Clas Källander
Husbygård, Husbyborg, 75592 Uppsala.
To my surprise I discover that I have now begun work on writing the fifth annual review of butterfly finds from Gästrikland. Today's date is 3 December and last year's report is still not published! I hope this is a record we will never break! As usual, I present all the more interesting butterfly finds from Gästrikland with the exception of butterflies, which Johan Höjer reports on in a separate article. I attempt in particular to comment on all observations that provide new information about species listed on the national red list (Ehnström et al 1993) and about species which I suspect are decreasing or expanding in our region. The systematics, nomenclature and numbering of species in this report follow Catalogus Lepidoptorum Sueciae (Svensson et al 1994) and Swedish names are given according to Svensson and Palmqvist (1990).
The winter of 1995-96 brought unusually long periods of stable winter weather. The cold came long before the snow and frost penetrated as much as 2 metres into the ground. During February, therefore, several water pipes in the Gävle region froze for the first time in 50 years. March brought snow, but also sunny high-pressure weather, daytime thaw and occasional stinging nettles, which hovered and basked alertly on stones and house walls. The nights, however, were completely lifeless with temperatures around -10 °C. Summer felt infinitely distant. On 4 April I visited Grinduga, snow still lay on the ground, but occasional Agonopterix heracliana (common angle-shaded) flew around the outhouses. The weather now became rapidly warmer and the transition from winter to full spring occurred in less than a week. On Easter Eve, 6 April, brimstone, mourning cloak and Archiearis parthenias (brown geometer) were already flying in several places in the Gävle region and I started the trap at Grinduga. The same night the first overwintered nocturnal moths appeared: Exaeretia ciniflonella (birch satin), Lithophane consocia (grey shoulder-knot) and Conistra vaccinii (mottled umber) around my mother's house in Engesberg. During the period 20-25 April, temperatures in the Gävle region were well above normal. Summer heat with daytime temperatures up to 20 °C and mild nights. April was therefore one of the year's most interesting butterfly months. During the period 6-27 IV the Grinduga trap caught Doloploca punctulana (neat spring roller) and Depressaria emeritella (renfane flat-body) for the first time in Gästrikland. In addition, Plutella xylostella (cabbage moth), Acleris umbrana (hawthorn roller), Trichopteryx polycommata (large grey) Malacodea regelaria (rosy marsh-dagger), Biston strataria (oak beauty) and Lithophane ornitopus (grey shoulder-knot) appeared. By early May the butterfly season had caught up with and passed the normal timetable for the region and most common May species were flying unusually early.
The main flight of Endromis versicolora (festoon), Cerura vinula (puss moth), Brachionycha nubeculosa (spring grey), Cerastis rubricosa (red carpet), Orthosia populi (poplar grey), Orthosia incerta (uncertain), and Orthosia gothica (hebrew character) was over by 17.V, after which the weather returned to more normal patterns and the "May chill" began to assert itself. Early summer did not fulfil what spring promised; June was quite cool and the first weeks of July were wet and clearly colder than normal. The butterfly season now became increasingly delayed. Odontopera bidentata (scalloped oak), Parietaria vittaria (northern spinach), Macrothylacia rubi (fox moth), and Spilosoma lubricipeda (cinnabar) were still flying at Grinduga during the second half of July. From mid-July the weather gradually became warmer and from the end of July followed a whole month of high summer heat. The beginning of August was therefore extremely rich in butterflies with delayed July species and early-hatched August species flying intensively in a blessed mixture. The populations of most large moths were also unusually large and the effects of the catastrophic summer of 1987 seemed at last to be over. Towards the end of August both the number of species and the number of individuals decreased; the summer flight was over and the weather was still so warm that autumn species had not yet begun to fly. During the second half of August only a small number of worn summer individuals flew mixed with a few migrants such as Nomophila noctuella (rush veneer), Hypsopygia costalis (gold triangle), Orthonama obstipata (silky wainscot), Autographa gamma (silver gamma), and Xestia c-nigrum (c-black wainscot). The number of caddisflies and two-winged insects in the Grinduga trap increasingly dominated over the number of butterflies. The year's extremely favourable August month was followed by a rather cool September; cold air masses streamed southwards on the eastern side of a high-pressure system that stubbornly remained over the North Atlantic. The difference from 1995's migrant festival is enormous; no long-distance migrants appeared in Gästrikland after 16 IX, when a single specimen of Macroglossum stellatarum (hummingbird hawk-moth) visited Furuvik (HAL). In early October the weather improved again. A week of Indian summer weather resulted in an unusually good flight of various Acleris species: Acleris obtusana (fruit tree roller), Acleris roscidana (large rose roller), Acleris umbrana (hawthorn roller) and Acleris hyemana (heather roller). Moreover, I succeeded for the first time in catching Xylena exsoleta (great quaker) in Gästrikland. When I closed the trap at Grinduga on 10 XI, Operophtera brumata (mottled umber), Operophtera fagata (pale brindled beauty), Agriopis aurantiaria (orange moth) and Erannis defoliaria (spring usher) were still flying.
Both 1995 and 1996 were meteorologically very favourable butterfly years. The difference between the years is that in 1996 April and August were unusually warm with long periods of temperatures well above normal, whereas the entire period August to October 1995 was extremely favourable. Studies of variations in the butterfly fauna of northern Finland have shown that the weather of the preceding season, not the weather at the time of investigation, determines the composition of the fauna (Linnalvoto & Koponen 1980). The weather at the time of capture determines how much of what exists is revealed. Last year's weather determines what exists! Probably the weather during the larval stage is decisive for population sizes in many species. A number of southern species have therefore managed to expand northwards and a number of warmth-demanding species which for a long time have led a precarious existence in Gästrikland have increased in numbers in recent years. Last year's theme was migration. This year's theme is expansion.
Peribatodes secundaria (juniper carpet), which was first found in Gästrikland in 1994 (Källander & Frycklund 1995) has spread further northwards and was common in large parts of Gästrikland in 1996. Lomographa bimaculata (twilight beauty) has in recent years expanded its range in Svealand and was first encountered in Gästrikland in spring 1995. The first find was made at Näset near Gysinge (Källander 1996). Since then the species has apparently expanded further and was found in a couple of specimens at Grinduga during 1996. During the year four large moths with a southern distribution and regular occurrences in Uppland were found for the first time in Gästrikland: Aplocera praeformata (large thorn), Amphipyra berbera (black-veined moth), Dypterygia scabriuscula (rough chestnut), and Xylena exsoleta (great quaker). The last-mentioned species has probably escaped detection despite having been present in the province for several years, while the finds of the other three species reflect expansion due to the favourable weather conditions of recent years. It will be interesting to see whether any of these species, like Peribatodes secundaria (juniper carpet), will establish itself in Gästrikland.
During the year a number of more or less spectacular rediscoveries have been made of species which had previously been known from Gästrikland but which had not been seen for a long time. Lythria rotaria (rosy twin-spot) and Photedes captiuncula (silky wainscot) had not appeared in the province for more than thirty years before 1996. Perconia strigillaria (dotted carpet), which this year was found in Hade, flew in 1963-1966 on the high-moors around Kolforsen, but has not been seen since. Catarhoe cuculata (hooded grey) was before the catastrophic summer of 1987 widespread throughout southern Sweden from Skåne in the south to Gästrikland in the north. In the years after 1987 it was absent from central Sweden, but in recent years has steadily expanded northwards. This year's find at Grinduga shows that the species has in nine years managed to recolonise almost its entire former range. A normal phenomenon is that populations of lichen moths increase over a series of years and then suddenly crash, after which development begins again from a low level. Most lichen moth species seem to have culminated in 1992 and have thereafter decreased in number. Eilema cereola (dingy footman) and Eilema complana (hoary footman) have not been found in Gästrikland since the dreary summer of 1993. During 1996 both species were found in numbers and cereola, which previously had only been known from Hedesunda, Lågbo, appeared both at Grinduga and on Mattön.
Three species which in our region during the last ten-year period have only had stable populations at Billudden and Eggegrund: Pyrausta aurata (golden-rod bell), Philerme transversata (dark-barred twin-spot), and Mesoligia furuncula (silky wainscot) were this year found in the Grinduga region. A number of rarer species which have their northern limit here in Gästrikland, for example: Stauropus fagi (lobster moth), Leucodonta bicoloria (white prominent), Panthea coenobita (grey dagger), Trachea atriplicis (greyhound), and Cosmia pyralina (red-barred sallow) were this year rediscovered in various places in Gästrikland. From the above it also follows that we are beginning to have much to lose – another year like 1987 and it is time for a new wilderness trek for Gästrikland's entomologists!
As tradition demands, the society's butterfly committee has devoted much effort to our inventory of the Trösken region which has now been ongoing for a couple of years. The most time-consuming has been the maintenance of the butterfly trap at the house of the Claesson/Eriksson families, but we have also during the year conducted light trapping along Scandiavägen and in the power line street at Gustavsmuren. Table 1 shows finds of red-listed species from the Grinduga region during the two years that our inventory has been ongoing. With the exception of Maniola jurtina (meadow brown) and Zygaena lonicerae (narrow-bordered five-spot burnet), which were observed on the cleared area around the barrier at the entrance to Scandiavägen, all finds are from the immediate surroundings of the light trap. Of the 10 species from the national red list that we found in 1995, we rediscovered all but three in 1996. Moreover, we found a further ten red-listed species during the year.
Of these, one species, Doloploca punctulana (neat spring grey tortrix), was new for Gästrikland and a further four species were new for the Trösken area. In total we now know 58 butterfly species from Gästrikland that are listed in "Red-listed Invertebrates in Sweden" and of these 37 have been found in the Trösken area. Nothing suggests that we have yet exhausted the area's potential; each year's inventory work seems to result in an impressive list of new spectacular finds of red-listed species. Besides the favourable weather of recent years, the renovation of the meadows around Grinduga is probably a contributing cause to the fauna appearing to become richer with each passing year. A number of the celebrities from table 1 such as: Caryoculum viscariella (red bladder pittock), Archips crataegana (hawthorn summer tortrix), Rhopobota stagnana (marsh bell), Pyrausta aurata (golden light moth), Zygaena lonicerae (broad-bordered forester), Melitaea diamina (marbled fritillary), Maniola jurtina (meadow brown), Glaucopsyche alexis (green-underside blue), Aricia nicias (brown's blue), Hemaris fuciformis (bee hawk-moth), Setina irrorella (large setina), Photedes captiuncula (dwarf marsh fly) and Eriopygodes imbecilla (thick-horned fly) are all tied to rich meadows and pasture lands. The botanists are clearly doing a good job creating better living conditions for the remains of the Grinduga fauna that have survived fragmented into small refuges around the area. Since recolonisation of restored biotopes is a dynamic process that takes a long time, we entomologists have every reason to follow the development carefully. The richness we see today is hopefully only the beginning of a new golden age!
I have also continued last year's explorations in western Gästrikland. Since Anders Malmborg at the Environmental Unit of the County Administrative Board in Gävle had expressed an interest in the butterfly fauna within the future Färnebofjärden National Park, Göran and I began reconnaissance within the area. A pleasant locality that is easily accessible by car and encompasses many distinctive biotopes is the north-eastern corner of Mattön. There is old mixed forest with a large component of noble tree species, herb-rich river meadows and lush riverbank vegetation, surrounded and periodically fertilised by floods from Dalälven's myriad of flowing watercourses. Göran and my circus of electrical equipment, nets, traps, baits etc. visited the locality on 7, 12, and 27 July. Since July was one of the year's meteorologically least favourable periods for night moth trapping, I experienced no intense flights, but nevertheless managed to find a number of interesting species. The pearl was two red-listed species Eilema cereola (waxen wave moth) and Acronicta cuspis (spider's companion). The locality appears to be optimal for cereola, which here was the dominant lichen moth species. Apparently the species has continuous distribution along lower Dalälven. The biotope here appears to be old lichen-rich deciduous and mixed forests near the shoreline. In addition, a number of species were found that are either sporadically occurring in or completely new for Gästrikland such as Haplotinea insectella (insect moth), Phalonidia manniana (mint blossom tortrix), Furcula bicuspis (snowy prominent), Stauropus fagi (lobster moth), Leucodonta bicoloria (white prominent) and Dypterygia scabriuscula (dark brindled prominent). Looking back now on these days, I notice they yielded a good return from a relatively limited effort. Already the small corner of Färnebofjärden that I have visited has great potential and we can only dream about what lies hidden in the more inaccessible parts of the archipelago.
Another area with great entomological qualities that I visited a few times during the year is Årsunda burial ground. Since the burial ground lies on the east side of Enköpingsåsen, the soil is well-drained and vegetationally the area is a huge dry meadow. The place has long been one of the county's protected ancient monuments and is mown annually (Lundin et al 1993). Here I found on 26.V to my great delight a population of Lythria rotaria (common purple), and Pyrausta porphyralis (porphyry light moth) flew on 7.6 in large numbers on blooming cat's foot (Antennaria dioica). Unfortunately, county road 272, which borders the area to the west, is well lit by street lamps with mercury vapour lamps, which is why the area's night moth fauna can be expected to be comparatively impoverished. Despite this, during the warm weeks in October I found Xylena exsoleta (great prominent) at the locality.
After the 1995 season, a total of 1319 butterfly species were known from Gästrikland. This year's provincial finds add 24 species, so in total 1343 species have now been found in the province. Hereby I proclaim that our target is to pass 1400 species before the year 2000! To put these figures in perspective, I want to remind that the number of new Gästrikland species in 1995 was 29, in 1994 27, and in 1993 49 (Källander 1996, Källander & Fryklund 1995, Källander 1994). Both the figures and my subjective assessment suggest that it is now becoming less easy to make new provincial finds. Despite this, Gästrikland is probably still poorly explored compared with many other Swedish provinces. The number of active butterfly enthusiasts is small and many exciting areas are still blank spots on the map. We must all do our best and hope for a few more warm years with many spectacular new finds.
---
**This year's most interesting butterfly finds.**
1017 Archips crataegana (hawthorn summer tortrix, threat class 3) belongs in open forests and pasture lands with scattered trees and bushes. The name is perhaps somewhat misleading since the larvae live in rolled-up leaves on various deciduous trees, including oak and elm (Svensson 1993). The species has a south-eastern distribution and is known from all Baltic provinces from Skåne in the south to Gästrikland in the north. During the summer of 1996, crataegana was unusually abundant at its localities on Öland (personal communication Ingvar Svenson). The species was found for the first time in Gästrikland on 20. VII 1991. During the period 28. VII - 10. VIII 1996, a specimen was again found in Grinduga.
1060 Doloploca punctulana (neat spring grey tortrix, threat class 4) was before spring 1996 known only from three Swedish provinces, Skåne, Öland and Uppland. The nearest known locality lies near Norway, Älvkarleö, and there are also some localities along the Uppland coast, for example on Örmön north of Östhammar. Suitable biotopes for punctulana are transitional zones between forest and open ground, such as forest edges or pasture land with scattered bushes. Threat factors include both overgrowing or replanting of meadows and pasture land and clear-felling of forests. (Enström et al 1993) The species' larva lives in spun-together top shoots of fly honeysuckle (Lonicera xylosteum). The light trap at Grinduga caught 2 specimens during the period 6.IV-27.IV and 10 specimens 28.IV-18.V.
1661 Pyrausta porphyralis (porphyry light moth), which I presented in detail in the previous issue of Insectifera following last year's find from Västanhede, has turned out to occur at several localities in Gästrikland. Besides being abundant at Årsunda burial ground, it was also found near Gåsbäcken east of Ockelbo. Both Västanhede and Årsunda Burial Ground are well-preserved ancient meadow lands with long management history. The locality at Gåsbäcken is an old summer dairy that was recently restored and is again grazed by cattle. The larva lives between spun-together leaves of various mints, near ground level. Known food plants are, besides mints (Origanum, Mentha), also immortelle (Helichrysum arenarium) (Palm 1986). These plants are absent at several of the species' localities in Denmark, as well as at the Gästrikland localities, which means there must be more alternative food plants. Considering its choice of biotopes, the species should be included in the local red list for X-county.
1876 Zygaena filipendulae (common forester) was until the 1950s fairly common in Gästrikland (Östlund 1954). It has more recently declined, especially in northern Sweden, and before 1996 was, as far as I know, not found in Gästrikland during the last ten-year period. The species has fared better in the south and is currently not on the "red list". In 1993 we (KICS, RYRS, ELHS) found during our inventories around Gustavsmuren a population of filipendulae just south-east of the Uppland border. In mid-July 1996, Jan Hallén finally found 3 specimens of the species in Gästrikland. The animals were on flowers at the edge of the forest road at Bultbomyren south of Trösken. At about the same time, Åsah Eriksson and Krister Frid visited the meadows at "Raggarstugan" near the TV mast south of Andersberg. Both Zygaena filipendulae and Z. lonicerae (broad-bordered forester, threat class 4) occurred at the locality. These finds are probably examples of a
heat-demanding dry-ground species that has lived a precarious existence in Gästrikland but has flourished again during the recent climatically favourable years.
12
1902 Lythria rotaria (rosy marsh moth, threatened category 4) is beautifully and characteristically marked in pink, ochre-yellow and olive-green. The species inhabits poor well-drained soils such as calcareous grasslands, rocky heath, moorlands and ruderal habitats. At least in southern Sweden the butterfly flies in two generations from May to August. The larva lives on sorrels (Rumex acetosella and Rumex acetosa). The species is known for being very local, but has long been reported from many localities from Skåne in the south to Västerbotten in the north. It is still scattered in Götaland, particularly in Skåne, on Öland and Gotland, but is thought in recent years to have declined drastically in the rest of Sweden. In the 1995 annual report the species was stated to survive only in old-fashioned cultural landscape on a couple of islands and otherwise to be "virtually extinct from Svealand" (Ryrholm 1995). The increased interest in red-listed species has fortunately resulted in several new reports of rotaria, indicating that the species is still reasonably widespread. In the latest annual report in Entomologisk Tidskrift reports were called for from Norrland (Palmquvist 1996). From Gästrikland there were prior to 1996 only reports of a couple of finds from Strömsbro and Gävle in 1939 (Östlund 1954). I found the species in numbers at Årsunda Gravfält on 26.V and again in a second generation on 27.VII. Furthermore, Ove Lennström reports that he observed at least one specimen of rotaria on the meadow areas around Västanhede during the first week of August. Both the occurrence of rotaria and its foodplants are known to vary greatly with climatic variations. Probably the recent warm dry summers have caused the species to at least temporarily increase in numbers at its localities in Gästrikland. The butterfly can apparently survive as small very local populations during unfavourable periods of years with abundant precipitation.
1909 Orthonama obstipata (wanderer faded heath moth) is a classical migrant known from much of the world. During the great migration of butterflies from the southeast in September 1995, completely unexpectedly a female appeared in the light trap at Grinduga. The Gästrikland find was the northernmost in Sweden so far and one of last year's sensations. I thought then that I would never again see the species in Gästrikland. This year's harvest of obstipata from Sweden is a total of some ten individuals from Skåne, Öland and Gotland. To my surprise the species struck again in the light trap at Grinduga during the period 20-28 VIII 1996. This time a solitary male. Since the species flies in a number of generations throughout the year without a resting period, it is not possible that this year's obstipata finds could be offspring from last year's influx. In Europe the species is resident only in a belt over the Mediterranean region and further east towards the Caspian Sea. The larva is reported to live on false baby's-breath (Galium mollugo), watercress (Nasturtium officinale) and several different species of ragwort (Senecio) (Skou 1984).
cg
Lythria rotaria Rosy Marsh Moth
1-3 spring form, all males, 4-6 summer form, male, male,
Images from Peder Skou's: "Nordens Målere" (enlarged)
female
13
2007 Perizoma sagittata (arrow-marked faded heath moth, threatened category 4) flies between the last week of June and the first week of August. Larval development takes place in the seed-stage of various meadow-rue species, mainly on meadow-rue (Thalictrum flavum) but also on simplex meadow-rue (Thalictrum simplex). Rich occurrences of meadow-rue are found here in Gästrikland on damp meadow and in flood zones by lake shores, rivers, streams and fens. The female appears to lay her eggs on plants that are relatively warm and dry at the edge of the meadow-rue stands. Before 1941 the species in Sweden was reported only from Skåne, Öland, Gotland and Uppland (Nordström et al 1941). Ragnar Östlund found sagittata on 12. VII 1941 at the edge of Hillemyren northwest of Hilleåsen (Östlund 1954). The find was much discussed at the time and was one of the butterfly finds that he himself valued most highly. Although Ragnar and many other collectors later eagerly searched for the species over a number of years it was not rediscovered in Gästrikland during his lifetime. Yngve Cristiansson found a male in Uppland, Älvkarleö in 1975 and Göran (SIN) reports two finds from N. Åbyggeby, a female in 1969 and again a female in 1987. From the last decade I know sagittata from Lågbo, Hyttön, Scandiavägen south of Trösken and now in 1996 in two specimens from Grinduga (13-26. VII. Probably the species has a continuous distribution in the lime area southeast of Gävle and in the flood zones along Dalälven and Testeboån.
1993 Malacodea regelaria (filmy carpet, threatened category 4) lives on spruce (Picea abies), but is nonetheless very local and rare. I have myself always found it difficult to understand why the species prefers certain localities and is completely absent from other apparently equivalent biotopes. It seems to prefer older spruce forests with long continuity, often on basic soils and with some admixture of birch. Since the female is wingless regelaria apparently has difficulty colonizing new areas. The number of individuals varies greatly from year to year, even at good localities. The flight period in our region extends from early April to mid-May. The species is difficult to find and is easily overlooked in inventory work. The wingless female is encountered extremely rarely. The male flies high, probably at the level of the spruce tops. Since it has a very small body in proportion to wing area it is a poor flier. To successfully capture the male at light therefore requires open clearings in spruce forest, powerful lamps and calm weather. The species has previously been found in Gästrikland on only three occasions. In the winter of 1964 I bought my first butterfly lamp. As a radical beginner I went at it heartily and bought a 400 W HPT mercury lamp with quartz glass. I waited impatiently for the snow melt and on the year's first warm evening on 24.IV I hung up the monster above a snow drift with corn snow at my family's summer place on Edskön. The evening yielded a mass of butterflies, which I did not know existed, including four regelaria. Göran had the same beginner's luck and caught a male on 15. IV 1965 in Norra Åbyggeby when he tried his first butterfly lamp. Moreover he found another male on 30.IV 1966. Since then the forest has been cleared at both find sites and regelaria has not been seen in Gästrikland until this year's fantastic April-summer when two specimens appeared at Grinduga. One ended up against all odds in our light trap, the other was found by Solbritt Eriksson at her lamp on the corner of the house.
15
Perizoma sagittata Malacodea regelaria
Arrow-marked Faded Heath Moth Filmy Carpet
Images from Peder Skou's: "Nordens Målere" (enlarged)
14
2073 Aplocera praeformata (large thorn moth) is distributed from the Mediterranean through Western Europe to western Russia, the Baltic region and central Finland. The Finnish distribution extends to Åland in the west (Skou 1984). The species was first recorded in Sweden as recently as August 1977. The first find was made in Norrby, Häverö parish, Uppland (Torstenius 1988). Since then praeformata has slowly established itself in a corner of eastern Uppland... In total there were prior to 1996 some fifty observations from a small area bounded by Nortälje in the south and Halstavik in the north. Most finds come from Rådmansö in easternmost Uppland. Furthermore there is one odd find from Torö in Södermanland. Typical localities for the species are mosaic landscapes with dry forests, clear-felled areas and pasture land with stones and rock outcrops. The larva, which overwinters, lives on various St. John's-wort species (Hypericum maculatum and H. perforatum). During the warm August month of 1996 praeformata was found at a number of new localities outside the area which the species has hitherto so laboriously succeeded in colonizing. Altogether seven specimens were caught at three different places on Gräsö: 2 on 29. VII; 1 on 6.8 (BJO), 3 on 17. VIII (BEF, LQB, PEB) and 1 on 21.8 (FYK). Our butterfly trap at Grinduga caught one specimen 10-20. VIII (KJCS, SJNS) and another specimen was found as far west as Sveg, Härjedalen (KIC, KJK, RYR). From the same period I know of only two finds from Rådmansö (2-13. VIII, KJC/RYR), which has the strongest known Swedish population of the species. The finds from Gräsö are scattered over such a long time period that it seems unlikely that all finds originate from migration from the other side of the Baltic Sea. Probably praeformata is today established on Gräsö. The Gästrikland find could possibly be explained by the moth expanding from some previously unknown locality in eastern Uppland, but that the species would then have been able to spread as far as Sveg without detection seems hardly credible. As usual we know where the animals flew but not where they came from! The future will show whether this year's advance will lead to the species widening its Swedish distribution. My assessment is that the landscape around Grinduga should be able to offer good biotopes for praeformata.
After last year's detailed review of Gästrikland's day-flying moths I had not actually intended to comment on these in this year's article. However, a number of reports about new interesting finds have made me reconsider that decision.
2416 Hemaris tityus (narrow-bordered bee hawk-moth, threatened category 4) was in Ragnar Östlund's time not an overly uncommon butterfly in Gästrikland (Östlund 1954). Since then it has become considerably rarer and from the last twenty-year period tityus was prior to 1996 known from only three Gästrikland localities: Grinduga village, last from the mid-eighties (HAL); Åmot, Källsjön, last in 1992 (KIC) and from N. Åbyggeby, last in 1995 (SIN). The butterfly appears most commonly on meadows and in gardens. The species apparently had a good year in Gästrikland in 1996. Göran reports from his garden in N. Åbyggeby that tityus has further increased in numbers compared to 1995. The species appeared in 1996 at two further sites in Gästrikland. I observed about ten individuals at Kolforsens railway station on 8:VI. Both nectar-seeking males and egg-laying females visited field scabious (Knautia arvensis), which grows abundantly on the slope down to the railway track. The other locality is the industrial area at Valboåsen where Ragnar Östlund in 1938 caught two specimens of the species at the then Valbo railway station (preserved in Östlund's collection). Both the station and the railway have long since disappeared but tityus is still there today! (two specimens observed 23.VI KJC). Furthermore the species appeared on 25.VI at Norge, Älvkarleö, Uppland (AMK & ÅKM). This last locality lies within the area of our "railway inventories" although it does not lie in Gästrikland. The species should still be present at Grinduga even though we have not so far seen it during our inventories. A challenge for Solbritt Eriksson!
15
16
2417 Hemaris fuciformis (broad-bordered bee hawk-moth) lives as a larva on various Lonicera species, in Sweden usually L. xylosteum (fly honeysuckle). The species has this year been observed in unusually large numbers at its usual
localities in both Mårtsbo (LEJ) and Grinduga (Solbritt Eriksson). That the species should also be found in Furuvik (HAL) was not unexpected. A series of new localities for the species are Hyttön; Hagsäter and Kågbo in Gästrikland and Norway, Älvkarleö, Uppland (AMK & ÅKM). The species is evidently well distributed throughout the entire limestone area southeast of Gävle.
2418 Macroglossum stellatarum (humming-bird hawk-moth) is a migrant that only appears sporadically in Sweden. In the Mediterranean region it occurs mainly on warm mountain slopes with abundant occurrences of the larval host plants bedstraws (Galium), madder (Rubia tinctoria), chickweed and stitchworts (Stellaria). Last year it visited Solbritt's flower box in Grinduga, which was one of the season's great events (Källander 1996). Against all odds, the story repeated itself. This time a stellatarum was observed eagerly buzzing in front of flowering phlox in the garden of the Halén family in Furuvik on 16.IX (HALS). Other records of observations of the species in Sweden during the summer of 1996 are: 1 Småland, Vitesten 11.VI; 2 Öland, Dörby 14.VII and 1 Skåne, Malmö 6.X (Lindeborg 1997, Ohlsson & Wedelin 1997).
2483 Eilema cereola (wax-yellow lichen moth, threat class 3) lives on trefoil lichens in various types of wetlands. The species' most well-known typical biotopes are warm marshes with bogbean and thick-stemmed pine forest. An alternative biotope where the species sometimes occurs is damp lichen-rich deciduous forests (Personal communication Claes Eliasson). The species occurs from northern Östergötland to Torne Lapland, however with many gaps in its distribution. It is known from many places, but has very few known stable populations. The species varies, like most lichen moths, greatly in numbers between different years. A series of finds from Lågbo during the period 1992–1993 were before 1996 the only ones from Gästrikland. The species has this year been found both in Grinduga (1 specimen) and on Mattön (in numbers). The locality on Mattön is an old deciduous forest on intermittently flooded ground, which in many ways resembles the locality at Lågbo. Both localities lie within a hundred metres of the Dalälven river. The trap position in Grinduga presumably has little in common with known cereola biotopes. It is therefore likely that the animal comes from the nearby rich alder wetlands around the Trösken shore. This year's finds suggest that the species occurs scattered in rich damp deciduous forests around lakes and streams in southern Gästrikland.
Photedes captiuncula (dwarf meadow moth, threat class 4) occurs mainly on damp limestone soil and is most widespread on Öland, Gotland and in eastern Uppland, where the moraine is influenced by the Bothnian Silurian limestone. The larval host plant of the species in Sweden is unknown. From Finland tufted hair-grass (Deschampsia cespitosa) is given. From Germany tall oat-grass (Arrhenatherum elatius) and slender sedge (Carex flacca). The flight period occurs from the last days of June to the beginning of August. The small butterfly is mainly diurnal and is usually found resting high on grass stems. It also visits flowers, including Geranium species (Claes Eliasson, Species fact sheet 1996). I myself have once seen males of captiuncula swarming in numbers at sunset around a ditch on Öland's alvar. From Gästrikland I have found in the literature only reports of a single find of the species, Furuvik, H. Frendin (Nordström et al 1967). The year is not given but should, since the find is not listed in "Contribution to knowledge of the Macrolepidoptera fauna of Gästrikland" (Östlund (1954), lie between 1953 and 1966. In this year's record-large harvest of spectacular finds from our light trap in Grinduga there is a captiuncula from the period 10–20.VIII. Since the species is mainly diurnal and extremely rarely caught at light, the find should indicate that the species occurs in numbers in the immediate vicinity of the trap!
2528 Xylena exsoleta (large wainscot, threat class 4) varies greatly in frequency between years. In the Uppsala area it had a bloom period during 1983–86. After 1987 the species decreased drastically, only to become more common again during 1994–1995. During 1996, exsoleta has been found in numbers in both Skåne, Öland, Gotland, north of Katrineholm and in the Uppsala area (Lindeborg 1997, Ohlsson & Wedelin 1997, KIC, KJK, RYR, FYK). I suspect that the species' increase is due to a combination of expansion of declining native populations and influx from the southeast. That this powerful nocturnal moth sometimes migrates is evident from the fact that a few specimens have been found on Iceland at long intervals (Wolf 1971).
The species belongs primarily to the cultivated landscape with sun-exposed edge zones against cultivated or grazed land. The larva is polyphagous with a preference for succulent plants such as thistles, Carduus, vetches, Vicia, potato plants, Solanaceae, sorrels, Rumex, dandelions, Taraxacum, goosefoots, Chenopodium, pellitory species, Petasitis and others (Eliasson 1996). The butterfly flies from the end of September to November and again after overwintering in April to May. During this year's beautiful English summer I made an effort to investigate exsoleta in Gästrikland. Since the species only in exceptional cases is attracted to light but is most easily caught on "baits" such as yeast fruit, I placed out 4 bait traps at what I assessed as likely localities. The traps were emptied regularly every week and caught a multitude of wasps, flies and other vermin, which together with occasional nocturnal moths and dripping bait formed a sticky slurry. Only two exsoleta resulted from my effort, one specimen from Ytterharnäs and one from Årsunda Burial Mound. During the period 1988–89 I searched on a few occasions without result for the animal in the Gävle area. My assessment is that the species has existed long in Gästrikland but that, like the rest of Sweden, it has been scarce after 1987. That such a large and characteristic butterfly has for so long escaped detection in our landscape is probably due to the fact that no one but myself has sought it before.
Table 2. New species for Gästrikland
No | Latin species name | Swedish name | Locality | Reporter
---|---|---|---|---
39 | Stigmella ulmivora | elm-leaf dwarf moth | Mattön | FYK, KIC
163 | Dahlica fumosella | sooty case-bearer | Åmot | KJIC
188 | Haplotinea insectella | insect moth | Mattön | KJIC
233 | Monopis weaverella | tapestry moth | N.Åbyggeby | SJN
413 | Ypsolpha asperella | apple autumn moth | Hyttön | KJIC
415 | Ypsolpha horridella | blackthorn autumn moth | Grinduga | KIC, SJN
470 | Depressaria emeritella | lichen plume moth | Grinduga | KIC, SJN
667 | Coleophora discordella | thistle case-bearer | Hade | KJIC
707 | Coleophora vestianella | pointed-winged case-bearer | Grinduga | KIC, SJN
852 | Teleiodes vulgella | hawthorn leaf-edge moth | Grinduga | KIC, SJN
881 | Bryotropha plantariella | goldenrod palm moth | Grinduga | KIC, SJN
887 | Chionodes lugubrella | two-banded dark moth | Grinduga | KIC, SJN
943 | Caryocolum fraternella | rust-spotted chickweed moth | Grinduga | KIC, SJN
1060 | Doloploca punctulana | neat spring grey roller | Grinduga | KIC, SJN
1107 | Phalonidia manniana | mint flower roller | Mattön | KJIC, RYR
1144 | Cochylis pallidana | monkshood flower roller | Kratte | KIC
1295 | Gibberifera simplana | aspen leaf roller | Mattön | KIC
1388 | Cydia pomonella | codling moth | Grinduga | KIC, SJN
1538 | Acrobasis repandana | forest oak leaf moth | Grinduga | KIC, SJN
1572 | Hypsopygia costalis | high-tail moth | Grinduga | KIC, SJN
2073 | Aplocera praeformata | large spiny geometer | Grinduga | KIC, SJN
2396 | Amphipyra berbera | African bush moth | Grinduga | KIC, SJN
2399 | Dypterygia scabriuscula | brown-black sap moth | Mattön | KIC
2528 | Xylena exsoleta | large wainscot | Årsunda | KJIC
* Locality of first find but the species has been found at several localities.
Reporters: AMK = Lars Ahlmark, BEF = Christer Bergendorf, Yngve Christiannson, Solbritt Eriksson, Åsah Eriksson, Krister Frid, FYK = Ingmar Frycklund, HAL = Jan Hallén, KIC = Clas Källander, KJK = Karl Källander, LEJ = Jon Lennström, Ove Lennström, LQB = Bengt Lindqvist, PEB = Bert Petterson, RYR = Nils Ryrholm, SJN = Göran Sjöberg, ÅKM = Magnus Åkerman.
Thank you!
Finally, a warm thank you to all who have contributed to this report: Solbritt Eriksson and Erik Claesson in Grinduga who have kept our butterfly trap supplied with electricity, offered us coffee and contributed with many interesting discussions about the insects in the area. Ingvar Svensson and Jan Olov Björklund who have helped with identifications of difficult small moths, Ove Lennström for botanical consultation and all of you who have contributed with reports of interesting butterfly observations.
References:
Ehnström B., Gärdenfors U. & Lindelöw Å 1993. Red-listed invertebrates in Sweden 1993. Database for threatened species, Advertising and Catalogue Press Uppsala.
Eliason C. 1996. Species fact sheets for red-listed Lepidoptera. Database for threatened species, manuscript
Källander C. 1994. This year's butterfly finds from Gästrikland 1993. -Insectifera 201): 42-47
Källander C. & Frycklund I. 1995. This year's butterfly finds from Gästrikland 1994. -Insectifera 3(1): 53-61
Källander C. 1996. This year's butterfly finds from Gästrikland 1995. -Insectifera 4: 29-40
Lindeborg M. 1997 Butterfly finds in SydOst 1996. Lucanus 2:1
Linnalvoto E.T. & Koponen S. 1980. Lepidoptera of Utsjoki, northernmost Finland. Kevo notes 5.
Lundin J, Bergström M., Grundström S. & Ståhl P. 1993:2 Meadows and pastures in Gävleborg. County Administration of Gävleborg
Nordström F., Wahlgren E., & Tullgren A. Swedish butterflies. 1941 Nordisk familjeboks publishing, Stockholm.
Nordström, Kaaber, Opheim, Sotavalta 1967 The distribution of Fennoscandian and Danish nocturnal moths. Gleerup, Lund
Ohlsson A. & Wedelin M. 1997. Macrolepidoptera in Skåne 1996. FaZett 10:1
Palm E. 1986. Northern European Pyralidae. Danmarks Dyreliv Volume 3. Copenhagen (Fauna Bøger)
Palmqvist, G. 1996. Interesting finds of Macrolepidoptera in Sweden 1995 -Ent. Tidskr. 117 (1-2): 35-47.
Ryrholm, N. 1995. Interesting finds of Macrolepidoptera in Sweden 1994. -Ent. Tidskr. 116(1-2): 31-45.
Skou P. 1984. Northern Europe's Moths. Danmarks Dyreliv Volume 2. Copenhagen & Svedenborg (Fauna Bøger & Apollo Bøger)
Skou P. 1991. Northern Europe's Owlets. Danmarks Dyreliv Volume 5. Stenstrup (Apollo Books)
Svensson I., Elmquist H., Gustafsson B., Hellberg H., Immby L., & Palmqvist G. 1994. Catalogus Lepidoptorum Suecia. Stockholm (Swedish Museum of Natural History & Entomological Society).
Svensson I. & Palmqvist G. 1990. Register of Swedish butterfly names. Stockholm (Swedish Museum of Natural History & Entomological Society).
Svensson I. 1993. Butterfly calendar. Hellberg Publishing, Stockholm
Torstenius S. 1978. Anaitis praeformata Hb. taken in Sweden (Lep. Geometridae) -Ent. Tidskr. 99(1): 11-12.
Wolff, N., L. 1971. The Zoology of Iceland. Vol. 3, part 45: Lepidoptera. ed. S. L. Tuxen, Copenhagen.
Östlund R. 1954. Contribution to knowledge of the Macrolepidoptera fauna of Gästrikland. -Ent. Tidskr. 75(2-4):208-220.
Årets fjärilsfynd från Gästrikland 1996 (Lepidoptera)
Clas Källander
Husbygård, Husbyborg, 75592 Uppsala.
Jag upptäcker till min förvåning att jag nu har påbörjar arbetet med att skriva den femte årliga
genomgången av fjärilsfynd från Gästrikland. Dagens datum är den 3 december och förra årets
rapport är fortfarande inte publicerad! Jag hoppas på att detta är ett rekord som vi aldrig kommer
att slå! Som vanligt tar jag upp alla mer intressanta fynd av fjärilar från Gästrikland med undantag
av dagfjärilar, som Johan Höjer redovisar i en separat artikel. Jag försöker särskilt att komentera
alla observationer som ger ny information om arter som är upptagna på nationella rödlistan
(Ehnström et al 1993) och om arter som jag misstänker minskar eller håller på att breda ut sig i
våra trakter. Systematik, nomenklatur och numrering av arterna i den här rapporten följer
Catalogus Lepidoptorum Sueciae (Svensson et al 1994) och svenska namn anges enligt Svensson
och Palmqvist (1990).
Vintern 1995-96 gav ovanligt långa perioder med stabilt vinterväder. Kylan kom långt före snön
och tjälen kröp hela 2 meter ned i marken. Under februari frös därför flera vattenledningar i
Gävletrakten för första gången på 50 år. Mars bjöd på snö, men också soligt högtrycksväder,
dagsmeja och enstaka nässelfjärilar, som yrvaket solade på stenar och husväggar. Nätterna var
däremot fullständigt livlösa med temperaturer omkring -10 OC. Sommaren kändes oändligt
avlägsen. Den 4 april besökte jag i Grinduga, snön låg fortfarande kvar, men enstaka Agonopterix
heracliana (allmän plattmal) flög kring uthusen. Vädret blev nu snabbt varmare och omslaget från
vinter till full vår sker på mindre än en vecka. Påskafton 6 april flög redan citronfjäril, sorgmantel
och Archiearis parthenias (brun flickfjäril) på flera ställen i Gävletrakten och jag startade fällan i
Grinduga. Samma natt visade sig de första övervintrade nattfjärilarna: Exaeretia ciniflonella
(björkplattmal), Lithophane consocia (alträfly) och Conistra vaccinii (lingonplattfly) kring min
mors hus i Engesberg. Under perioden 20-25 april var temperaturerna i Gävle trakten mycket över
de normala. Sommarvärme med dagstemperaturer upp till 20 OC och ljumma nätter. April blev
därför en av årets mest intressanta fjärilsmånader. Under perioden 6-27 IV fångade Grinduga-
fällan Doloploca punctulana (prydlig vårgråvecklare) och Depressaria emeritella
(renfaneplattmal) för första gången i Gästrikland. Dessutom visade sig Plutella xylostella,
(kålmal), Acleris umbrana (häggvårvecklare), Trichopteryx polycommata (trylobmätare),
Malacodea regelaria (tunnvingemätare), Biston strataria (brunaktig vintermätare) och
Lithophane ornitopus (vitgrått träfly). Till början på maj hade fjärilssäsongen hunnit i kapp och
förbi den för trakten normala tidtabellen och de flesta vanliga maj-arter flög ovanligt tidigt.
Huvudflygningen av Endromis versicolora (skäckspinnare), Cerura vinula (allmän gaffelsvans),
Brachionycha nubeculosa (vårtaggfly), Cerastis rubricosa (violettrött skogsfly), Orthosia
Ppopuleti (aspsälgfly), Orthosia incerta (föränderligt sälgfly) och Orthosia gothica (allmänt sälgfly)
var över redan till den 17.V varefter vädret återgick till mera normala gängor och "majstiljten"
började att göra sig gällande. Försommaren höll inte vad våren lovade, juni blev ganska kylig och
de första veckorna i juli var blöta och klart kallare än normalt. Fjärilssäsongen blir nu alltmer
försenad Odontopera bidentata (tandmätare), Parietaria vittaria (nordisk ringmätare),
Macrothylacia rubi (gräsulv), och Spilosoma lIubricipeda (allmän tigerspinnare) flög t.ex.
fortfarande i Grinduga under sista halvan av juli. Från mitten på juli blir vädret långsamt varmare
och från slutet av juli följer så en hel månad med högsommar värme. Början av augusti blev därför
extremt fjärilsrik med försenade juli-arter och tidigt kläckta augusti-arter flygande intensivt i en
salig blandning. Populationerna av de flesta storfjärilar var även ovanligt stora och effekterna av
katastrof-sommaren 1987 verkade nu äntligen vara över. Mot slutet av augusti avtar både antalet
arter och antalet djur, sommarflygningen är över och vädret är fortfarande så varmt att höstarterna
ännu inte har börjat flyga. Sista halvan av augusti flyger endast ett litet antal slitna sommardjur
blandade med ett fåtal migranter som Nomophila noctuella (nattflymott), Hypsopygia costalis
(högstjärtmott) Orthonama obstipata (vandrarefältmätare), Åutographa gamma (gammafly) och
Xestia c-nigrum (c-tecknat Jordfly). Antalet nattsländor och tvåvingar i Grinduga fällan dominerar
allt mer över antalet fjärilar. Årets extremt gynnsamma augustimånad följs så av en ganska kulen
september, kalla luftmassor strömmar söderut på östsidan av ett högtryck som envist ligger kvar
över Nordatlanten. Skillnaden mot 1995 års migrantfest är enorm, inga långväga migranter visade
sig i Gästrikland efter den 16. IX, då ett enstaka exemplar av Macroglossum stellatarum, (stor
dagsvärmare) gästade Furuvik (HAL). I början av oktober blev vädret åter bättre. En veckas
brittsommar-väder resulterade i en ovanligt bra flygning av olika Acleris arter: Acleris obtusana
(mindre aspvårvecklare), Acieris roscidana (stor aspvårvecklare), Acleris umbrana
(häggvårvecklare) och ÅAcleris hyemana (ljungvårvecklare). Dessutom lyckades jag för första
gången med att fånga Xylena exsoleta (större mantelfly) i Gästrikland. När jag stängde fällan i
Grinduga den 10. XI flög fortfarande, Operophtera brumata (allmän frostfjäril), Operophtera
fagata (björkfrostfjäril), Ågriopis aurantiaria (guldgul frostmätare) och Erannis defoliaria
(lindmätare).
Både 1995 och 1996 var vädermässigt mycket gynnsamma fjärilsår. Skillnaden mellan åren är att
under 1996 var april och augusti ovanligt varma med långa perioder med temperaturer mycket
över det normala, medan hela perioden augusti till oktober 1995 var extremt gynnsam. Studier av
variationer i fjärilsfaunan i norra Finland har visat att föregående säsongs väder, inte vädret vid
undersöknings tillfället, avgör faunans sammansättning (Linnalvoto & Koponen 1980). Vädret vid
fångst-tillfället avgör hur mycket av det som finns som visar sig. Förra årets väder bestämmer vad
som finns! Troligen är vädret under larvstadiet avgörande för populationstorlekarna för många
arter. En rad sydliga arter har därför klarat av att expandera norrut och en rad värmekrävande
arter som under lång tid har fört en tynande tillvaro i Gästrikland har under de senaste åren ökat i
antal. Fjolårets tema var migration. Årets tema är expansion.
Peribatodes secundaria, granlavmätare, som under 1994 för första gången påträffades i
Gästrikland (Källander & Frycklund 1995) har spritt sig vidare norrut och var under 1996 allmän i
stora delar av Gästrikland. Lomographa bimaculata (tvåfärgad atlasmätare), har under ett antal år
vidgat sitt utbredningsområde i Svealand och påträffades under våren 1995 för första gången i
Gästrikland. Det första fyndet gjordes vid Näset nära Gysinge (Källander 1996). Sedan dess har
arten uppenbarligen expanderat vidare och påträffades i ett par exemplar i Grinduga under 1996.
Under året har dessutom fyra storfjärilar med sydlig utbredning och fasta förekomster i Uppland
för första gången påträffats i Gästrikland: Aplocera praeformata (stor taggmätare), Amphipyra
berbera (afrikabuskfly), Dypterygia scabriuscula (brunsvart syrefly) och Xylena exsoleta (större
mantelfly). Den sistnämnda arten har troligen undgått upptäckt trots att den funnits i landskapet ett
antal år, medan fynden av de Övriga tre arterna reflekterar expansion till följd av de senaste årens
gynnsamma väderförhållanden. Det skall bli intressant att se om någon av dessa arter i likhet med
Peribatodes secundaria, (granlavmätare) kommer att etablera sig i Gästrikland.
Under året har även gjorts ett antal mer eller mindre spektakulär återfynd av arter som, tidigare
varit kända från Gästrikland men som inte har synts till på länge. Lythria rotaria (allmän
purpurmätare) och Photedes captiuncula (dvärgängsfly) hade före 1996 ej visat sig i landskapet på
mer än trettio år. Perconia strigillaria (pudermätare), som i år påträffades i Hade flög 1963-1966
på högmossarna kring Kolforsen, men har sedan dess ej synts till. Catarhoe cuculata
(kapuschongfältmätare) fanns före katastrofsommaren 1987 utbredd i hela södra Sverige från
Skåne i söder. till Gästrikland i norr. Åren efter 1987 var den försvunnen från Mellansverige, men
har under de senaste åren stadigt brett ut sig norrut. Årets fynd i Grinduga visar att arten på nio år
har lyckats med att återkolonialiserat nästan hela sitt forna utbredningsområde. En normal
företeelse är att populationerna av lavspinnare ökar under en följd av år för att sedan plötsligt
krascha, varefter utvecklingen börjar om från en låg nivå. Flertalet lavspinnar-arter verkar att ha
kulminerat under 1992 för att därefter minska i antal. Eilema cereola (vaxgul lavspinnare, Eilema
complana (mörkgrå lavspinnare) har inte påträffats i Gästrikland sedan den tråkiga sommaren
1993. Under 1996 påträffades bägge arterna i antal och cereola, som tidigare endast varit känd
från Hedesunda, Lågbo visade sig både i Grinduga och på Mattön.
Tre arter som i våra trakter under den sista tioårsperioden endast har haft stabila populationer på
Billudden och Eggegrund: Pyrausta aurata (guldljusmott), Philerme transversata (svartbrun
klaffmätare) och Mesoligia furuncula (tvåfärgat ängsfly) har i år påträffats i Grinduga-trakten. Ett
antal ovanligare arter, som har sin nordgräns här i Gästrikland t.ex.: Stauropus fagi
(ekorrspinnare), Leucodonta bicoloria (vit hakvinge), Panthea coenobita (munkfly), Trachea
atriplicis (mållfly) och Cosmia pyralina (brunrött rovfly) har i år återfunnits på olika ställen i
Gästrikland. Av ovanstående följer också att vi börjar få mycket att förlora, - ett nytt år i stil med
1987 och det är dags för en ny ökenvandring för Gästriklands entomologer!
Som traditionen kräver har föreningens fjärilskomando lagt ner mycket arbete på vår inventering
av Tröskentrakten som nu har pågått i ett par år. Mest tidsödande har skötseln av fjärilsfällan vid
familjen Claessons / Erikssons hus varit, men vi har under året även bedrivit ljusfångst efter
Scandiavägen och i kraftledningsgatan vid Gustavsmuren. Tabell 1 visar fynd av rödlistade arter
från Grinduga trakten under de två år som vår inventering har pågått. Med undantag av Maniola
Jurtina (allmän slåttergräsfjäril) och Zygaena lonicerae (bredbrämad bastardsvärmare), som är
observerade på hygget runt bommen vid infarten till Skandiavägen, så är alla fynden från ljusfällans
omedelbara omgivningar. Av de 10 arterna från den nationella rödlistan vi påträffade 1995
återfann vi alla utom tre under 1996. Dessutom fann vi under året ytterligare tio rödlistade arter.
Av dessa var en art, Doloploca Ppunctulana (prydlig vårgråvecklare), ny för Gästrikland och
ytterligare fyra arter var nya för Tröskentrakten. Totalt känner vi numera 58 fjärilsarter från
Gästrikland som är upptagna i "Rödlistade evertebrater i Sverige" och av dessa är 37 påträffade i
Tröskentrakten. Ingenting tyder på att vi ännu har lyckats uttömma områdets möjligheter, varje
nytt års inventeringsarbete verkar att resultera i en imponerande lista över nya spektakulära fynd
av rödlistade arter. Utom de senaste årens gynnsamma väder är troligen renoveringen av
ängsmarkerna kring Grinduga en bidragande orsak till att faunan verkar att bli allt rikare för varje
år som går. En rad av celebriteterna från tabell 1 som: Caryoculum viscariella (rödblärearvmal),
Archips crataegana (hagtornsommarvecklare), Rhopobota stagnana (väddhakevecklare),
Pyrausta aurata (guldljusmott), Zygaena lonicerae (bredbrämad bastardsvärmare), Melitaea
diamina (kovetenätfjäril), Maniola jurtina (allmän slåttergräsfjäril), Glaucopsyche alexis
(klöverblåvinge), Aricia nicias (donzels blåvinge), Hemaris fuciformis (humlelik dagsvärmare),
Setina irrorella (stor borstspinnare), Photedes captiuncula (dvärgängsfly) och Eriopygodes
imbecilla (tjockhornsfly) är alla knutna till rika ängs- och hagmarker. Botanikerna gör
uppenbarligen ett bra jobb med att skapa bättre livsbetingelser för de rester av Grinduga-faunan
som har överlevt skingrade till små refuger runt om i trakten. Eftersom återkolonialisering av
restaurerade biotoper är ett dynamiskt förlopp som tar lång tid, finns det för oss entomologer all
anledning att uppmärksamt följa utvecklingen. Den rikedom vi ser i dag är förhoppningsvis bara
början till en ny guldålder!
Jag har även fortsatt förra årets strövtåg i västra Gästrikland. Eftersom Anders Malmborg på
Miljövårdsenheten vid Länsstyrelsen i Gävle hade uttalat ett intresse för fjärilsfaunan inom
blivande Färnebofjärdens nationalpark påbörjade jag och Göran rekognosceringar inom området.
En trevlig lokal som är enkelt tillgänglig från bil och omfattar många säregna biotoper är nordöstra
hörnet av Mattön. Där finns gammal blandskog med stort inslag av ädla träslag, örtrika älvängar
och frodiga strandbrinkar, som är kringflutna och tidvis gödslade av översvämningar från
Dalälvens myriader av strömmande vattendrag. Jag och min cirkus av elverk, dukar, fällor, beten
m.m. besökte lokalen den 7, 12, och 27 juli. Eftersom juli var en av årets vädermässigt minst
gynnsamma perioder för nattfjärilsfångst, upplevde jag inga intensiva flygningar, men lyckades
trots det finna en rad intressanta arter. Russinen i kakan var två rödlistade arter Eilema cereola
(vaxgul lavspinnare) och Acronicta cuspis (spjutaftonfly). Lokalen verkar vara optimal för
cereola, som här var den dominerande lavspinnararten. Uppenbarligen har arten en
sammanhängande utbredning efter nedre Dalälven. Biotopen verkar här vara strandnära äldre
lavrika löv- och blandskogar. Dessutom påträffades en rad arter som antingen är sporadiskt
förekommande i eller helt nya för Gästrikland t.ex. Haplotinea insectella (insektmal), Phalonidia
manniana (mynteblomvecklare), Furcula bicuspis (snövit gaffelsvans), Stauropus fagi
(ekorrspinnare), Leucodonta bicoloria (vit hakvinge) och Dypterygia scabriuscula (brunsvart
syrefly). När jag nu ser tillbaka på de här dagarna upptäcker jag att de gav ett gott utbyte av en
ganska begränsad arbetsinsats. Redan det lilla hörn av Färnebofjärden som jag har besökt har en
stor potential och vi kan bara drömma om vad som döljs i de mera svårtillgängliga delarna av
arkipelagen.
Ett annat område med stora entomologiska kvalitéer som jag har besökt några gånger under året
är Årsunda gravfält. Eftersom gravfältet ligger på östsidan av Enköpingsåsen är marken
10
väldränerad och i vegetationshänseende är området en jättelik torräng. Platsen är sedan länge en
av länets vårdade fornlämningar och slåttras årligen (Lundin et al 1993). Här fann jag den 26.V till
min stora förtjusning en population av Lythria rotaria (allmän purpurmätare) och Pyrausta
porphyralis (porfyrljusmott) flög den 7.6 i stort antal på blommande kattfot (Antennaria dioica).
Tyvärr är länsväg 272, som begränsar området i väster, väl upplyst av gatlyktor med
kvicksilverlampor, varför områdets nattfjärilsfauna kan förväntas vara jämförelsevis utarmad.
Trots detta fann jag under de varma veckorna i oktober Xylena exsoleta (större mantelfly) på
lokalen.
Efter säsongen 1995 var totalt 1319 fjärilsarter kända från Gästrikland. Årets landskapsfynd tillför
24 arter, totalt är alltså numera 1343 arter påträffade i landskapet. Härmed proklamerar jag att vår
målsättning är att passera 1400 arter före år 2000! För att sätta dessa siffror i sitt sammanhang, vill
jag påminna om att antalet nya gästrikearter 1995 var 29, 1994 27, och 1993 49 (Källander 1996,
Källander & Fryklund 1995, Källander 1994). Både siffrorna och mina subjektiva bedömning talar
för att det nu börjar bli mindre enkelt att göra nya landskapsfynd. Trots detta är nog Gästrikland
ändå fortfarånde dåligt utforskat jämfört med många andra svenska landskap. Antalet aktiva
fjärilskännare är litet och många spännande områden är fortfarande vita fläckar på kartan. Vi får
alla göra vårt bästa och hoppas på några varma år till med många spektakulära nyfynd.
Källsjön' RNYe
5
DN $
SN 5
| > $
så i fR dr N En b <Ö
Ae Få nt IR ges erg
| Ny hasoa a” = Gävle .
Nar NARE ÅN a i; gt Billudden
2 | ; reg AE 'r Ytterharnäs
i Sandvi b 3 Furuvik
+ > EN a rn å Grind
: EA. SE NNE RR KAR AF: RS 1 uga
HOfOrs föfna ao <å sköte TREE CN Trög Gus
: OR on E Storvik 3 Storsjön HN | Es e VS,
E SN < re J Pal Tvtes, Oo Ten
LTR FR ÅA I s rna od Ft OA lr N 5 Alvkarleö
EE fe fe » Arsunda Gravfält >. y
rorsåker | å RAI NK = RS REA
” - ; ” |) 7 NS ek. ou : S &
Fo SN ed
Sr to, w Hedesunda
rr Å? a Kågbo
i i Lågbo
+, Hade
Gysinge
Mattön '
Tabell 1. Fynd av rödlistade arter från Grinduga-trakten under 1995 1996.
Ethmia pusiella stor stenfrömal 1
Harpella forficella jättepraktmal 1 2
Nemapogon nigralbella svartvit svampmal 2
Gelechia hippophaella havtornmal 2 1
Caryoculum viscariella rödblärearvmal 5 4
Lamellocossus terebra mindre träfjäril" 2 2
ÅArchips crataegana hagtornsommarvecklare" 1
Acleris obtusana mindre aspvårvecklare”" | 2
Acleris roscidana stor aspvårvecklare 2 2
Doloploca punctulana prydlig vårgråvecklare” 4
Rhopobota stagnana väddhakevecklare 2
Pyrausta aurata guldljusmott ||
Zygaena lonicerae bredbrämad bastardsvärmare” 2
Melitaea diamina kovetenätfjäril" 2
Maniola jurtina allmän slåttergräsfjäril" 1
Glaucopsyche alexis klöverblåvinge" 3
Aricia nicias donzels blåvinge" 2
Perizoma sagittata piltecknad fältmätare”" 2
Rheumaptopera cervinalis berberistofsmätare 2 3
Malacodea regelaria tunnvingemätare” Zz
Trichopteryx polycommata trylobmätare” 5 3
Åcasis appensata trolldruvelobmätare” 1
Philerme vetulata grå klaffmätare 2 3
Philerme transversata svartbrun klaffmätare ||
Hemaris fuciformis humlelik dagsvärmare 4 5
Clostera anachoreta svartfläckig högstjärt” | 2
Setina irrorella stor borstspinnare” 3 3
Eilema cereola vaxgul lavspinnare" 1
Schrankia costaestrigalis snedsträckat mottfly 5 5
ÅAcronicta cuspis spjutaftonfly” 1 )
Photedes captiuncula dvärgängsfly" ||
Lithophane ornitopus vitgrått träfly” l
Lithophane lamda blågrått träfly 3 4
Eriopygodes imbecilla tjockhornsfly” 2 2
Xestia castanea hedjordfly |
Arter från nationella rödlistan har markerats med ", övriga arter är från rödlistan från ABC-Län,
Frekvens 1= 1 st, 2= 2-4 st, 3= 5-10 st, 4= 11-25 st, 5= 26-50 st
11
Årets mest intressanta fjärilsfynd.
1017 Årchips crataegana (hagtornsommarvecklare, hotklass 3) hör hemma i glesa skogar och på
hagmarker med strödda träd och buskar. Namnet är kanske en smula missvisande eftersom
larverna lever i hoprullade löv på diverse olika lövträd bl.a. ek och alm (Svensson 1993). Arten har
en sydostlig utbredning och är känd från samtliga Östersjölandskap från Skåne i söder till
Gästrikland i norr. Under sommaren 1996 var crataegana ovanligt talrik på sina lokaler på Öland
(muntliga uppgifter Ingvar Svenson). Arten påträffades den 20. VII 1991 för första gången i
Gästrikland. Under perioden 28. VII - 10. VIII 1996 påträffades åter ett exemplar i Grinduga.
1060 Doloploca punctulana (prydlig vårgråvecklare, hotklass 4) var före våren 1996 endast känd
från tre svenska landskap, Skåne, Öland och Uppland. Närmaste kända lokal ligger i närheten av
Norge, Älvkarleö dessutom finns några lokaler efter upplandskusten t.ex. på Örmön norr om
Östhammar. Lämpliga biotoper för punctulana är gränszoner mellan skog och öppen mark, som
skogsbryn eller hagmark med strödda buskar. Som hotfaktorer anges både igenväxning eller
igenplantering av ängs och hagmark och total avverkning av skogar. (Enström et al 1993) Artens
larv lever i sammanspunna toppskott på try (Lonicera xylosteum). Ljusfällan i Grinduga fångade 2
exemplar under perioden 6.IV-27.IV och 10 exemplar 28.IV-18.V.
1661 Pyrausta porphyralis (porfyrljusmott), som jag presenterade utförligt i förra numret av
Insectifera med anledning av förra årets fynd från Västanhede, har visat sig förekomma på fler
lokaler i Gästrikland. Utom att arten är talrik på Årsunda gravfält visade sig den även finnas vid
Gåsbäcken öster om Ockelbo. Både Västanhede och Årsunda Gravfält är väl bevarade
ålderdomliga ängsmarker med lång hävd. Lokalen vid Gåsbäcken är en gammal fäbod som nyligen
har restaurerats och åter betas av kor. Larven lever mellan sammanspunna blad av bl. a. myntor,
nära markytan. Kända näringsväxter är utom myntor (Origanum, Mentha), även hedblomster
(Helichrysum arenarium) (Palm 1986). Dessa växter saknas på flera av artens lokaler i Danmark,
liksom på gästrikelokalerna, varför det måste finnas fler alternativa näringsväxter. Arten bör med
tanke på sitt val av biotoper ingå i den lokala rödlistan för X-län.
1876 Zygaena filipendulae (allmän bastardsvärmare) var t o m 1950-talet tämligen allmän i
Gästrikland (Östlund 1954). Den har på senare tid gått alltmer tillbaka, särskilt i norra Sverige,
och var före 1996 så vitt jag vet ej påträffad i Gästrikland under den sista tioårsperioden. Arten har
klarat sig bättre söderut och står för närvarande inte på "rödlistan". Under 1993 fann vi (KICS,
RYRS, ELHS) vid våra inventeringar kring Gustavsmuren en population av filipendulae strax
sydost om upplandsgränsen. I mitten av juli 1996 fann så Jan Hallén äntligen 3 exemplar av arten i
Gästrikland. Djuren satt på blommor i kanten av skogsvägen vid Bultbomyren söder om Trösken.
Ungefär samtidigt besökte Åsah Eriksson och Krister Frid ängsmarkerna vid "Raggarstugan" nära
TV-masten söder om Andersberg. Både Zygaena filipendulae och Z. lonicerae (bredbrämad
bastardsvärmare, hotklass 4) förekom på lokalen. Troligen är dessa fynd exempel på en
värmekrävande torrmarks-art som har fört en tynande tillvaro i Gästrikland, men åter blommat upp
de senaste vädermässigt gynnsamma åren.
12
1902 Lythria rotaria (allmän purpurmätare, hotklass 4) är vackert och karaktäristiskt tecknad i
rosa, ockragult och olivgrönt. Arten lever på magra väldränerade marker som torrängar,
hällmarker, hedar och ruderatmark. Åtminstone i södra Sverige flyger fjärilen i två generationer
från maj till augusti. Larven lever på syror (Rumex acetosella och Rumex acetosa). Arten är känd
för att vara mycket lokal, men är sedan gammalt uppgiven från många lokaler från Skåne i söder
till Västerbotten i norr. Den är fortfarande spridd i Götaland, särskilt i Skåne, på Öland och
Gotland, men anses under senare år ha minskat drastiskt i Övriga Sverige. I årsrapporten 1995
uppgavs arten endast finnas kvar i gammaldags kulturlandskap på ett par öar och i övrigt vara ”i
stort sett försvunnen ur Svealand” (Ryrholm 1995). Det ökade intresset för rödlistade arter har
lyckligtvis resulterat i flera nya rapporter om fynd av rotaria, som tyder på att arten fortfarande är
någorlunda utbredd. I sista årsrapporten i Entomologisk Tidskrift efterlystes uppgifter om fynd
från Norrland (Palmquvist 1996). Från Gästrikland fanns före 1996 endast uppgifter om ett par
fynd från Strömsbro och Gävle 1939 (Östlund 1954). Jag påträffade arten i antal på Årsunda
Gravfält den 26.V och åter i en andra generation den 27.VII. Dessutom rapporterar Ove
Lennström att han observerade åtminstone ett exemplar av rotaria på ängsmarkerna kring
Västanhede under första veckan av augusti. Både förekomsten av rotaria och dess näringsväxter
är kända för att variera kraftigt med variationer i klimatet. Troligen har de senaste varma torra
somrarna gjort att arten åtminstone tillfälligt har ökat i antal på sina lokaler i Gästrikland. Fjärilen
kan uppenbarligen överleva som små mycket lokala populationer under ogynnsamma perioder av
år med riklig nederbörd.
1909 Orthonama obstipata (vandrarefältmätare) är en klassisk migrant som är känd från större
delen av världen. Under den stora migrationen av fjärilar från sydost under september 1995 dök
fullständigt oväntat en hona upp i ljusfällan i Grinduga. Gästrikefyndet var det nordligaste hittills i
Sverige och en av fjolårets sensationer. Jag trodde då att jag aldrig någonsin mer skulle få se arten
i Gästrikland. Årets skörd av obstipata från Sverige är totalt något tiotal djur från Skåne, Öland
och Gotland. Till min förvåning slog arten åter till i ljusfällan vid Grinduga under perioden 20-28
VIII 1996. Den här gången en ensam hanne. Eftersom arten flyger i ett antal generationer året runt
utan viloperiod, är det inte möjligt att årets opstipata-fynd skulle kunna vara en avkomma efter
förra årets inflygning. I Europa är arten endast bofast i ett bälte över Medelhavsområdet och
vidare österut mot Kaspiska havet. Larven uppges leva på buskmåra (Galium mollugo),
kökskällkrasse (Nasturtium officinale) och flera olika arter av korsört (Senecio) (Skou 1984).
cg
Lythria rotaria Allmän Purpurmätare
1-3 vårformen, alla hanar, 4-6 sommarformen, hane, hane,
Bilder från Peder Skous: "Nordens Målere" (förstorade)
hona
13
2007 Perizoma sagittata (piltecknad fältmätare, hotklas 4) flyger mellan sista veckan i juni och
första veckan i augusti. Larvutvecklingen sker i fröställningen av olika rutaarter, främst på
ängsruta (Thalictrum flavum) men även på backruta (Thalictrum simplex). Rikliga förekomster av
ängsruta finns här i Gästrikland på fuktig ängsmark och i översvämningszonerna vid sjöstränder,
åar, bäckar och kärr. Honan verkar att lägga sin ägg på plantor, som står jämförelsevis varmt och
torrt i utkanten av rut-bestånden. Före 1941 var arten i Sverige endast uppgiven från Skåne,
Öland, Gotland och Uppland (Nordström et al 1941). Ragnar Östlund fann den 12. VII 1941 en
Sagittata i kanten på Hillemyren nordväst om Hilleåsen (Östlund 1954). Fyndet blev på sin tid
mycket omtalat och var ett av de fjärilsfynd som han själv värderade högst. Trots att Ragnar och
många andra samlare senare ivrigt sökte arten under ett antal år återfanns den inte i Gästrikland
under hans livstid. Yngve Cristiansson fann en hane i Uppland, Älvkarleö 1975 och Göran (SIN)
raporterar två fynd från N. Åbyggeby, en hona 1969 och åter en hona 1987. Från det sista
årtiondet känner jag sagittata från Lågbo, Hyttön, Scandiavägen söder om Trösken och nu under
1996 i två exemplar från Grinduga (13-26. VII. Troligen har arten en sammanhängande
utbredning i kalkområdet sydost om Gävle och i översvämnings zonerna längs Dalälven och
Testeboån.
1993 Malacodea regelaria (tunnvingemätare, hotklass 4) lever på gran (Picea abies), men är trots
det mycket lokal och sällsynt. Jag har själv alltid haft svårt att förstå varför arten föredrar vissa
lokaler och helt saknas på andra skenbart likvärda biotoper. Den tycks föredra äldre granskogar
med lång kontinuitet, ofta på basiska jordar och med ett visst inslag av björk. Eftersom honan är
vinglös har regelaria uppenbarligen svårt att kolonisera nya områden. Antalet djur varierar kraftigt
år från år, även på goda lokaler. Flygtiden i våra trakter sträcker sig från början av april till mitten
på maj. Arten är svår att finna och förbises lätt vid inventeringsarbete. Den vinglösa honan
påträffas ytterst sällan. Hanen flyger högt, troligen i höjd med grantopparna. Eftersom den har
mycket liten kropp i förhållande till vingytan är den en klen flygare. För att med framgång fånga
hanen på ljus krävs därför, öppna gläntor i granskog, starka lampor och vindstilla. Arten har
tidigare påträffats i Gästrikland vid endast tre tillfällen. Vintern 1964 köpte jag min första
fjärilslampa. Som radikal nybörjare tog jag i ordentligt och köpte en 400 W HPT kvicksilver lampa
med kvartsglas. Otåligt väntade jag sedan på snösmältningen och redan årets första varma kväll
den 24.IV hängde jag ut monstret ovanför en driva med kornsnö vid familjens sommarställe på
Edskön. Kvällen gav en massa fjärilar, som Jag inte visste existerade, däribland fyra regelaria.
Göran hade samma nybörjartur och fångade en hane 15. IV 1965 i Norra Åbyggeby när han
prövade sin första fjärilslampa. Dessutom fann han ytterligare en hane 30.IV 1966. Sedan dess har
skogen avverkats på bägge fyndplatserna och regelaria har ej synts till i Gästrikland före årets
fantastiska april-sommar då två exemplar visade sig i Grinduga. Det ena hamnade mot alla odds i
vår ljusfälla, den andra fann Solbritt Eriksson vid sin lampan på husknuten.
15
Perizomna sagittata Malacodea regelaria
Piltecknad Fältmätare Tunnvingemätare
Bilder från Peder Skous: "Nordens Målere" (förstorade)
14
2073 Aplocera praeformata (stor taggmätare) är utbredd från Medelhavet genom Västeuropa till
västra Ryssland, Baltikum och mellersta Finnland. Den finska utbredningen sträcker sig till Åland i
väster (Skou 1984). Arten påträffades för första gången i Sverige så sent som augusti 1977. Det
första fyndet gjordes i Norrby, Häverö socken, Uppland (Torstenius 1988). Sedan dess har
praeformata långsamt etablerat sig i ett hörn av östra Uppland... Totalt fanns före 1996 ett
femtiotal observationer från ett litet område som begränsas av Nortälje i söder och Halstavik i
norr. De flesta fynden kommer från Rådmansö i östligaste Uppland. Dessutom finns ett udda fynd
från Torö i Södermanland. Typiska lokaler för arten är mosaiklandskap med torra skogar, hyggen
och hagmarker med stenar och berghällar i dagen. Larven, som övervintrar, lever på olika
johannesörter (Hyperikum maculatum och H. perforatum). Under den varma augustimånaden
1996 påträffades praeformata på en rad nya lokaler utanför det område som arten hittills så
mödosamt har lyckats kolonialisera. Sammanlagt fångades sju exemplar på tre olika ställen på
Gräsö: 2st den 29. VII; 1st den 6.8 (BJO), 3st den 17. VIII (BEF, LQB, PEB) och 1st den 21.8
(FYK). Vår fjärilsfälla i Grinduga fångade ett exemplar 10-20. VIII (KJCS,SJNS) och ytterligare
ett exemplar påträffades så långt västerut som i Sveg, Härjedalen (KIC, KJK, RYR). Från samma
period känner jag endast till två fynd från Rådmansö (2-13. VIII, KJC/RYR), som har den starkaste
kända svenska populationen av arten. Fynden från Gräsö är spridda över en så lång tidsperiod att
det verkar osanolikt att samtliga fynd har sitt ursprung i migration från andra sidan Östersjön.
Troligen är preformata i dag etablerad på Gräsö. Gästrike-fyndet kan möjligtvis förklaras med att
mätaren har expanderat från någon hittills okänd lokal i östra Uppland, men att arten i så fall skulle
ha kunnat ha sprida sig ända till Sveg utan upptäckt verkar inte trovärdigt. Som vanligt vet vi vart
djuren flög men inte varifrån de kom! Framtiden lär visa om årets framstöt kommer att leda till att
arten vidgar sin svenska utbredning. Min bedömning är att landskapet kring Grinduga bör kunna
erbjuda bra biotoper för praeformata.
Efter förra årets utförliga genomgång av Gästriklands dagsvärmare hade jag egentligen inte tänkt
mig att kommentera dessa i årets artikel. En rad rapporter om nya intressanta fynd har dock fått
mig att ompröva beslutet.
2416 Hemaris tityus (svävfluglik dagsvärmare, hotklass 4) var på Ragnar Östlunds tid en inte
alltför ovanlig fjäril i Gästrikland (Östlund 1954). Sedan dess har den blivit betydligt ovanligare
och från den sista tjugoårs perioden var tityus före 1996 bara känd från tre gästrike-lokaler:
Grinduga by, senast från mitten på åttotalet (HAL); Åmot, Källsjön, senast 1992 (KIC) och från
N. Åbyggeby, senast 1995 (SIN). Fjärilen visar sig vanligast på ängsmarker och i trädgårdar.
Arten har under 1996 uppenbarligen haft ett bra år i Gästrikland. Göran rapporterar från sin
trädgård i N. Åbyggeby att fifyus har ökat ytterligare i antal jämfört med 1995. Arten har under
1996 dessutom dykt upp på ytterligare två ställen i Gästrikland. Jag observerade ett tiotal djur vid
Kolforsens järnvägsstation den 8:VI. Både nektar-sökande hannar och äggläggande honor besökte
åkervädd (Knautia arvensis), som växer rikligt i slänten ner mot järnvägspåret. Den andra lokalen
är industriområdet på Valboåsen där Ragnar Östlund 1938 fångade två exemplar av arten vid
dåvarande Valbo järnvägsstation (bevarade i Östlunds samling). Både stationen och järnvägen är
sedan länge försvunna men fityus finns där än i dag! (två stycken observerade 23.VI KJC).
Dessutom har arten visat sig den 25.VI vid Norge, Älvkarleö, Uppland (AMK & ÅKM). Den sista
lokalen ligger inom området för våra "järnvägsinventeringar" även om den inte ligger i
Gästrikland. Arten borde fortfarande finnas kvar i Grinduga även om vi inte hittills har sett till den
under våra inventeringar. En utmaning för Solbritt Eriksson!
15
16
2417 Hemaris fuciformis (humlelik dagsvärmare) lever som larv på olika Lonicera arter, i Sverige
vanligen L. xyolsteum (skogstry). Arten har i år observerats i ovanligt stort antal på sina vanliga
lokaler både i Mårtsbo (LEJ) och i Grinduga (Solbritt Eriksson). Att arten dessutom skulle finnas i
Furuvik (HAL) var inte oväntat. En rad nya fyndorter för arten är Hyttön; Hagsäter och Kågbo i
Gästrikland och Norge, Älvkarleö, Uppland (AMK & ÅKM). Arten är tydligen ordentligt spridd i
hela kalkområdet sydost om Gävle.
2418 Macroglossum stellatarum (stor dagsvärmare) är en migrant som endast tillfälligt visar sig i
Sverige. I Medelhavsområdet förekommer den huvudsakligen i varma bergssluttningar med riklig
förekomst av larvens värdväxter måror (Galium), krapp (Rubia tinctoria), arv och sjärnblommor
(Stellaria). Den besökte förra året Solbritts blomlåda i Grinduga, vilket var ett av säsongens stora
evenemang (Källander 1996). Mot alla odds upprepade sig historien. Den här gången observerades
en stellatarum när den ivrigt surrade framför blommande flox i familjen Haléns trägård i Furuvik
den 16.IX (HALS). Övriga uppgifter om observationer av arten i Sverige under sommaren 1996
är: 1st Småland, Vitesten 11.VI; 2 st Öland, Dörby 14. VII och 1st Skåne, Malmö 6. X (Lindeborg
1997, Ohlsson & Wedelin 1997).
2483 Eilema cereola (vaxgul lavspinnare, hotklass 3) lever på träldlavar på olika typer av
fuktmarker. Artens mest kända typiska biotoper är varma mossar med skvattram och grovstammig
tallskog. En alternativ biotop där arten ibland förekommer är fuktiga lavrika lövskogar (Muntligt
meddelande Claes Eliasson). Arten förekommer från norra Östergötland till Torne lappmark dock
med många luckor i utbredningen. Den är känd från många platser, men har mycket få kända
stabila förekomster. Arten varierar som de flesta lavspinnare mycket i antal mellan olika år. En
serie fynd från Lågbo, under perioden 1992-1993, var före 1996 de enda från Gästrikland. Arten
har i år påträffats både i Grinduga (1 exemplar) och på Mattön (i antal). Lokalen på Mattön är en
gammal lövskog på tidvis översvämmad mark, som på många sätt påminner om lokalen vid Lågbo.
Bägge lokalerna ligger inom hundra meters avstånd från Dalälven. Fällpositionen vid Grinduga har
väl knappast någonting gemensamt med kända cereola biotoper. Det är därför troligt att djuret
kommer från de närbelägna rika alkärren kring Trösken-stranden. Årets fynd tyder på att arten
förekommer spridd i rika fuktiga lövskogar kring sjöar och åar i södra Gästrikland.
Macroglossum stellatarum
Photedes captiuncula (dvärgängsfly, hotklass 4) förekommer främst på fuktig kalkmark och är
mest utbredd på Öland, Gotland samt i östra Uppland, där moränen är påverkad av den bottniska
silurkalken. Artens värdväxt i Sverige är okänd. Från Finland anges tuvtåtel (Deschampsia
cespitosa). Från Tyskland knylhavre (Arrhenatherum elatius) och slankstarr (Carex flacca).
Flygtiden infaller från sista dagarna i juni till början av augusti. Det lilla fjärilen är främst dagaktiv
och påträffas vanligen vilande högt på grässtrån. Den besöker även blommor, bl.a. Geranium arter
(Claes Eliasson, Artfaktablad 1996). Jag har själv en gång sett hanar av captiuncula svärma i antal
i solnedgången runt ett dike på Ölands alvar. Från Gästrikland har jag i litteraturen bara funnit
uppgifter om ett enda fynd av arten, Furuvik, H. Frendin (Nordström et al 1967). Årtalet anges ej
men bör, eftersom fyndet ej är upptaget i "Bidrag till kännedom om Gästriklands storfjärilsfauna"
(Östlund (1954), ligga mellan 1953 och 1966. I årets rekordstora skörd av spektakulära fynd från
vår ljusfälla i Grinduga finns en captiuncula från perioden 10-20 VIII. Eftersom arten främst är
dagaktiv och ytterst sällan fångas på ljus bör fyndet indikera att arten förekommer i antal i fällans
omedbara omgivningar!
2528 Xylena exsoleta (större mantelfly)(hotklass 4) varierar kraftigt i frekvens mellan år. Den hade
i Uppsalatrakten en blomstringstid under perioden 1983-86. Efter 1987 minskade arten drastisk
för att åter bli vanligare under 1994-1995. Under 1996 har exsoleta påträffats i antal både i Skåne,
Öland, Gotland, norr om Katrineholm och i Uppsala trakten (Lindeborg 1997, Ohlsson & Wedelin
1997, KIC.KIK,RYR,FYK). Jag misstänker att artens uppgång beror på en blandning av
expansion av tynande inhemska populationer och inflygning från sydost. Att detta kraftiga nattfly
ibland migrerar framgår av att ett fåtal exemplar är påträffade på Island med långa mellanrum
(Wolf 1971).
Arten tillhör i första hand odlingslandskapet med solexponerade kantzoner mot odlad eller betad
mark. Larven är polyfag med en förkärlek för saftigare växter såsom, tistlar, Carduus, ärtväxter,
Vicia, potatisväxter, Solanaceae, skräppor, Rumex, maskrosor, Taraxacum, mållor,
Chenopodium, skråparter, Petasitis m fl. (Eliasson 1996). Fjärilen flyger från slutet av september
till november och igen efter övervintringen i april till maj. Under årets vackra brittsommar gjorde
jag en ansträngning att efterforska exsoleta i Gästrikland. Eftersom arten endast i undantagsfall
lockas till ljus utan enklast fångas på ”bete” t. ex. jäst frukt placerade jag ut 4 st betesfällor på vad
Jag bedömde som troliga lokaler. Fällorna vittjades regelbundet varje vecka och fångade en mängd
getingar, flugor och annan ohyra, som tillsammans med enstaka nattflyn och droppande bete
bildade en kladdig sörpa. Endast två exsoleta blev resultatet av min möda, ett exemplar från
Ytterharnäs och ett från Årsunda Gravfält. Under perioden 1988-89 letade jag vid några tillfällen
utan resultat efter djuret i Gävletrakten. Min bedömning är att arten finns sedan gammalt i
Gästrikland men att den i likhet med i övriga Sverige har varit fåtalig efter 1987. Att en såpass stor
och karaktäristisk fjäril så länge har undgått upptäckt i vårt landskap beror troligen på att ingen
mer än jag har sökt den tidigare.
18
Tabell 2. Nya arter för Gästrikland
No Latinskt artnamn Svenskt namn Fyndort Rapportör
39 Stigmella ulmivora jämnfransad almdvärgmal Mattön FYK,KIC
163 Dahlica fumosella röksäckspinnare Åmot KJIC
188 Haplotinea insectella insektmal Mattön KJIC
233 Monopis weaverella utebomal N.Åbyggeby" SIN
413 Ypsolpha asperella apelhöstmal Hyttön” KJIC
415 Ypsolpha horridella slånhöstmal Grinduga KIC,SIN
470 Depressaria emeritella renfaneplattmal Grinduga KIC,SIN
667 Coleophora discordella käringtandsäckmal Hade KJIC
707 Coleophora vestianella spetsvingad mållsäckmal Grinduga KIC,SIN
852 Teleiodes vulgella hagtornbladkantmal Grinduga KIC,SIN
881 Bryotropha plantariella gulpalpmossmal Grinduga KIC,SIN
887 Chionodes lugubrella tvåbandad stävmal Grinduga KIC,SIN
943 Caryocolum fraternella rostfläckig arvmal Grinduga KIC,SIN
1060 Doloploca punctulana prydlig vårgråvecklare Grinduga KIC,SIN
1107 Phalonidia manniana mynteblomvecklare Mattön” KJIC RYR
1144 Cochylis pallidana monkeblomvecklare Kratte”" KIC
1295 Gibberifera simplana aspbladvecklare Mattön” KIC
1388 Cydia pomonella äpplevecklare Grinduga KIC,SIN
1538 Acrobasis repandana skogsekbladmott Grinduga KIC,SIN
1572 Hypsopygia costalis högstjärtmott Griduga KIC,SIN
2073 Aplocera praeformata stor taggmätare Grinduga KIC,SIN
2396 Amphipyra berbera afrikabuskfly Grinduga KIC,SIN
2399 Dypterygia scabriuscula brunsvart syrefly Mattön KIC
större mantelfly Årsunda” KJIC
2528 Xylena exsoleta
Plats för första fyndet men arten är påträffad på flera lokaler.
Rapportörer: AMK = Lars Ahlmark, BEF = Christer Bergendorf, Yngve Christiannson , Solbritt
Eriksson, Åsah Eriksson, Krister Frid, FYK = Ingmar Frycklund, HAL = Jan Hallén, KIC = Clas
Källander, KJK = Karl Källander, LEJ = Jon Lennström, Ove Lennström, LQB = Bengt Lindqvist,
PEB = Bert Petterson, RYR = Nils Ryrholm, SJN = Göran Sjöberg, ÅKM = Magnus Åkerman.
Tack!
Till sist ett varmt tack till alla som har bidragit till den här rapporten: Solbritt Eriksson och Erik
Claesson i Grinduga som har hållit vår fjärilsfälla med ström, bjudit på kaffe och bidragit med
många intressanta diskussioner om krypen i trakten. Ingvar Svensson och Jan Olov Björklund som
har hjälpt till med bestämningar av besvärliga småfjärilar, Ove Lennström för botanisk
konsultverksanhet och alla ni som har bidragit med rapporter om intressanta fjärilsobservationer.
Litteratur:
Ehnström B., Gärdenfors U. & Lindelöw Å 1993. Rödlistade evertebrater i Sverige 1993.
Databanken för hotade arter, Reklam och Katalogtryck Uppsala.
Eliason C. 1996. Artfaktablad för rödlistade Lepidoptera. Databanken för hotade arter, manuskript
Källander C. 1994. Årets fjärilsfynd från Gästrikland 1993. -Insectifera 201): 42-47
Källander C. & Frycklund I. 1995. Årets fjärilsfynd från Gästrikland 1994. -Insectifera 3(1): 53-61
Källander C. 1996. Årets fjärilsfynd från Gästrikland 1995. -Insectifera 4: 29-40
Lindeborg M. 1997 Fjärilsfynden i SydOst 1996. Lucanus 2:1
Linnalvoto E.T. & Koponen S. 1980. Lepidoptera of Utsjoki, northernmost Finland.
Kevo notes 5.
Lundin J, Bergström M., Grundström S. & Ståhl P. 1993:2 Ängar och hagar i Gävleborg.
Länstyrelsen i Gävleborg
Nordström F., Wahlgren E., & Tullgren A. Svenska fjärilar. 1941 Nordisk familjeboks förlag,
Stockholm.
Nordström, Kaaber, Opheim, Sotavalta 1967 De Fennoscandiska och Danska nattflynas
utbredning. Gleerup, Lund
Ohlsson A. & Wedelin M. 1997. Storfjärilar i Skåne 1996. FaZett 10:1
Palm E. 1986. Nordeuropas Pyralider. Danmarks Dyreliv Bind 3. Köpenhamn (Fauna Boger)
Palmqvist, G. 1996. Intressanta fynd av Macrolepidoptera i Sverige 1995
-Ent. Tidskr. 117 (1-2): 35-47.
Ryrholm, N. 1995. Intressanta fynd av storfjärilar (Macrolepidoptera) i Sverige 1994. -
Ent. Tidskr. 116(1-2): 31-45.
Skou P. 1984. Nordens Målare. Danmarks Dyreliv Bind 2. Kobenhavn & Svedenborg (Fauna
Beger &Apollo Boger)
Skou P. 1991. Nordens Ugler. Danmarks Dyreliv Bind 5. Stenstrup (Apollo Books)
Svensson I., Elmquist H., Gustafsson B., Hellberg H., Immby L., & Palmqvist G. 1994. Catalogus
Lepidoptorum Suecia. Stockholm (Naturhistoriska Riksmuseet & Entomologiska
föreningen).
Svensson I. & Palmqvist G. 1990. Förteckning över svenska fjärilsnamn. Stockholm
(Naturhistoriska Riksmuseet & Entomologiska föreningen).
Svensson I. 1993. Fjärilskalender. Hellbergs förlag, Stockholm
Torstenius S. 1978. Anaitis praeformata Hb. tagen i Sverige (Lep. Geometridae)
-Ent. Tidskr. 99(1): 11-12.
Wolff, N., L. 1971. The Zoology of Iceland. Vol. 3, part 45: Lepidoptera. ed. S. L. Tuxen,
Köpenhamn.
Östlund R. 1954. Bidrag till kännedom om Gästriklands storfjärilsfauna.
-Ent. Tidskr. 75(2-4):208-220.
19