1955, 1959, 1976 och 1983.
Högsommarvärme resten av juli, ytterligare en värmebölja som pågick större delen av augusti och
sedan en torr september med temperaturer klart över det normala. Som kronan på verket följer så
den varmaste oktobermånaden som uppmätts under 1900-talet! De sista fjärilarna för året,
Operophtera brumata (allmän frostfjäril) och Operophtera fagata (björkfrostfjäril), observerades
av Eric och Solbritt Claesson runt gårdslamporna vid deras hus öster om Grinduga den 26. XI.
Den gynnsamma väderleken resulterade i en ovanligt riklig förekomst av fjärilar, särskilt
storfjärilar. Antalet individer var för första gången i samma storleksordning som före katastrofåret
1987. Iakttagelsen gäller för Gästrikland och för hela Syd- och Mellansverige. Norrut var
sommaren mer normal. Årets anhopning av ovanligt många spännande fjärilsfynd gör att jag i år
måste sätta ribban högre än vanligt. Annars skulle den här artikeln riskera att svälla ut till en
monografi eller mera troligt, aldrig bli färdig. Jag kommer därför att redovisa att antal trevliga
arter endast i form av tabeller eller uppräkningar utan närmare kommentarer.
Många sydliga arter visade sig under 1995 åter i Gästrikland för första gången på åratal t.ex.:
Stauropus fagi (ekorrspinnare), Leucodonta bicoloria (vit hakvinge), Lymantria monacha
(barrskogs nunna) och Cosmia pyralina (brunrött rovfly). Dessutom har Peribatodes secundaria,
granlavmätare, som under 1994 för första gången påträffades i Gästrikland (Källander &
Frycklund 1995) expanderat vidare norrut och var under 1995 allmän i hela Tröskenområdet. Två
andra mätararter, Paradarsia consonaria (fyrkantsfläckad lavmätare) och Lomographa
bimaculata (tvåfärgad atlasmätare), som under senare år vidgat sina utbredningsområden i
Svealand, upptäcktes under 1995 för första gången i Gästrikland. Det skall bli intressant att se om
dessa arter i likhet med Thymelicus lineola (liten tåtelsmygare) kommer att fortsätta sin expansion
norrut (se Johan Höjers artikel om dagfjärilar i detta numer av Insectifera).
Fjärils-året 1995 kommer att gå till historien, kanske framför allt som ett stort migrant år. Under
året togs fyra storfjärilar nya för Sverige: Hypena lividalis, Schrankia intermedialis, Mythimna
unipuncta och Photedes brevilinea (alla saknar fortfarande svenska namn). Antalet är rekord för
modern tid och åtminstone två, Hypena lividalis och Mythimna unipuncta, är långväga migranter.
Årets skörd av nya småfjärilar har däremot varit ovanligt mager och endast en art, Nephopterix
angustella, som även den är migrant, har hittills rapporterats ny för Sverige. Denna handfull nya
arter är endast toppen på isberget eller om man så vill russinen i kakan. Under tre perioder 1995
har Sverige varit föremål för långväga storskalig fjärilsmigration (se tabell 1).
Figur 1. Det svenska exemplaret av Nephopterix angustella. Skåne, Löderupp, Järahusen 23.IX-27.X 1995
Tabell 1. Större långväga fjärilsmigrationer till Sverige 1995
Period Vindriktning Påträffade arter Fynd i landskap 1995
20.7-9.8 S-SÖ
Nomophila noctuella, nattflymott Sk Ha, Öl, Go,Sm, Up, Gä
Eilema griseola, askgrå lavspinnare ÖLGo
Lithosia quadra, stor lavspinnare Öl, Go, Sm, Up
Protoschinia scutosa, svartfläckigt knölfly Sk
5.9-22.9 SÖ
Euchromius ocellea, imigrantgräsmott, Sk, Öl, Go, Sm, Ög, Sö, Up, Gä
Udea ferrugalis, vandrarängsmott, Sk, ÖL, Go, Sm
Nomophila noctuella,nattflymott Sk Ha, Öl, Go, Ög, Sm, Sö, Up,Gä
Orthonama obstipata, vandrarefältmätare Sk, Bl, Öl, Go
Macroglossum stellattarum, stor dagsvärmare Sk, Sm, Öl, Gä
Nycteola asiatica, bredvingad sälgfotsläpare Sk, Öl, Go,Sm,Sö,Up,Gä
Heliotis armigera, brunaktigt knölfly Öl,Go,Sö
Protoschinia scutosa, svartfläckigt knölfly Öl, Go, Ög, Sö
8.10-1.11 SV
Nephopterix angustella Sk
Hypena lividalis Sk
Orthonama obstipata, vandrarefältmätare Gä
Schrankia intermedialis Öl
Mythimna unipuncta Sk
Peridroma saucia, vittofsjordfly Sk Ha
Som framgår av tabellen har Gästrikland besökts flitigt under alla tre perioderna och en rad av
årets celebriteter och nya landskapsarter, t.ex. Nomophila noctuella (nattflymott), Euchromius
ocellea (imigrantgräsmott), Orthonama obstipata (vandrarefältmätare), Macroglossum
stellatarum (stor dagsvärmare) och Nycteola asiatica (bredvingad sälgfotsläpare) är långväga
migranter som närmast är bofasta i Sydeuropa! Flera av dessa fynd är sensationella och åtminstone
tre är dessutom de nordligaste i Sverige.
Nattaktiva fjärilar som nattflyn migrerar ofta i högre luftlager (1000-2000m). Fördelen med att
flyga högt är att gynnsamma vindar kan leda till långväga förflyttningar, migrerande nattfjärilar
flyger mycket sällan aktivt. Genom att passivt låta sig driva med vinden spar de energi och kan
hålla sig flygande under lång tid utan tillförsel av näring (J ohnsson 1969). Storskalig
nattfjärilsmigration är därför väderberoende och fjärilarna transporteras vanligen av en varm
luftström. När varmluften möter kallare luftmassor och kyls av söker sig djuren ner till mer
marknära luftskikt. Normalt kan man genom en snabb blick på en karta avgöra vilka lokaler som är
gynnsamma för att söka migrerande fjärilar. De mest kända migrant-lokalerna i Sverige är
Sandhammars-området i sydöstra Skåne, Ölands och Gotlands södra udde och ett hörn av
Uppland öster om Norrtälje som sticker ut i Östersjön. Samtliga migrantfynd från Gästrikland som
redovisas ovan är från en kulle öster om Grinduga. Storgeografiskt ligger lokalen enligt alla
31
32
normala kriterier inte alls särskilt bra till för fjärilsmigration. Trots det har en rad arter som jag
trodde var fullständigt omöjliga att finna i Gästrikland påträffats här under året!
Entomologiska-föreningens fjärilskommando har under 1995 återigen huvudsakligen lagt sin kraft
på att undersöka och dokumentera Tröskenområdets rika fjärilsfauna. Utom de vanliga
dagsexkursionerna i området har vi vid ett par tillfällen jagat nattflygande fjärilar med kvicksilver-
lampa och bensindrivet elverk efter Scandiavägen. Dessutom har vår automatiserade ljusfälla i år
varit stationerad i Grinduga. Fällan placerades i skärningen mellan en kraftledningsgata och
sluttningen upp mot familjen Claessons hus öster om Grinduga by. Placeringen har av
fångstresultatet att döma varit ovanligt lyckosam. Under 1995 var fällan i kontinuerlig drift från 1
april till 18 november. Flera av de mer spektakulära fynden i den här rapporten (se tabell 2 och 3)
kommer från ljusfällan i Grinduga, som vanligen vittjades ungefär varannan vecka. Som fynddatum
för dessa djur redovisar jag tidsperioden mellan två vittjningar.
Tabell 2. Fynd av rödlistade arter från Grinduga-trakten under 1995.
Ethmia pusiella stor stenfrömal
Harpella forficella jättepraktmal
Caryoculum viscariella rödblärearvmal
Lamellocossus terebra
Acleris obtusana
Acleris roscidana
Rhopobota stagnana
Glaucopsyche alexis
Rheumaptopera cervinalis
Trichopteryx polycommata
Åcasis appensata
Philerme vetulata
Hemaris fuciformis
Clostera anachoreta
Setina irrorella
Schrankia costaestrigalis
ÅAcronicta cuspis
Lithophane lamda
Eriopygodes imbecilla
Xestia castanea
mindre träfjäril"
mindre aspvårvecklare"
stor aspvårvecklare
väddhakevecklare
klöverblåvinge”
berberistofsmätare
trylobmätare”"
trolldruvelobmätare”
grå klaffmätare
humlelik dagsvärmare
svartfläckig högstjärt”"
stor borstspinnare”"
snedsträckat mottfly
spjutaftonfly”
blågrått träfly
tjockhornsfly”
hedjordfly
Arter från nationella rödlistan har markerats med ", övriga arter är från rödlistan från ABC-Län.
Totalt har i Grinduga under året påträffats tjugo rödlistade arter, varav sju är nya för Trösken-
trakten, inklusive en ny art för Gästrikland. Min bedömning är att sexton av dessa är bofasta i
ljusfällans omedelbara omgivning, tre arter kommer från biotoper i trakten och att en art, Xestia
castanea (hedjordfly) troligen är en kringstrykare, som kan ha förflyttat sig flera mil. Särskilt
glädjande är fynden av mindre aspvårvecklare, trolldruvelobmätare och tjockhornsfly, som tidigare
endast var representerade med ett enda fynd vardera från Gästrikland. Vid det här laget står det
klart att Grindugatrakten har en mycket värdefull fjärilsfauna. Speciellt anmärkningsvärd är
anhopningen av rödlistade arter som är beroende av gamla aspar (mindre träfjäril, stor
aspvårvecklare, mindre aspvårvecklare, svartfläckig högstjärt). Dessutom finns flera värdefulla
ängs- och hagmarks-arter (väddhakevecklare, klöverblåvinge, humlelik dagsvärmare, stor
borstspinnare, tjockhornsfly) och ett par sällsynta arter knutna till bäck- och sjöstränder
(spjutaftonfly och trolldruvelobmätare).
Jag har dessutom försökt att hörsamma min egen vädjan från förra Insectifera om att någon borde
påbörja undersökningar av fjärilsfaunan i västra Gästrikland. Sammanlagt fem dygns irrfärder
mellan Gysinge i söder och Åmot i norr har givit en del intressanta fynd men kanske mest idéer om
framtida projekt. En pingsthelg på Näset i Gysinge trakten resulterade i fynd av två nya arter för
Gästrikland: Paradarsia consonaria (fyrkantsfläckad lavmätare) och Lomographa bimaculata
(tvåfärgad atlasmätare). Bägge är sydliga expansionsarter knutna till rika lövskogs biotoper.
Dessutom fann jag Xanthorhoe biriviata (spingkornfältmätare), en rödlistad art som i Gästrikland
tidigare endast var känd från Hyttön.
Ett annat mycket vackert och spännande område som är alltför lite besökt av fjärilskännare är
ängsmarkerna kring Västanhede strax söder om Gammelstilla (Lundin et al 1993). Under en
fjärilspromenad den 3.VI observerade jag ett för mig okänt mott som flög snabbt och var mycket
svårt att fånga i den byiga vinden. Idogt gnetande resulterade så småningom i att ett djur
infångades. Det visade sig vara Pyrausta porphyralis (porfyrljusmott) som verkar att ha minskat i
större delen av sitt utbredningsområde under senare år. De stora sammanhängande gammaldags
betesmarkerna vid Västanhede har avgjort en stor potential för fler fabeldjur och jag uppmanar
härmed Insectiferas läsare att vidare undersöka lokalens fjärilsfauna.
Efter säsongen 1994 var totalt 1290 fjärilsarter kända från Gästrikland. Årets lista på
landskapsfynd tillför 29 arter, totalt är alltså numera 1319 arter påträffade i landskapet. För att
sätta dessa siffror i sitt sammanhang, vill jag påminna om att antalet nya gästrikearter 1994 var 27,
1993 49 och för 1991 och 1992 tillsammans 51 (Källander & Fryklund 1995, Källander 1993,
1994). Utifrån fynduppgifterna från angränsande landskap, Hälsingland 1111 arter, Dalarna 1485
arter, Västmanland 1460 arter och Uppland 1896 arter, framgår att mycket fortfarande återstår att
upptäcka (Uppgifterna från Svensson et al 1994).
Aphomia sociella (humlemott) som är upptagen på årets lista över nya gästrikearter kan vara värd
en kommentar. Vid genomgång av nya Catalogus (Svensson et al 1994) våren 1995 upptäckte jag
att arten av någon anledning ej var noterad från Gästrikland. Eftersom jag redan hade sänt min
rapport om nya landskapsfynd under 1994 till Ingvar Svensson blev arten upptagen i min rapport
till Insectifera men inte i Entomologisk tidskrift (Svensson 1995). Arten är vanlig och jag har
funnit den på de flesta av de lokaler som jag har undersökt närmare i Gävletrakten och senast nu i
Grinduga under sommaren 1995. Vid genomgång av framlidne Ragnar Östlunds fjärilssamling
våren 1995 fann jag även fyra humlemott. Det äldsta var daterat: Gävletrakten 25.8 1946, Ragnar
och Tora Östlund. Arten har i år inrapporterats till Ingvar Svensson som ny för Gästrikland och
Ragnar Östlund har krediterats för fyndet.
33
34
Antalet rapportörer är i år färre än förra året vilket är en smula deprimerande. Kunskapen om vår
fjärilsfauna har visserligen ökat, men stora delar av Gästrikland är fortfarande vita fläckar på
kartan. Vi i Entomologiska föreningen hoppas på att med tiden få fler rapportörer och därmed en
bättre täckning av landskapet. Jag vill uppmana alla läsare som hittar några spännande djur att
höra av sig till mig eller Göran Sjöberg i god tid före julen 1996.
Årets mest intressanta fjärilsfynd.
1084 Acleris umbrana (häggvårvecklare) flyger som så många andra vecklare först sent på hösten
för att efter övervintring som fjäril åter visa sig tidigt på våren. Som framgår av det svenska
namnet lever larven huvudsakligen på hägg (Prunus padus) men även på andra Rosaceaer som
t.ex. rönn (Sorbus aucuparia) (Svensson 1993). Arten är en sällsynthet och var före 1995 i
Sverige endast påträffad i: Skåne, Uppland, Västmanland, Dalarna, Ångermanland, Västerbotten,
Norrbotten och Lycksele lappmark. Norrut förekommer arten ofta på fuktiga kulturpåverkade
marker med hägg, som åkerkanter, fäbodar och betade nipor. Från Gästrikland finns hittills endast
ett fynd, Grinduga 13. IV 1995 (KIC, SIN).
1000 Zeuzera pyrina (blåfläckig träfjäril) är ett vackert vitaktigt djur med blåskimmrande fläckar.
Den sitter ofta dagtid på ljusa föremål för att vara någorlunda väl kamouflerad. Många fynd av
sovande pyrina har följaktligen gjorts på flaggstänger, vita husknutar och andra vitmålade ytor.
Hanen låter sig om natten villigt fångas på Hg-ljus, medan honan mera sällan visar sig. Larven
lever i stammar på olika mer eller mindre ädla lövträd som ask, bok hästkastanj, fruktträd, poppel,
ek, al m. fl.. Arten har vid några tillfällen uppträtt som skadegörare i fruktodlingar, särskilt
angrepp i unga apelplantor kan tydligen ställa till med stor skada (Nordström et al 1941). Arten är
upptagen i rödlistan för ABC län. Z. pyrina är känd från de flesta sydliga svenska landskap upp till
Ångermanland i norr, med luckor för bland annat Dalarna och Hälsingland (Svensson et al 1994).
Efter Upplandskusten har jag några gånger funnit arten i aldungar som står i varma skyddade lägen
innanför grunda vikar. Från Gästrikland känner jag endast till fyra tidigare fynd, ett från Gävle
1945 (Östlund 1954), ett från Furuvik någon gång under 1970 talet (muntlig uppgift Jan Hallén)
och två hannar från N. Åbyggeby (Göran Sjöberg 1985). Katarina Netscher fann den 8.VIII 1995
en hona av pyrina på gräsmattan utanför Strömsbro förskola. Djuret väckte stor uppståndelse
bland dagisbarnen och blev vederbörligen avporträtterad i Gefle Dagblad.
1367 Pammene insulana (sällsynt björksolvecklare) är återigen en sällsynt art med en mycket
spridd utbredning. Arten är i Sverige endast känd från Skåne, Småland, Södermanland, Uppland,
Dalarna, Västerbotten och Norrbotten. Vi har nyligen identifierat ett fynd från Gästrikland, Lågbo
27.VI 1994 (KJIC, RYR). Djuret håvades i skymningen i en betad blandskog med bl. a. gammal
asp nära Dalälven. Artens biologi är dåligt känd och Ingvar Svensson anger "Betula?" som
näringsväxt (Svensson 1993). En rad fynd av insulana har emellertid gjorts i äldre aspskogar,
varför asp nog är en mer trolig näringsväxt (muntliga uppgifter Jan-Olov Björklund).
1504 Achkroia grisella (litet vaxmott) är en kosmopolit vars utbredning följer honungsbiets. Larven
lever i bibon, både i bikupor och hos vildbin (Palm 1986). I Sverige är arten känd från de flesta
landskap från Skåne i söder till Dalarna i norr (Svensson et al 1994). Biodlare Lars Viklund i
Mårtsbo har på mina vägnar hållit utkik efter vaxmott i sina bikupor under ett antal år. I mitten på
augusti 1995 dök så äntligen grisella upp i antal. Arten kläckte inte i bikuporna utan i det uthus
där Lars förvarar honung, gamla vaxkakor och diverse redskap för sin bisyssla. Fyndet var det
första från Gästrikland.
1589 Euchromius ocellea (imigrantgräsmott) är även den kosmopolit. Arten finns i större delen av
världens tropiska och subtropiska klimatzoner. Larven har uppgivits leva på torra växtdelar
(Bleszynski 1965). Hemma i tropikerna är arten igång året om och saknar troligen vilstadier, vilket
omöjliggör övervintring i vårt jämförelsevis bistra klimat. I Nordeuropa har ocella tidigare
betraktats som tillfällig och införd men det synsättet har sedan några år tillbaka övergivits. Arten
klassas numera som en sällsynt migrant. Före årets massiva inflygning var ocellea bara känd från
Skåne och Uppland i Sverige och i ca 10 exemplar totalt. Under september 1995 har arten dykt
upp i de flesta landskapen längs svenska östkusten från Skåne i söder till Gästrikland i norr (se
tabell 1). Sammanlagt har ett hundratal djur påträffats. Vår ljusfälla i Grinduga fångade en hona
och en hane perioden 9-30. IX 1995 (KIC, SIN). Efter att ha studerat väderkartorna från
september gissar jag att årets ocellea- migration har sitt ursprung någonstans i området kring
Svarta havet. |
1661 Pyrausta porphyralis (porfyrljusmott) är sedan gammalt känd från stora delar av
Nordeuropa, men har gått tillbaka under senare år. Arten betecknas som utdöd i Belgien och
Holland, och från Tyskland finns endast få fynd efter 1960-talet. Från Danmark rapporteras att
arten har blivit alltmer sällsynt under de senaste årtiondena och att den har helt försvunnit från
många av sina gamla lokaler (Palm 1986). I Sverige har porfyralis påträffats i alla landskap utom
Närke och Medelpad, men utbrednings uppgifterna är tyvärr inaktuella och de flesta yngre
fjärilskännare jag har talat med har aldrig sett arten. Uppgifterna om porfyralis biotopkrav är så
varierande att man kan börja fundera på om det möjligen rör sig om två sammanblandade
tvillingarter. I Danmark och Sydsverige uppges arten vara knuten till olika typer av torrmark mest
hedar och marker med hedkaraktär. I Norge, Finland och Mellansverige anses den även
förekomma på ängsmark och från Nordsverige finns en rad uppgifter om att porfyralis lever i
kanten av snölegor uppe på kalfjället (Palm 1986)! Larven lever mellan sammanspunna blad av
bl. a. myntor nära marken. Kända näringsväxter är utom myntor (Origanum, Mentha) även
hedblomster (Helichrysum arenarium). Dessa växter saknas på flera av artens lokaler i Danmark,
liksom naturligtvis på det svenska kalfjället, varför det måste finnas fler alternativa näringsväxter.
Jag stötte på porfyralis för första gången i mitt liv under en fjärilspromenad på de torrare delarna
av ängsmarkerna kring Västanhede strax söder om Gammelstilla den 3.VI 1995. Den flög snabbt
och eftersom även Pyrausta despicata (grobladsljusmott) förekom rikligt på lokalen var det inte
lätt att få tag i rätt djur. Idogt gnetande resulterade så småningom i att ett djur infångades.
1909 Orthonama obstipata (vandrarefältmätare) är en klassisk migrant som är känd från större
delen av världen. I Europa är arten endast bofast i ett bälte över Medelhavsområdet och vidare
österut mot Kaspiska havet. Larven uppges leva på buskmåra (Galium mollugo), kökskällkrasse
(Nasturtium officinale) och flera olika arter av korsört (Senecio) (Skou 1984). I Medelhavs-
området flyger arten utan diapaus året om i ett antal generationer. I Sverige liksom i Danmark har
den endast tagits på hösten i september - november. O. obstipata är känd som migrant från alla
våra nordiska grannländer utom Norge. I Sverige påträffades arten för första gången i Österslöv,
Skåne 1953 (Svensson 1957). Mellan 1953 och 1987 observerades sedan sammanlagt endast 5
exemplar av arten i Sverige. I den ovanligt varma och vackra oktobermånaden 1987 skedde så en
stor inflygning, totalt 38 fynd inrapporterades, de flesta från Skåne men även från platser så pass
långt norrut som Rådmansö öster om Norrtälje i Uppland (Palmqvist 1988). Sedan dess har
ytterligare ett tiotal exemplar av obstipata visat sig i Sverige och arten var före 1995 känd från
Skåne, Halland, Öland och Uppland. Under den stora migrationen av fjärilar från sydost under
35
september 1995 (se Tabell 1) visade sig så obstipata åter i Skåne och på Öland, samt påträffades
som ny art för Gotland och Blekinge (muntliga uppgifter Nils Ryrholm). Slutligen dök så
fullständigt oväntat en hona upp i ljusfällan i Grinduga under perioden 22.X-11.XI (KIC,SIN).
Gästrikefyndet gjordes betydligt senare än övriga observationer av arten i Sverige under 1995.
Möjligen kan det handla om ett kringstrykande exemplar som har blivit kvar sedan inflygningen
O
36
Figur 2. Orthonama obstipata (vandrarefältmätare)
2416 Hemaris tityus (svävfluglik dagsvärmare): I förra nummret av Insectifera efterlyste jag
rapporter om observationer av dagsvärmare från Gästrikland. Min genomgång av denna och de två
följande arterna visar att jag för en gångs skull blev bönhörd. Svävfluglik dagsvärmare var på
Ragnar Östlunds tid en inte alltför ovanlig fjäril. I sin genomgång av landskapets fjärilar klassar
han arten som ej sällsynt utan lokalangivelse (Östlund 1954). I Östlunds samling finns ett tiotal
djur från nästan lika många lokaler. Sedan dess har den blivit betydligt ovanligare och från den
sista tjugoårs perioden är tityus bara känd från tre gästrike-lokaler: Grinduga by, Källsjön och N.
Åbyggeby. Fjärilen visar sig vanligast på ängsmarker och i trädgårdar och artens larv lever på olika
väddväxter (Dipsaceae). Göran (SINS) rapporterar att arten under midsommaren 1995 för första
gången på åratal var ganska talrik i hans trägård i N. Åbyggeby. Ett par exemplar av fjärilen visade
sig även i Färila, Hälsingland under midsommaren (ELHS).
2417 Hemaris fuciformis (humlelik dagsvärmare) lever som larv på olika Lonicera arter, i Sverige
vanligen L. xyolsteum (skogstry) som förekommer rikligt i hela kalkområdet sydost om Gävle.
Arten verkar att ha varit ovanligt vanlig under juni 1995 och många exemplar har observerats både
i Mårtsbo (LEJS) och i Grinduga (Solbritt Claesson).
2418 Macroglossum stellatarum (stor dagsvärmare) är en migrant som endast tillfälligt visar sig i
Sverige. I Medelhavsområdet förekommer den huvudsakligen i varma bergssluttningar med riklig
förekomst av larvens värdväxter måror (Galium), krapp (Rubia tinctoria), arv och sjärnblommor
(Stellaria). Arten övervintrar som fjäril, vanligen i grottor eller sprickor i berg. Från Gästrikland
finns mig veterligen tidigare endast en enda observation av stellatarum, Strömsbro, T. Danielsson
utan årtal (Östlund 1954). Under sensommaren och hösten 1995 hade några få exemplar av arten
visat sig i Skåne, Småland och på Öland (muntliga uppgifter Nils Ryrholm), varför jag i september
uppmanade Göran att spana efter arten på blommorna i sin trädgård. Trots detta blev jag mycket
förvånad när Solbritt Claesson några veckor senare beskrev en "stor grå och orange dagsvärmare"
som hade "hängt som en kolibri framför blommorna" i familjens trädgård. Den celebra gästen
visade sig för första gången lördagen den 30.IX och besökte en blomlåda med petunior, tobak och
tagetes. Jag fick rapporten när jag den blåsiga och kalla söndagen den 1.X besökte Grinduga för
att vittja ljusfällan! Trots idog spaning såg jag ingen stellatarum, vilket jag inte heller väntade
under rådande väderförhållanden. Efter krigsråd med kaffe och bulla lovade Solbritt att försöka
göra sitt yttersta för att fånga fabeldjuret. Fjärilen visade sig igen måndagen den 2.X och hamnade
prompt i håven! Tyvärr hade jag glömt att varna Solbritt för djurets fantastiska flygskicklighet och
den lyckades undkomma genom att snabbt vända i håven och flyga nedåt.
Macroglossum stellatarum (stor dagsvärmare), som ”kollibri” framför kaprifol.
37
oe
. ”Nycteola asiatica Bredvingad sälgfotsläpare Euchromius ocellea Imigrantgräsmott
I
38
2348 Nycteola asiatica (bredvingad sälgfotsläpare) förekommer i ett bälte från Japan och Korea
genom Nordkina, Centralasien , Mellanöstern, via Sydryssland fram till Västeuropa. Eftersom
arten är känd för att migrera är det svårt att dra gränsen för var arten har sin fasta förekomst. Alla
fynd från Nordeuropa och norra Mellaneuropa anses emellertid allmänt vara migranter (Skou
1991). Larven har påträffats på olika arter av pil (Salix) och poppel (Populus). Det första säkra
Svenska fyndet av asiatica är från Småland 1961 (Svensson 1967) och fram till 1990 var endast
sju svenska exemplar kända. Under de tre senaste åren har enstaka asiatica varje år visat sig i
Sydsverige. Under september 1995 kom så den största inflygningen till Sverige någonsin. Fjärilen
visade sig i alla östliga svenska landskap från Skåne i söder till Gästrikland i norr (se tabell 1). Hur
många exemplar som påträffades totalt är fortfarande inte summerat, men jag känner till mer än 50
fynd. Antalet djur som totalt invaderade landet måste ha varit flera miljoner. De sista årens ökande
frekvens av svenska fynd av asiatica väcker förhoppningar om att arten håller på att expandera åt
nordväst. Kanske håller den på att etablera fasta populationer, om inte i Sverige, så kanske i Polen
eller Baltikum. Gästrikefyndet gjordes i ljusfällan i Grinduga 1-21.X (KJC,SJN) och var en hane.
2698 Xestia castanea (hedjordfly) är påträffad i nästan alla svenska landskap upp till Uppland i
norr, fynd saknas från Värmland och Gotska Sandön. Arten är lokal men ofta talrik där den finns.
Den föredrar ljunghedar och hedartade biotoper. Larven lever på ljung (Caluna vulgaris) och
förpuppar sig i jorden. Den svenska huvud-populationen finns på hedmarkerna i Halland och
Bohuslän. Arten var så sent som under åttiotalet även vanlig på ljungmarkerna innanför
sanddynerna i Sandhammars området, men har här under de sista åren minskat drastiskt (KIC &
RYR opublicerad fällstatistik). Claes Eliasson rapporterar att castanea fortfarande finns i antal på
glesa hedartatade talmoar i västra Västmanland. Från Uppland känner jag under den sista
tioårsperioden bara till spridda fynd från några skärgårdsöar (Värmdö, Gräsö och Rådmansö).
Antingen återspeglar dessa fynd att lämpliga biotoper fortfarande finns kvar på dessa jämförelsevis
ociviliserade öar, eller också är dessa fynd migranter från Åland, där castanea fortfarande har en
stark population. Arten är upptagen på hotlistan för ABC län. Fyndet från Grinduga den 15-25.
VIII 1995 är det första från Gästrikland (KIC,SJN).
Tabell 3. Nya arter för Gästrikland
No Latinskt artnamn Svenskt namn Fyndort Rapportör
145 Lampronia rupella guldknoppmal Axmarbruk SYN
232 Tinea semifulvella rödgul bomal Hyttön KIC
331 Bucculatrix frangulella brakvedögonlappmal Lågbo KIC, RYR
700 Coleophora therinella dubbellinjerad tistelsäckmal Mårtsbo”" KIC
706 Coleophora versurella blek mållsäckmal Eggegrund KIC
910 Gelechia cuneatella kilfläckstecknad videstävmal /Grinduga KIC,SJN
936 Caryocolum cassella vitbandad lundstjärnblommal Grinduga" KIC,SIN
1043 Pseudargyrotoza conwagana askbredvecklare Engesberg" KICS, SYN
1084 Acleris umbrana häggvårvecklare Grinduga KIC;SIN
1088 Acleris hyemana ljungvårvecklare Lågbo KIC,SIN
1110 Phalonidia vectisana sältingblomvecklare Edskön KJIC
1166 Olthreutes dissolutana barrmossbrokvecklare Ovansjö KIC,.RYR
1227 Bactra lacteana tvillingsumpvecklare Edskön KIC
1307 Epiblema scutulana större tistelstjälkvecklare Grinduga KIC,SIN
1367 Pammene insulana sällsynt björksolvecklare Lågbo KIC,RYR
1461 Alucita dodecadactyla tryfjädermott Grinduga KIC,SIN
1453 Phaulernis fulviguttella strätteskärmmal Axmarbruk SYN
1504 Achroia grisella litet vaxmott Mårtsbo KJIC, VIL
1506 Aphomia sociella «& humlemott Gävletraktent ÖLD
1521 Phyciata roborella gråbrunt ekbladmott Grinduga KJIS,SIN
1576 Pyralis farinalis mjölmott Edskön KIK
1589 Euchromius ocellea imigrantgräsmott Grinduga KIC,SIN
1640 Eudonia alpina nordligt ugglemott Gustavsmuren KJIC
1661 Pyrausta porphyralis porfyrljusmott Västanhede KIC
1909 Orthonama obstipata vandrarefältmätare Grinduga KIC,SJIN
2155 Paradarsia consonaria fyrkantsfläckad lavmätare Gysinge KIC
2163 Lomographa bimaculata tvåfärgad atlasmätare Näset Gysinge KJIC
2348 Nycteola asiatica bredvingad sälgfotsläpare .Grinduga KIC,SJN
2556 Xanthia aurago mörkbandat gulvingfly Grinduga KIC,SIN
2698 Xestia castanea hedjordfly Grinduga KJIC,SIN
+ Arten är påträffad på flera lokaler, + Arten var med på förra årets landskapslista i Insectifera men
har först i år rapporterats till Entomologisk tidskrift
Rapportörer: HAL = Jan Hallén, KIC = Clas Källander, KJK = Karl Källander,
LEJ = Jon Lennström, RYR = Nils Ryrholm, SJN = Göran Sjöberg, SVN = Ingvar Svensson, VIL
= Lars Viklund, ÖLD = Ragnar Östlund
40
Tack!
Till sist ett varmt tack till alla som har bidragit till den här rapporten: Familjen Claesson i Grinduga
som har hållit vår fjärilsfälla med ström, bjudit på kaffe och bidragit med många intressanta
diskussioner om krypen i trakten. Ingvar Svensson och Jan Olov Björklund som har hjälpt till med
bestämningar av besvärliga småfjärilar; Ove Lennström för botanisk konsultverksanhet och alla ni
som har bidragit med rapporter om intressanta fjärilsobservationer.
Litteratur:
Bleszynski S. 1965. In Amsel, Gregor & Reisser: Microlepitoptera Paleartica.Bd. 1, 553 pp, 133
tv! Wien.
Ehnström B., Gärdenfors U. & Lindelöw Å 1993. Rödlistade evertebrater i Sverige 1993.
Databanken för hotade arter.
Johnsson C. G. 1969. Migration and dispersal by flight . London (Methuen)
Källander C. 1993a. Nytillskott till Gästriklands fjärilsfauna. -Insectifera 1(1) 28-33
Källander C. 1994a. Årets fjärilsfynd från Gästrikland 1993. -Insectifera 2(1) 42-47
Källander C. & Frycklund I. 1995. Årets fjärilsfynd från Gästrikland 1994. -Insectifera 3(1) 53-61
Lundin J, Bergström M., Grundström S. & Ståhl P. Ängar och hagar i Gävleborg. Länstyrelsen i
Gävleborg 1993:2
Nordström F., Wahlgren E., & Tullgren A. Svenska fjärilar. 1941 Nordisk familjeboks förlag,
Stockholm.
Palm E. 1986. Nordeuropas Pyralider. Danmarks Dyreliv Bind 3. Köpenhamn (Fauna Boger)
Palmqvist, G. 1976. Intressantare fynd av Macrolepidoptera i Sverige 1988.
-Ent. Tidskr. 109:59-63.
Skou P. 1984. Nordens Målare. Danmarks Dyreliv Bind 2. Kobenhavn & Svedenborg (Fauna
Beger &Apollo Beger)
Skou P. 1991. Nordens Ugler. Danmarks Dyreliv Bind 5. Stenstrup (Apollo Books)
Svensson I. 1957. Nytillskott av svenska storfjärilar. Opuscula Entomologica 22:143-160.
Svensson I. 1967. Nytillskott av svenska storfjärilar. Opuscula Entomologica 32:231-251.
Svensson I., Elmquist H., Gustafsson B., Hellberg H., Immby L., & Palmqvist G. 1994. Catalogus
Lepidoptorum Suecia. Stockholm (Naturhistoriska Riksmuseet & Entomologiska
föreningen).
Svensson I. & Palmqvist G. 1990. Förteckning över svenska fjärilsnamn. Stockholm
(Naturhistoriska Riksmuseet & Entomologiska föreningen).
Svensson I. 1995. Anmärkningsvärda fynd av Microlepidoptera i Sverige 1994.
-Ent. Tidskr. 116: 47-53.
Svensson I. 1993. Fjärilskalender. Hellbergs förlag, Stockholm
Östlund R. 1954. Bidrag till kännedom om Gästriklands storfjärilsfauna.
-Ent. Tidskr. 75(2-4):208-220.
NY TÄVLING
Göran har nu haft två tävlingar om fjärilar så det är på tiden att även
skalbaggsintresserade får gnugga geniknölarna.
Jag tycker att Görans tävlingsfrågor har varit knepiga.
Den nu utlysta tävlingen hoppas jag vara av något lägre svårighetsgrad.
Frågan:
Vilken skalbaggsart är avbildad?
Ledtrådar: Släktet den tillhör har många arter i tropiska Afrika. Alla karaktäriseras av
vacker teckning som ofta är färgglad och kan variera ganska mycket inom samma art,
d.v.s. det finns många underarter som är geografiskt skilda åt.
Vissa arter kan föröka sig kraftigt i monokulturer, t.ex. kaffeplantager och där orsaka
stor ekonomisk skada.
Den efterfrågade arten har inga kända underarter. Den har ett begränsat
utbredningsområde som sträcker sig från ekvatorn till c:a 15 grader nord och med en
ostlig utbredning. Färgteckningen är mycket karaktäristisk och kan inte förväxlas med
någon annan art. Uppgift om värdväxt har jag ej kunna finna i litteraturen.
Familj och släkte torde inte vålla någon svårighet och ger inga poäng.
Vinnare blir den som först kommer in med rätt artnamn.
1:a pris förutom äran blir ett års abonnemang på en utmärkt entomolgisk tidskrift (
vilken? Insectifera givetvis).
Ulf Nylander
41