Clas Källander
Husbygård, Husbyborg, 75592 Uppsala.
It is late in November, time for the seventh annual report on butterfly finds from Gästrikland. This time I would like, for once, to start by praising Göran: The last issue of Insectifera came out exemplarily already during spring 1998!
The insect year that has passed has been characterized by poor weather. Many visits to interesting localities have yielded very meager results due to cold and/or wet weather. The result of the season's inventories was nonetheless fairly respectable. A likely reason is that last year's favorable summer weather has resulted in good survival and continued northward expansion for several species with higher heat requirements.
My principal inventory objective this year has been Årsunda gravfält, and furthermore I have examined the butterfly fauna more closely at Engesberg's promontory. Erik Claesson and Solbritt Eriksson have held the fort at Griduga by and Göran and I, despite having now completed our inventory of the area, have not entirely been able to keep our fingers off it. The Swedish Entomological Society's meeting with traditional excursions has also contributed with a number of finds from both Trösken tract and Engeltofta. Ingemar Frycklund has inventoried a couple of localities in Älkarleby municipality, which admittedly lie on the wrong side of the Gästrikland border but which should nonetheless interest our readers. I have additionally on a couple of occasions visited my favorite localities on Mattön at Gysinge.
According to tradition's command, I prioritize observations that provide new information about species that are listed on some red list such as the list of "Red-listed invertebrates in Sweden" (Ehnström et al 1993), or the regional red list for ABC county. Since the work on updating the national red list has been underway for nearly five years, it is now beginning to become clear which species will be removed or added. I choose to mark species added since 1993 with (N) in this report. Systematics, nomenclature, and numbering of species follow Catalogus Lepidopteorum Sueciae (Svensson et al 1994) and Swedish names are given according to Svensson and Palmqvist (1990). Reporters are indicated with abbreviations according to ZOO-TAX (Cederholm 1978), alternatively with names if they lack a ZOO-TAX code.
After a snowless Christmas, a cold snap followed in January which was also dry and snow-poor. Already on 17-22 February came this year's first spring weather with temperatures up to 10°C. The little snow that was present melted and in large parts of Gästrikland's coastal region it was bare ground by the end of February. I was struck by a bit of spring fever and collected bird nests, larch cones, maple seeds, seed capsules etc. in order to try to rear a number of different micro-moths. March offered periods of unusually mild weather for the season and both the small tortoiseshell and brimstone butterfly were on the wing during the month's sunnier days. Erik observes this year's first brimstone butterfly at Grindugaby already on 11 March. True spring arrived in early April with finds of Rheumaptopera cervinalis (barberry carpet) and Xylena exsoleta (great prominent) from Årsunda and Depressaria emeritella and Depressaria olerella (lightspot parsnip) from Engesberg. Solbritt observed the first specimens of brown-spot-pinion at Grindugaby on 12.IV. The month ended with some beautiful days with temperatures up to 20°C. The fine spring weather then continued with a heat wave in May, which became this year's most enjoyable summer month. The first migrating nocturnal butterflies Plutella xylostella (diamond-back moth) and Nomophila noctuella (fenn's wainscot) appeared already now. Flight times were for most butterfly species early to normal. At the end of May came the traditional dead month, a period when the spring species have finished flying but the summer species have not yet emerged. The month's yield was therefore, despite the fine weather, not overwhelming. Argyrotaenia ljungiana (pine pitch tortrix) and Hypena rostralis (beaded chestnut) from Årsunda, Trichopteryx polycommata (treble-bar) from Engesberg. Then summer suddenly ended before it had really begun.
Low-pressure systems attacked from both west and east and the attack continued right through to early September. As stable as the weather was last year as unstable it became this year. Although it did not break so many records, the length of the unstable period was clearly troublesome. June was cold and wet and July continued in the same vein. Despite all the misery, Clostera anachoreta (black-spotted prominent) had an unusually good year and appeared at three new localities, Mattön, Årsunda Gravfält and Engesberg. During the Swedish Entomological Society's excursions on 11-12 July, a total of six species new to Gästrikland were caught: Caloptilia semifascia, Olireutes umbrosana, Epiblema obscurana, Adaina microdactyla in Trösken tract as well as Åethes rutilana and Gesneria centuriella at Engeltofta. Only during a brief warmer period at the end of July did temperatures reach above 20°C. Flight times for the butterfly fauna were by this point significantly delayed. Hepialus humuli, Rhodostrophia vibicaria, Discoloxia blomeri, Opistigraptis luteolata, Nudaria mundana, Pseudopis prasiana, Colocasia coryli and Hada nana were still flying at Engesberg's promontory on 3. VIII. The catastrophe was completed by a very WET August! The high-pressure depressions, which had been so pronounced at the end of the month in the two preceding years, failed to materialize entirely and delayed butterflies flew sparsely but continuously through the wet weather throughout August. From 3 September the weather became more stable. Warm air masses streamed from the southeast up over Scandinavia. The period through to 27 September was dominated by stable weather with temperatures warm for the season. With the warm air came a number of migrating butterflies: Autographa gamma and Xestia c-nigrum were suddenly common at many localities in Gästrikland. Several Nomophila noctuella and Nycteola asiatica appeared at Årsunda, and one Abrostola triplasia was caught at Engesberg's promontory. The warmth lasted right through to 29.IX when cold air again streamed down over Sweden. Autumn subsequently became increasingly chilly, a true summer failed to materialize and the first frost in Gästrikland came already in early October. Thereafter followed a record-early November winter. The first snow fell already on 3 November. On 15 November when I gave up and packed away my traps at Årsunda and Engesberg, the ground was partially snow-covered and only occasional Exaeretia ciniflonella, Agonopterix heracliana, Operophtera brumata, Operophtera fagata, Agriopis aurantiaria and Erannis defoliaria had flown during the last two-week period. Göran presumably caught this year's last butterfly, appropriately a freshly emerged Alucita hexadactyla that frozen stiff crept on his window in Åbyggeby on 17. XI.
In summary, the period June-August was cooler than normal, but not record-cold. The summer of 1987 was colder! Mean temperature lay approximately 2°C below average and rainfall was double compared to a normal year. The fine September weather gave a number of delayed butterfly species an opportunity to fly, mate and lay eggs. Even more important was probably that a number of butterfly caterpillars now got warmth and time to feed themselves fat and become ready for overwintering. Without the September warmth, the damage for the coming year would have been considerably more extensive. Large parts of Gästrikland's butterfly fauna were probably saved in the last minute. Unfortunately, the warm period probably came too late for some species and others did not manage to become ready for overwintering before the cold came. Several more southern butterflies that have expanded into Gästrikland during the warm nineties have probably now died out. As a final touch, we can probably also expect that a number of animals that first in 1997-1998 had recovered from the effects of summer 1987, for example Catarhoe cuculata, Ammoconia caecimacula, Euxoa tritici, and Opigena polygona, will again shine by their absence in the coming years. Globally, the year 1998 was ironically the warmest measured so far on the Northern Hemisphere! Scandinavia apparently lies in the wrong place. At any rate if one wants warm and sunny summers.
Despite all the beautiful summer memories, 1997 was a mixed year with a very cold spring, a questionable June and high summer weather during most of July-August. The summer weather did not suit all species and many resident butterflies occurred in smaller numbers than normal. Particularly many common animals that overwinter as caterpillars or eggs decreased (Källander 98). The spring of 1998 was on the other hand fairly warm and for example Idaea sylvestraria, Autographa bractea, Autographa buraetica and Noctua pronuba were considerably more common than 1997, although all were rarer than during a normal year.
Gästrikland's burnets also seem to have recovered somewhat compared to the low point in 1997. All species except Zygaena filipendulae have been encountered during 1998, albeit in small numbers. Åsa Eriksson and Krister Frid found Adscita statices at a new locality at Råhällan on 25.VII. Some ten Zygaena osterodensis were observed in the power line corridor at Gustavsmuren during the Swedish Entomological Society's excursion on 11.VII. Solbritt also found osterodensis in her garden at Grindugaby on 15.VII. Single Zygaena lonicerae flew in the power line corridor on 3 VIII and a solitary Zygaena viciae appeared the same day after Scanivägen (both observations by Jan Hallén). I was already worried last year about Gästrikland's burnets, which had generally decreased sharply compared to 1996. Most alarming was perhaps that osterodensis did not appear at all during 1997 (Källander 1998). This year's finds of osterodensis calm me somewhat, but all species seem to lead a declining existence and this year's wet cold weather was certainly not favorable for these heat-demanding animals. I therefore urge Insectifera's readers to during next year note and report all observations of burnets.
Certain species that either fly in late autumn, or in autumn and then again in spring after overwintering, have this year been encountered in much smaller numbers than usual. The spring catch of Conistra (setaceous hebrew character), Lithophane (grey pine) and Xylena (mantles) was normal. The number of autumn-flying animals
was, however, very low. Also, flies of the genus Carocala proved to be abnormally few in number. C. fraxini (blue-banded Hebrew character), which is the only species that occurs fairly richly in our regions, was caught in Gästrikland in a single specimen during 1998 (Årsunda 29.VIII–12.IX). The situation was similar on Rådmansö in easternmost Uppland, where I and Nils Ryrholm have monitored the nocturnal butterfly fauna since the mid-1950s. The sparse catches of these fly families may possibly be due to the fact that the insects' pupae were not ready for emergence during the warm period in September and that the weather was subsequently too poor to allow any significant flight activity. Alternatively, these insects, which all have larvae in early summer, have genuinely declined considerably in numbers. Regardless of which alternative applies, the short and cold late autumn must have been unfavourable for these species! The risk is perhaps not so great that any of our resident species would be completely eliminated, but we will probably have to wait many years for species such as Catocala sponsa (rosy marsh moth), Conistra rubiginosa (chestnut-coloured noctuid) and Conistra erythrocephla (red-headed noctuid) to reach Gästrikland.
One of this year's trends is that the expansion of southern species in recent years has not ceased despite the weather. Peribatodes secundaria (spruce carpet moth) has held its ground and appeared both at Engesbergs-udde and Årsundagravfält. Lomographa bimaculata (bicoloured carpet moth) was found in Årsunda and Campaea margaritata (marbled white spot) was quite common this year both at Engeltofta and Engesberg. The species now seems well established and it would surprise me if it did not survive even a year like 1998. Xanthia aurago (frosted orange), which was previously known only from a couple of specimens in the province, appeared in numbers at Engesberg and Apamea scolopacina (silky wainscot) was found for the first time in Gästrikland this year.
A number of species that have long been known from Gästrikland but which appear only sporadically in our regions have been found this year: A male of Spilosoma lutea (cream-spotted tiger) was caught at Engesberg on 12.VII and several Trachea atriplicis (atriplex noctuid) and Mamestra brassicae (cabbage moth) were observed both in Årsunda and Engesberg. Other species have established themselves in new localities, for example Eriopygodes imbecilla (feathered gothic), which was previously known only from Grindugaby and Mårtsbo, has been found this year both in Årsunda and at Engeltofta. The findings of Hadena albimacula (white-spotted pinion) are the first on Gästrikland mainland since Ragnar Östlund's time (Östlund 1954). Probably, this year's rather impressive harvest of southern species from Gästrikland marks the peak of the 1990s northward expansion. The summer of 1998 has broken the chain of warm, dry summers from 1994 to 1997. Studies of variations in butterfly fauna in northern Finland have shown that the previous season's weather, not the weather at the time of investigation, determines the fauna's composition (Linnalvoto & Koponen 1980). Probably, the weather during the larval stage is decisive for population sizes in many species.
This year's inventory work has been less extensive than last year's. I therefore have few spectacular finds from new localities to present, but have mostly expanded investigations of localities that Insectifera's readers already know from my earlier articles. The reason is not that we in the Gästrikland Entomological Association have not visited any new localities, but rather that our investigations of a number of exciting places this year have not resulted in particularly many new discoveries. The reason is, of course, that the number of animals that were active and allowed themselves to be observed was unusually small due to this year's miserable weather. The sparse flight activity has also meant that I have managed to run two light traps, one at Engesbergsudde and one at Årsunda gravfält, throughout the season from 1.IV to 15.XI, which would be far too labour-intensive during a normal year.
Mattön in Dalälven near Gysinge contains many distinctive biotopes. The northeastern corner is wedged between Nedredalälvens national park and Gysinge nature reserve and is conveniently accessible by car. There is old mixed forest with a large proportion of noble tree species, coarse dead wood, herb-rich riverside meadows and luxuriant riverbanks, which are surrounded and periodically fertilized by flooding from the Dalälven's myriad of flowing water courses. During 1998 I visited the locality on 30.IV, 12.VI and 27.VI. Among this year's more interesting finds may be mentioned Denisia obscurella (grey conifer jewel beetle, red list ABC county), Acleris obtusana (lesser aspen roller, threat class 4), Acleris roscidana (large aspen roller, N), Clostera anachoreta (black-spotted prominent, threat class 4), Eupithecia immundata (gloomy pug, threat class 4). Together with the catches from the previous year's sporadic visits to the locality: Paradarsia consonaria (square-spotted lichen moth), Filema cereola (wax-coloured lichen tiger, threat class 3), Acronicta cuspis (osprey moth, threat class 4), the species list is becoming quite impressive. Despite this, the investigated area is considerably less spectacular than the adjacent national park. Unfortunately, as usual, considerably more red-listed and from a nature conservation perspective interesting butterfly species are found around the national park than inside it, and we can only dream of what is hidden in the more inaccessible parts of the area.
Årsunda gravfält was presented in detail in the previous issue of Insectifera (Källander 1998). Last year's finds of a number of interesting dry grassland species inspired me this year to more closely examine the butterfly fauna of the area. Already on 1.IV I installed a light trap in the southern part of the area and the trap has since been in operation throughout the season until 15.XI. In total I visited the locality eleven times during the year, checked the trap, swept flying insects, searched for larvae and lured males with pheromones and freshly emerged females. A total of 308 species of larger butterflies were observed in the locality during the year. For smaller butterflies I recorded only finds of species that were interesting from a distribution or nature conservation perspective. Four species were new to Gästrikland at the time of capture; only one of these, Syncopacma taeniolella (reversed-banded caw-quake, red-listed in ABC county) has here its only known occurrence in Gästrikland (see table 2). Other more interesting finds are shown in table 1. A great surprise was the capture of no fewer than eight specimens of Filema cereola (wax-coloured lichen tiger, threat class 3) during the period 18.VII–2.VIII. The species' most typical biotopes are warm bogs with cotton-grass and thick-stemmed pine forest. An alternative biotope where the species sometimes occurs is damp lichen-rich deciduous forests (Källander 1997). The fact that the species appears in numbers on an extreme dry site such as Årsunda gravfält contradicts the current understanding of the species' biotope requirements. It is possible that the observation can be explained by an influx from some suitable locality nearby, for example Vitmuren. The species' biology is, however, largely unknown and cereola is found in many different biotopes (Eliasson 1998). The larva is considered to live on lichens and reindeer lichen (Cetraria juniperina) has been suggested as a food plant (Schöyen 1886). A possibility that should perhaps not be overlooked is that cereola really is resident on Årsunda gravfält and that the lichen flora of the locality could provide a clue to the species' biology. Another pleasant surprise was the observation of nine specimens of Levipalpus hepatariella (liverwort plait-knot, N). The species appears to be disappearing in Uppland where it has not been found during the 1990s (oral communication FYK). In other parts of Sweden too, the species, like its host plant, is in steep decline. Årsunda gravfält with its very abundant occurrence of the moth's food plant cat's foot (Antennaria dioica) should be a suitable refuge. Also Epirrhoe pupillata (Thunberg's carpet, threat class 4) and Lythria rotaria (common purplish carpet, threat class 4) have their best known localities in Gästrikland here. Otherwise, this year's inventory of the locality yielded only three new red-listed species for the area, which was a disappointment. The good return from a limited effort in 1997 had raised great hopes. Possibly, the street lighting after county road 272, which borders the area to the west, has decimated the nocturnal butterfly fauna. 1998 was certainly also the wrong year to inventory demanding dry grassland fauna.
Table 1. Finds of red-listed species from Årsunda Gravfält before 1998, 1998
Levipalpus hepatariella liverwort plait-knot " 2 3
Depressaria pulcherrimella light-breasted dock plait " 2 3
Syncopacma taeniolella reversed-banded caw-quake = 1
Pyrausta porphyralis porphyry pug moth " 5
Lythria rotaria common purplish carpet " 5 3
Epirrhoe pupillata Thunberg's carpet " 4 4
Eupithecia pygmaeata pygmy pug " 1
Clostera anachoreta black-spotted prominent " ||
Filema cereola wax-coloured lichen tiger " 3
Eriopygodes imbecilla feathered gothic " 1
Xylena exsoleta great prominent " l 1
Species from the current national red list are marked with ", species from the preliminary new red list with ", other species are from the red list from ABC County.
Engesbergs udde has been more closely examined following last year's interesting finds (Källander 1998). However, I have devoted less effort here than to the previous locality and my work has largely been restricted to running a light trap from 1.IV to 15.IX. This year's harvest of larger butterflies was 328 species, which is somewhat more than at the previous locality. Since the species list from Årsunda also contains more day-flying species, Engesbergs udde is comparatively species-rich. The nature here is also very varied. There are orchards, dry slopes, ruderal sites, beech forests on mull-rich soil and various shore types. During the year, six species were found that were new to Gästrikland at the time of capture, and four of these have not yet been found anywhere else in the province (Table 2). Two southern expansion species, Depressaria emeritella (parsnip plait) and Xanthia aurago (frosted orange), have here their only known populations in the province. The occurrence of Campaea margaritata (marbled white spot) and Nudaria mundana (grey cinnabar) is also extremely abundant for our regions. During this year's inventory, eight red-listed butterflies were found at the locality: Ethmia pusiella (large flax-seed case-bearer, red-listed in ABC county), Harpella forficella (giant conifer case-bearer, red-listed in ABC county), Rhigognostis incarnatella (red groundling, N), Cydia inquinatana (maple fruit tortrix, red-listed in ABC county), Trichopteryx polycommata (triple-blotched bell, threat class 4), Clostera anachoreta (black-spotted prominent, threat class 4), Abrostola triplasia (large marbled brown-veined, threat class 4) and Hadena albimacula (white-spotted pinion, red-listed in ABC county). All these species except triplasia have also been found in other localities in Gästrikland in the past decade. Since the find of triplasia occurred in connection with a large-scale influx of butterflies from the southeast, the species is probably not resident at Engesbergs udde (see below).
Another interesting find is a male of Spilosoma lutea (cream-spotted tiger), which was caught during the period 19.VI–11.VII. Since nothing indicates butterfly migration during the period in question,
From the period in question, it cannot be ruled out that the species exists (or has existed) somewhere in the region.
From the Trösken area, as usual, I have a number of interesting butterfly observations, despite no systematic inventory being carried out in 1998. Table 2 contains five new species for Gästrikland from the area: Caloptilia semifascia (maple leaf-roller, red-listed in ABC counties), Monochroa arundinetella (reed small-clothes moth) and Olethreutes umbrosana (umbra bracket tortrix) from Grindugaby; Epiblema obscurana (bristly inula tortrix, red-listed in ABC counties) from Ytterharnäs and Adaina microdactyla (hemp agrimony twiglet, red-listed in ABC counties) from the area around Älgsängsån. Hemaris tityus (broad-bordered bee hawk-moth, threat class 4) was this year observed both in Grinduga by (Solbritt) in the power line road at Gustavsmuren (IMB) and at Hobäckstjärn (HAL). Gratifyingly, Zygaena osterodensis (narrow-bordered five-spot burnet, threat class 2) has not only appeared in the power line road at Gustavsmuren but for the first time in many years also in Grindugaby (Solbritt). Furthermore, there are a number of records of red-listed butterflies; see Johan Höjer's article in this issue.
The area around Båtfors on Storön in Älkarlby parish was visited by Ingmar Frycklund and Per Eriksson for a week around the July-August transition. The yield of the visit was however quite limited despite thorough light-trapping and diligent net-sweeping for small moths. Only two red-listed butterfly species, Melitaea diamina (false heath fritillary, threat class 4) and Perizoma sagittata (sagittate wave, threat class 4) were observed. The result was unexpectedly meagre considering the area's acknowledged rich beetle fauna, but the weather during the period was not the best and bog forests and wetland sites are difficult to inventory.
After the 1997 season, a total of 1366 butterfly species were known from Gästrikland. This year's regional records add 31 species; one species Cydia cornucopiae (apple leaf roller) is deleted due to misidentification. In total, 1396 species have now been found in the province. The number of reported new regional species during 1998 was, despite all the poor weather, quite large compared to the previous year: 1997 23 species, 1996 24 species and 1995 29 species (Källander 1996, 1997, 1998). The reason is definitely not this year's weather or diligent work by industrious reporters but that a lot of old material has been sorted and identified. Of the Gästrikland species taken up in this article, only 15 were observed for the first time this year. Furthermore, only one macrolepidopteran Apamea scolopacina (scarce bordered straw) is new for the province this year. This year's butterfly harvest was therefore about as mediocre as one could expect. The full effect of this year's dreary summer weather will probably not be seen until 1999, which according to my crystal ball will be an unusually poor butterfly year in our regions. Perhaps not quite back to the spruce budworm migration of 1988 but perhaps to an intermediate year like 1994. Despite this, the task of finding four new regional species during the next year seems manageable. The objective of passing 1400 species before the year 2000 is well within comfortable reach! Who will record the 1400th species and what species will it be? I urge all readers of Insectifera to make every effort to rob me of the honour! In the next issue I will count all records strictly according to the date of collection!
This year's most interesting butterfly records.
245 Caloptilia semifascia (maple leaf-roller, red-listed in ABC counties) lives as a larva in rolled leaves of maple (Acer platanoides). The young larva folds in the leaf edge and in backlighting is easy to detect as a darkening along the leaf edge. The full-grown larvae can roll up an entire leaf into a neat cone. Before 1995 the species was known from only six Swedish provinces from Småland in the south to Uppland in the north. Since 1995 it has expanded considerably and is now found in eight additional provinces. The northernmost record is from Medelpad 1998 (SVN). For a couple of years I have unsuccessfully sought the species in many different places in Gästrikland, but this year it went really well. During my visit to Mattön on 27 June I observed quantities of maple leaves with folded leaf edges, which proved to contain microscopic larvae. The same on the Swedish Entomological Society's excursion to Grinduga on 11 July, when a maple near the alder carr at Tröskenstranden had an infestation of semifascia on about one in every ten leaves. On both occasions I collected infested leaves for rearing. About twenty adult moths from both localities emerged during the first week of August.
830 Monochroa arundinetella (reed small-clothes moth) has also expanded during the warm years of the nineties. The species has long been known from Skåne, Halland, Gotland, Södermanland and Dalarna. In 1995 it was found in Blekinge and Västergötland and in 1996 also in Gästrikland. The larva is said to live far down on the leaves of brown sedge (Carex acutiformis) (Svensson 1993). The species probably has other food plants since brown sedge does not occur at Brunnsvik in Dalarna where the species was found for the first time in Sweden by K.H. Forslund (oral communication Jan Olov Björklund). The Gästrikland record is from our light trap at Erik and Solbritt's house east of Grinduga during the period 26 July-10 August 1996 (KIC, SIN). The moth probably comes from the marshy shores of Trösken where brown sedge occurs abundantly. It should be a reasonable challenge for Insectifera's readers to try to find the larva!
1493 Adaina microdactyla (hemp agrimony twiglet, red-listed in ABC counties) had been expected as a new Gästrikland species for some years. Ingmar Frycklund found it as recently as the southern part of Billudden already in 1993. As the name indicates, the larva lives on hemp agrimony (Eupatorium cannabinum). Before overwintering it bores into the stem, eats the pith and causes characteristic gall formations (Gielis 1996). I have sought the species in the Trösken area over a couple of years. On my way home from the Entomological Society's excursion to Gustavsmuren on 11 July I managed to flush 3 microdactyla from a stand of hemp agrimony. The Gästrikland locality at Älgsängsån south of Grinduga is currently the northernmost known occurrence in Sweden. Since the food plant occurs abundantly in many places in the Trösken area and after the Testeboån, the species is probably quite widespread in southern Gästrikland.
1309 Epiblema obscurana (bristly inula tortrix, red-listed in ABC counties) was before 1998 known from only four Swedish provinces: Blekinge, Öland, Gotland and Uppland. Jan Olov Björklund found the species in 1997 on coastal meadows at Svinnö in northeastern Uppland, which is the known locality lying nearest our region. The larva of obscurana lives, as the name indicates, on various inula species (Inula sp.). On my way home from Engeltofta to Uppsala on 12 July, Jan Isidorsson and I stopped at Ytterharnäs just north of the Uppland border. After some net-sweeping we managed to flush an obscurana from a tangle of bristly inula (Inula salicina). Gästrikland thus became the fifth Swedish province where the species has been found! Of all butterfly species linked to Inula, only obscurana has so far been known from Gästrikland. I therefore wish to urge Insectifera's readers to collect specimens from inula, such as occurs abundantly along the railway in Ytterharnäs and on the land-elevation meadows around Orarna.
Figure 1. Left Caloptilia semifascia (maple leaf-roller) Grinduga 11 July 1998. Centre Monochroa arundinetella (reed small-clothes moth) Grinduga 26 July-10 August 1996. Right Epiblema obscurana (bristly inula tortrix) Ytterharnäs 12 July 1998. All approx. 2× magnification. Photo Göran Sjöberg
1730 Leptidea sinapis (wood white) in Sweden has proven to contain two different taxa: Leptidea sinapis (Linnaeus 1758) and Leptidea reali (Reisinger 1989). I do not wish to too forcibly anticipate Göran Palmqvist's presentation of the wood whites in this year's butterfly article in Entomologisk Tidskrift (Palmqvist 1999), but I can reveal that both species occur in Gästrikland and that reali is by far the commoner species in our region. That the wood whites are difficult to distinguish is evident from figure x. The sinapis on the left has a short rounded forewing while reali's wing is more elongate with noticeably angular wing margin. The grey markings towards the wing tip are in both sexes of reali more extensive and darker than in sinapis. The male of reali has a large well-defined grey-black spot towards the tip of the forewing, which on magnification shows an infusion of black wing scales. The corresponding spot in sinapis is light even grey, often smaller, diffusely bounded and lacks black wing scales. The females of the wood whites are even more similar to each other than the males. In the sinapis female there is only a diffuse dusting around the wing ribs near the wing tip. The female of reali has more dark wing ribs and the dusting often merges into continuous dark patches. The above description applies mainly to the early summer generation. In the second generation of the wood whites, which occurs only sporadically in our region, the differences in appearance are even less, at least in the males. The genitalia are, however, clearly distinguished.
There are also differences in habitat and food plant selection between the two species. It appears that meadow vetchling (Lathyrus pratensis) is the commonest food plant for reali (Lorkovic 1993) while sinapis in Central Sweden probably prefers wood vetchling (Lathyrus linifolius) (Palmqvist 1999). Over the last 5-6 years I have tried to study Gästrikland's wood whites. L. reali seems to be found almost everywhere. Despite diligent searching, however, I have managed to find only about a dozen sinapis from 4 different localities: Mårtsbo, the power line road at Gustavsmuren, Västanhede and Årsunda burial ground, all records are from June. In Ragnar Östlund's butterfly collection there are two sinapis from Kubbo on 20 July 1954. I urge everyone who wishes to know more to go out this summer and study the wood whites where you live!
Figure 2. Upper row left, sinapis male Västanhede 3 June 1993; right, reali male Lågbo 16 May 1992. Lower row left, sinapis female Hade 14 July 1998; right, reali female Österbor 7 June 1997. Leg. KJC. Photo Göran Sjöberg
2013 Eupithecia immundata (unspotted carpet, threat class 4) is bound to baneberry (Actea spicata) and moreover relatively thermophilic. Its greenish-white knobby larva lives in the berries of baneberry and greatly resembles a fly larva. Berries containing living larvae are often shrivelled, irregular, with partly "healed" entrance holes filled with faeces. Towards the end of the larval period the full-grown larva leaves the plant and pupates in the soil. The species is distributed from Skåne to Gästrikland with gaps for many provinces and also found on Omneberget in Ångermanland. The species' heat requirements mean that the appearance of localities varies from south to north. In Götaland and in the Mälardalen on slopes with sparse mixed forest, preferably with rock or boulders at the surface, towards the north increasingly bound to warm localities such as shores, south-facing slopes and block fields under south-facing rock faces. In Gästrikland, before 1998, the species was only found
found as larva a couple of times at Skarven, Oslättfors (Källander 1995). This year's find of two
specimens from Mattön on 27 VI was the first of the species as imago from the province.
Trolldruva occurs abundantly in the transition zone between swamp forest and river meadows around Nedre dalälven and the measurer should have a continuous distribution here.
2369 Abrostola triplasia (brown-yellow nettle moth, threat class 4) has declined sharply in Sweden since the 1950s. During the 1960s and 1970s the species was found locally abundant on Öland but reproduced only in a few coastal areas in southern Sweden. Since then the species has recovered somewhat, expanded its range and been found in isolated specimens also in, for example, Uppland, Västmanland and Dalarna. It is still unclear whether these scattered finds represent local populations or migration. The larvae feed from late July to October on stinging nettle (Urtica dioica). They pupate in a thin cocoon between leaves of the host plant spun together and the pupa overwinters. In Sweden, heat-producing manure heaps with nettles appear to be an important habitat where the species can survive years with unfavourable weather. The species' sharp decline coincides with the reduction in the number of farms during the 1950s–60s, as well as with the changed manure management of increasingly larger farms (Eliasson 1996). In Finland triplasia declined sharply during the 1950s–60s, after having been widespread in the southwestern part of the country up to the 62nd parallel. Today it is found only very sporadically inland and sparsely along the south coast. The world distribution encompasses all of Europe and further eastward to Japan. From Gästrikland, before 1998 there is only one larval find from Tollfors 194? (Östlund 1954).
During the long period of warm southeasterly winds in September, a number of triplasia were caught at many different localities in eastern Sweden and southern Finland. On Öland the following finds of the species were made: 4 specimens on 13.9, 1 specimen 19.IX, 1 specimen on 21.IX, 4 specimens on 26.IX and 2 specimens on 27.IX (Svensson T. 1998). During the same period approximately ten specimens were caught on Gotland (KIC & RYR). From southern Finland 7 finds are reported from 1.IX to 1.X (Avanto 1998). The northernmost Swedish find during the period was from my light trap in Engesberg during the period 12.IX–6.X. Unfortunately, the inflow came too late in the year for us in our regions to hope for any offspring from the migrants. It is interesting that we can now for the first time clearly document a large-scale inflow of triplasia. This year's find list complements our understanding of the species' biology. It is likely that many of the older odd finds from different parts of the country can be explained as migration and that the Swedish populations of triplasia now and then receive supplementation from the south. A pattern that has proved to be common for a number of other thermophilous species near their northern limit.
2433 Apamea scolopacina (yellow-throated meadow moth) is soberly marked in ochre-yellow and brown. The species has slowly but surely spread northward in Sweden during the last decades. When Nordström's distribution maps were published in 1969, the northernmost known Swedish find was from Småland (Dowes et al 1969). The species reached Torö in Södermanland in 1984 and was taken for the first time in Uppland on Värmdö island in 1987 (Palmqvist 1985, 1988). Nils Ryrholm and I found scolopacina for the first time on Rådmansö outside Norrtälje in 1994 and it has since occurred steadily at the locality. During the period 3–20. VIII the light trap at Engesberg caught, to my great delight, a female of the species.
The larva overwinters and lives on various grasses such as quaking grass (Briza media), melic grass (Millium effusum), wood melick (Melica uniflora) and wood meadowgrass (Poa nemoralis). Pupation occurs in the soil. In Sweden and Finland scolopacina lives mainly in rich deciduous forests, preferably beech forest, in Denmark also in more open habitats (Skou 1991). Coming years will show whether the species can establish itself in Gästrikland or whether the summer of 1998 marked the peak of the species' northward expansion.
Table 2. New species for Gästrikland
No. Latin species name Swedish name Find locality Recorder
121 Nematopogon robertella conifer forest antenna-moth Engesberg* KIC
204 Nemapogon picarella cloudberry fungus-moth Hyttön* KIC, SJN
210 Triaxomera fulvimitrella red-headed fungus-moth Hyttön KIC, RYR
245 Caloptilia semifascia maple stylet-moth Grinduga — KIC
258 Parornix betulae spring birch leaf-blotch moth Lågbo KIC, SJN
371 Yponomeuta malinellus apple ermine moth Hyttön* KIC
522 Denisia obscurella grey conifer forest jewel-moth Mattön KIC
751 Blastodacna atra apple pith-moth Engesberg KIC
770 Pancalia leuwenhoekella smaller violet-spotted moth Västanhede KIC
811 Eulamprotes wilkella painter's dull moth Årsunda KIC
830 Monochroa arundinetella sedge dull moth Grinduga — KIC, SJN
847 Stenolechia gemmella oak twig-moth Lågbo KIC
945 Caryocolum pullatella banded thistle-moth Engesberg* KIC
990 Dichomeris juniperella grey juniper palpwing-moth Eggegrund KIC
972 Syncopacma taeniolella reversed-banded hag-tooth palpwing-moth Årsunda KIC
1010 Argyrotaenia ljungiana pine moss-banded moth Årsunda* KIC
1051 Cnephasia incertana uncertain grey-moth Årsunda KIC
1057 Eana incanana dark yellow-spotted grey-moth Oslättfors* — KIC, SJN
1126 Aethes rutilana one-flower mothlet Engeltofta KIC
1164 Olethreutes umbrosana umbra-oak moth Grinduga — KIC, EÅA
1288 Zeiraphera griseana larch-tree moth Östebergsmuren KIC
1257 Epinotia caprana semi-grey willow-roll moth Årsunda? KIC
1279 Epinotia pygmaeana white-flash spruce-moth Mårtsbo LEJ
1309 Epiblema obscurana lesser teasel-stem moth Ytterharnäs KIC
1337 Blastesthia turionella birch bud-moth Hyttön KIC, SJN
1493 Adaina microdactyla hemp-flockel featherwing-moth Grinduga — KIC
1552 Euzophera pinguis ash bark-moth Engesberg KIC
1561 Phycitodes saxicola angle-spotted composite-moth — Engesberg KIC
1630 Gesneria centuriella large owl-moth Engeltofta* KIC, FOU
1730a Leptidea reali meadow common brimstone Kubbo* ÖLD
2433 Apamea scolopacina yellow-throated meadow moth Engesberg KIC
*Location of first known find but the species has been found at several localities.
Recorders: BJO = Jan Olof Björklund, Erik Claesson, IMB = Lars Imby, FKI = Krister Frid,
FOU = Markus Forslund, FYK = Ingmar Frycklund, HAL = Jan Hallén, KJC = Clas Källander,
Solbritt Nilsson, RYR = Nils Ryrholm, SJN = Göran Sjöberg, EÅA = Åsa Eriksson, ÖLD =
Ragnar Östlund.
Thank you!
Finally, warm thanks to everyone who has contributed to this report: Arnold Pettersson, who has provided electricity and kept the trap in Årsunda in order. My mother Birgit Lööv, who has provided electricity, kept an eye on me and every week cleaned the trap in Engesberg of fallen leaves and twigs. Ingemar Frycklund for lots of tips on how to search for small moth larvae. Ingvar Svensson and Jan Olov Björklund, who helped with determinations of tricky small moths. Ove Lennström for botanical consultation and all of you others who have contributed interesting butterfly observations.
References:
Avanto ÅA. 1998. Butterfly News from Finland. http://www. netti.fi/>-avanto
Cederholm L. 1978. Namnkoder - ett förslag till enhetliga personangivelser inom biologin.
-Ent. Tidskr. 99:135-141
Douwes, P., Kaaber, S., Nordström, F., Opheim, M. & Sotavalta, O. 1969. De Fenno-
skandiska och Danska nattflynas utbredning. C. W. K. Gleerups förlag, Lund.
Ehnström B., Gärdenfors U. & Lindelöw Å 1993. Rödlistade evertebrater i Sverige 1993.
Databanken för hotade arter, Reklam och Katalogtryck Uppsala.
Eliasson C. 1996. Artfaktablad för rödlistade Lepidoptera. ArtDatabanken, manuskript
Giels C. 1996. Microlepidoptera of Europe, Volume 1, Pterophoridae,
Apollo Books, Stenstrup
Källander C. 1996. Årets fjärilsfynd från Gästrikland 1995. -Insectifera 4: 29-40.
Källander C. 1997. Årets fjärilsfynd från Gästrikland 1996. -Insectifera 5: 6-19.
Källander C. 1998. Årets fjärilsfynd från Gästrikland 1997. -Insectifera 6: 7-21.
Linnalvoto E.T. & Koponen S. 1980. Lepidoptera of Utsjoki, northernmost Finland.
Kevo notes 5.
Lorkovic, Z. 1993. Leptidea reali Reissinger 1989 (=lorkovicii Real 1988), a new European
species (Lepid., Pieridae). -Nat.croat 201): 1-25.
Palmqvist, G. 1985. Intressanta fynd av Macrolepidoptera i Sverige 1984.
- Ent. Tidskr. 106: 65-70.
Palmqvist, G. 1988. Intressanta fynd av Macrolepidoptera i Sverige 1987
-Ent. Tidskr. 109: 59-64.
Palmqvist, G. 1999. Intressanta fynd av storfjärilar (Macrolepidoptera) i Sverige 1998
-Ent. Tidskr. 120 (in press).
Schöyen, W., M. 1886. Om de tidligere udviklingsstadier af Lithosia cereola Hb.
- Ent. Tidskr. 7(3-4): 189-190.
Skou P. 1991. Nordens Ugler. Danmarks Dyreliv Bind 5. Stenstrup (Apollo Books).
Svensson I. & Palmqvist G. 1990. Förteckning över svenska fjärilshamn. Stockholm
(Naturhistoriska Riksmuseet & Entomologiska föreningen).
Svensson I., Elmquist H., Gustafsson B., Hellberg H., Immby L., & Palmqvist G. 1994.
Catalogus Lepidopterorum Sueciae. Stockholm (Naturhistoriska Riksmuseet &
Entomologiska föreningen).
Svensson T. 1998. Swedish Lepidoptera Home Page. http://www. fcom.se/butter.htm
Östlund R. 1954. Bidrag till kännedom om Gästriklands storfjärilsfauna.
-Ent. Tidskr. 75(2-4): 208-220.
Årets fjärilsfynd från Gästrikland 1998 (Lepidoptera)
Clas Källander
Husbygård, Husbyborg, 75592 Uppsala.
Det är sent i November, dax för den sjunde årsrapporten om fjärilsfynd från Gästrikland. Den
här gången tänker jag för en gångs skull börja med att berömma Göran: Förra numret av
Insectifera kom föredömligt ut redan under våren 1998!
Insektsåret som gått har präglats av dåligt väder. Många besök på intressanta lokaler har givit
mycket magra resultat p.g.a. kallt och / eller blött väder. Resultatet av säsongens inventeringar
blev trots det ganska skapligt. En trolig anledning är att fjolårets gynnsamma sommarväder har
resulterat i god överlevnad och fortsatt expansion norrut för flera mer värmekrävande arter.
Mitt huvudsakliga inventerings objekt har i år varit Årsunda gravfält, dessutom har jag närmare
undersökt fjärilsfaunan på Engesbergs udde. Erik Claesson och Solbritt Eriksson har hållit
ställningarna i Griduga by och Göran och jag har, trots att vår inventering av området nu är
avslutad, inte helt klarat av att hålla fingrarna borta. Sveriges Entomologiska Förenings möte
med traditionella exkursioner har också bidraget med en rad fynd från både Tröskentrakten och
Engeltofta. Ingemar Frycklund har inventerat ett par lokaler i Älkarleby kommun, som
visserligen ligger på fel sida av Gästrikegränsen men som ändå bör intressera våra läsare. Jag
har dessutom vid ett par tillfällen besökt mina favoritlokaler på Mattön vid Gysinge.
Enligt traditionens bud prioriterar jag observationer som ger ny information om arter som är
upptagna i någon rödlista som förteckningen över "Rödlistade evertebrater i Sverige"
(Ehnström et al 1993), eller den regionala rödlistan för ABC län. Eftersom arbetet med att
uppdatera den nationella rödlistan har pågått i snart fem år börjar det nu bli klart vilka arter
som kommer att strykas eller tillkomma. Jag väljer att markera arter har tillkommit sedan 1993
med (N) i den här rapporten. Systematik, nomenklatur och numrering av arterna följer
Catalogus Lepidopteorum Sueciae (Svensson et al 1994) och Svenska namn anges enligt
Svensson och Palmqvist (1990). Rapportörer anges med förkortningar enligt ZOO-TAX
(Cederholm 1978), alternativt med namn om de saknar ZOO-TAX kod.
Efter en snöfri Jul följde en köldknäpp i januari som dessutom blev torr och snöfattig. Redan
den 17-22 februari kom årets första vårväder med temperaturer upp till 10 ”C. Den lilla snön
som fanns smälte och i stora delar av Gästriklands kustland var det barmark till slutet av
februari. Jag drabbades av en smula våryra och samlade in fågelbon, lärkottar, lönnäsor,
frökapslar mm för att försöka kläcka ett antal olika småfjärilar. Mars bjöd på perioder med för
årstiden ovanligt milt väder och både nässelfjäril och citronfjäril var på vingarna under
månadens mer soliga dagar. Erik observerar årets första citronfjäril vid Grindugaby redan den
11 mars. Den riktiga våren infann sig i början av april med fynd av Rheumaptopera cervinalis
(berberistofsmätare ) och Xylena exsoleta (större mantelfly) från Årsunda samt Depressaria
emeritella (renfaneplattmal) och Depressaria olerella (ljuspunkterad röllekplattmal) från
Engesberg. Solbritt observerade de första exemplaren av brun flickfjäril i Grindugaby den
12.IV. Månaden avslutades med några vackra dagar med temperaturer upp till 20 ”C. Det fina
vårvädret fortsatte sedan med en värmebölja i maj, som blev årets mest njutbara
sommarmånad. De första migrerande nattfjärilarna Plutella xylostella, (kålmal) och Nomophila
noctuella (nattflymott) visade sig redan nu. Flygtiderna var för de flesta fjärilsarter tidiga till
normala. I slutet på maj inföll så den traditionella DO majstiltjen[], en period då vårarterna har
flugit färdigt, men sommararterna ännu inte har kläckts. Månadens utbyte blev därför, trots det
fina vädret, inte överväldigande. Argyrotaenia ljungiana (tallmossebredvecklare) och Hypena
rostralis (puckligt näbbfly) från Årsunda, Trichopteryx polycommata (trylobmätare) från
Engesberg. Sedan tog sommaren plötsligt slut innan den egentligen hade hunnit börjat.
Lågtrycken anföll från både väster och öster och angreppet fortsatte ända fram till början av
september. Lika stabilt som vädret var i fjol lika ostadigt blev det i år. Även om det inte slogs
så många rekord så var längden på den ostadiga perioden klart besvärande. Juni blev kall och
blöt och Juli fortsatte i samma stil. Trots allt elände hade Clostera anachoreta (svartfläckig
högstjärt) ett ovanligt bra år och visade sig på tre nya lokaler, Mattön, Årsunda Gravfält och
Engesberg. Under Sveriges Entomologiska Förenings exklusioner den 11-12 juli fångades
totalt sex arter som var nya för Gästrikland: Caloptilia semifascia (lönnstyltmal), Olireutes
umbrosana (umbrabrokvecklare), Epiblema obscurana (krisslestjälkvecklare), Adaina
microdactyla (hampflockelfjädermott) i Tröskentrakten samt Åethes rutilana (enblomvecklare)
och Gesneria centuriella (stort ugglemott) vid Engeltofta. Endast under en kortvarig varmare
period i slutet på juli nådde temperaturerna över 20 ”C. Flygtiderna för fjärilsfaunan var vid det
här laget kraftigt försenade. Hepialus humuli (humlerotfjäril), Rhodostrophia vibicaria
(lädermätare), Discoloxia blomeri (blomers mätare), Opistigraptis Iuteolata (citronmätare),
Nudaria mundana (grå hinnvinge), Pseudopis prasiana (allmänt båtspinnarfly), Colocasia
coryli (hasselfly) och Hada nana (vackert nejlikfly) flög fortfarande på Engesbergs udde den 3.
VIII. Katastrofen fullbordas så genom en mycket BLÖT augusti!! De Chögtrycks
depressioner[], som varit så tydliga under slutet av månaden under de två föregående åren,
uteblev helt och försenade fjärilar flög sparsamt men kontinuerligt genom ruskvädret under
hela augusti. Från den 3 september blev så vädret stadigare. Varma luftmassor strömmade från
sydost upp över Skandinavien, Perioden fram till den 27 september dominerades av stabilt
väder med för årstiden varma temperaturer. Med varmluften följde en rad migrerande fjärilar:
Åutographa gamma (gammafly) och Xestia c-nigrum (c-tecknat jordfly) var plötsligt allmäna
på många lokaler i Gästrikland. Flera Nomophila noctuella (nattflymott) och Nycteola
asiatica, (bredvingad sälgfotsläpare) visade sig i Årsunda, och en Abrostola triplasia (brungult
nässelfly) fångades på Engesbergs udde. Värmen varade ända fram till den 29.1X då kall luft
åter strömmade ner över Sverige. Hösten blev därefter alltmer kylig, brittsommaren uteblev
helt och den första frosten i Gästrikland kom redan i början på oktober. Därefter följde en
rekordtidig 3 novembervinter[1. Den första snön föll redan den 3 november. Den 15 november
då jag gav upp och packade ihop mina fällor i Årsunda och Engesberg var marken delvis
snötäckt och endast enstaka Exaeretia ciniflonella (björkplattmal), Agonopterix heracliana
(allmän plattmal), Operophtera brumata (allmän frostfjäril), Operophtera fagata
(björkfrostfjäril), Agriopis aurantiaria (guldgul frostmätare) och Erannis defoliaria
(lindmätare) hade flugit den sista tvåveckors perioden. Göran fångade troligen årets sista fjäril,
originellt nog en nyckläckt Alucita hexadactyla (kaprifolfjädermott) som stelfrusen kröp på
hans fönster i Åbyggeby den 17. XI.
Sammanfattningsvis var perioden juni-augusti kyligare än normalt, men inte rekordkallt.
Sommaren 1987 var kallare! Medeltemperatur låg ca 2 ”C under genomsnittet och
regnmängden var den dubbla jämfört med ett normal år. Det fina septembervädret gav ett antal
försenade fjärilsarter en möjlighet att flyga, para sig och lägga ägg. Ännu viktigare var troligen
att ett antal fjärilslarver nu fick värme och tid för att äta sig feta och bli färdiga för
övervintring. Utan septembervärmen skulle skadorna inför kommande år ha blivit betydligt mer
omfattande. Stora delar av Gästriklands fjärilsfauna räddades troligen i sista minuten. Tyvärr
kom nog värmeperioden för sent för en del arter och andra hann inte bli färdiga för
övervintring innan kylan kom. Flera mer sydliga fjärilar som expanderat in i Gästrikland under
det varma nitiotalet har nu troligen dött ut. Som lök på laxen kan vi nog även vänta att ett antal
djur som först 1997-1998 hade hämtat sig från effekterna av sommaren 1987, t.ex. Catarhoe
cuculata (kapuschongfältmätare), Ammoconia caecimacula (grått höstfly), Euxoa tritici
(kryptiskt jordfly), och Opigena polygona (tvåkölat jordfly), åter kommer att lysa med sin
frånvaro under kommande år. Globalt var året 1998 ironiskt nog det varmaste som hittills
uppmäts på norra halvklotet! Skandinavien ligger tydligen på fel plats. I alla fall om man vill ha
varma och soliga somrar.
Trots alla vackra sommarminnen var 1997 ett blandat år med en mycket kall vår, en tveksam
juni och högsommarväder under större delen av juli-augusti. Sommarvädret passade inte alla
arter och många bofasta fjärilar förekom i mindre antal än normalt. Särskilt minskade många
vanliga djur som övervintrar som larver eller ägg (Källander 98). Våren 1998 var däremot
ganska varm och t.ex. Idaea sylvestraria (halmfärgad lövmätare) Autographa bractea
(platinafläckat metallfly), Autographa buraetica (brungrått metallfly) och Noctua pronuba
(allmänt bandfly) var betydligt vanligare än 1997, trots att samtliga var mer sällsynta än under
ett normalår.
Även Gästriklands bastardsvärmare verkar ha hämtat sig något jämfört med bottennoteringen
1997. Alla arter utom Zygaena filipendulae (allmän bastardsvärmare) har påträffats under
1998, om än i litet antal. Åsa Eriksson och Krister Frid fann Adscita statices (allmän
metallvingesvärmare) på en ny lokal vid Råhällan den 25.VT1I. Ett tiotal Zygaena osterodensis”
(smalsprötad bastardsvärmare) observerades i kraftledningsgatan vid Gustavsmuren under
Sveriges Entomologiska Förenings exkursion den 11.VII Solbritt fann även osterodensis i sin
trägård i Grindugaby den 15.VII. Enstaka Zygaena lonicerae (bredbrämad bastardsvärmare)
flög i kraftledningsgatan den 3 VIII och en ensam Zygaena viciae (liten bastardsvärmare)
visade sig samma dag efter Scanivägen (bägge observationerna Jan Hallén ). Jag oroade mig
redan förra året för Gästriklands bastardsvärmare, vilka generellt hade minskat kraftigt jämfört
med 1996. Mest alarmerande var kanske att osterodensis inte alls visade sig under 1997
(Källander 1998). Årets fynd av osterodensis lugnar mig något, men samtliga arter verkar föra
en tynande tillvaro och årets blöta kyliga väder var säkerligen inte gynnsamt för dessa
värmekrävande djur. Jag uppmanar därför Insectiferas läsare att under nästa år notera och
rapportera alla observationer av bastardsvärmare.
Vissa flyn som antingen flyger under senhösten, eller under hösten och sedan efter övervintring
åter på våren, har i år påträffats i mycket mindre antal än vanligt. Vårfångsten av Conistra
(plattflyn), Lithophane (träflyn) och Xylena (mantelflyn) var normal. Antalet höstflygande djur
var däremot mycket litet. Även flyn av släktet Carocala visade sig i onormalt litet antal. C.
fraxini (blåbandat ordensfly), som är den enda art som förekommer någorlunda rikligt i våra
trakter fångades i Gästrikland i ett enda exemplar under 1998 (Årsunda den 29.V1II-12.IX).
Situationen var likartad på Rådmansö i östligaste Uppland där jag och Nils Ryrholm har följt
natfjärilsfaunan sedan mitten på åtiotalet. Den klena fångsten av dessa flyfamiljer kan möjligen
bero på att djurens puppor inte var färdiga för kläckning under den varma perioden i september
och att vädret senare var för dåligt för att möjliggöra någon större flygaktivitet. Alternativt har
dessa djur som samtliga har larver under försommaren verkligen minskat i kraftigt i antal.
Oavsett vilket alternativ som gäller bör den korta och kalla senhösten ha varit ogynnsam för
dessa arter! Risken är kanske inte så stor att några av våra bofasta djur helt slås ut men vi får
väl troligen vänta åtskilliga år på att arter som Catocala sponsa (vågbandat ordensfly),
Conistra rubiginosa (svartprickigt plattfly) och Conistra erythrocephla (gulhövdat plattfly) når
Gästrikland.
En av årets tendenser är att de senaste årens expansion av sydliga arter trots vädret inte har
upphört. Peribatodes secundaria (granlavmätare) har hållit ställningarna och visade sig både
på Engesbergs-udde och Årsundagravfält. Lomographa bimaculata (tvåfärgad atlasmätare)
påträffades i Årsunda och Campaea margaritata (blekgrön halvmätare) var i år ganska vanlig
både vid Engeltofta och Engesberg. Arten verkar nu väl etablerad och det skulle förvåna mig
om den inte överlever även ett år som 1998. Xanthia aurago (mörkbandat gulvingfly), som
tidigare bara var känd i ett par exemplar från landskapet, visade sig i antal vid Engesberg och
ÅApamea scolopacina (gulhalsat ängsfly) påträffades i år för första gången i Gästrikland.
Ett antal arter som sedan gammalt är kända från Gästrikland men som endast sporadiskt visar
sig i våra trakter har påträffats i år: En hane av Spilosoma lutea (gul tigerspinnare) fångades i
Engesberg den 12. VII och flera Trachea atriplicis (rållfly) och Mamestra brassicae (kåälfly)
observerades både i Årsunda och Engesberg. Andra arter har etablerat sig på nya lokaler t.ex.
Eriopygodes imbecilla (tjockhornsfly), som tidigare endast var känd från Grindugaby och
Mårtsbo har i år påträffats både i Årsunda och vid Engeltofta. Fynden av Hadena albimacula
(olivbrunt nejlikfly) är de första på Gästriklands fastland sedan Ragnar Östlunds tid (Östlund
1954). Troligen är årets ganska imponerande skörd av sydliga arter från Gästrikland kulmen på
1990 talet expansion norrut. Sommaren 1998 har brutit kedjan av varma torra somrar från
1994 tom 1997. Studier av variationer i fjärilsfaunan i norra Finland har visat att föregående
säsongs väder, inte vädret vid undersöknings tillfället, avgör faunans sammansättning
(Linnalvoto & Koponen 1980). Troligen är vädret under larvstadiet avgörande för
populationstorlekarna för många arter
Årets inventerings arbete har varit mindre omfattande än förra årets. Jag har därför få
spektakulära fynd från nya lokaler att komma med utan mest utvidgade undersökningar av
lokaler som Insectiferas läsare redan känner till från mina tidigare artiklar. Anledningen är inte
att vi i Gästriklands Entomologiska Förening inte har besökt några nya lokaler utan snarare att
våra undersökningar av en rad spännande platser i år inte har resulterat i särskilt många nya
upptäckter. Orsaken är naturligtvis att antalet djur som varit aktiva och låtit sig observeras har
varit ovanligt litet p.g.a. årets tråkiga väder. Den sparsamma flygningen har även medfört att
jag har klarat av att hålla två ljusfällor, en på Engesbergsudde och en på Årsunda gravfält, i
drift hela säsongen från 1.IV till 15.XI, vilket skulle vara alltför arbetskrävande under ett
normalår.
Mattön i Dalälven nära Gysinge innehåller många säregna biotoper. Nordöstra hörnet ligger
inklämt mellan Nedredalälvens nationalpark och Gysinge naturreservat och är bekvämt
tillgänglig från bil. Där finns gammal blandskog med stort inslag av ädla träslag, grova döda
träd, örtrika älvängar och frodiga strandbrinkar, som är kringflutna och tidvis gödslade av
översvämningar från Dalälvens myriader av strömmande vattendrag. Under 1998 besökte jag
lokalen 30. IV, 12.VI och den 27.VI. Bland årets mer intressanta fynd kan nämnas Denisia
obscurella (grå barrskogspraktmal, rödlistan ABC-län), Acleris obtusana (mindre
aspvårvecklare, hotklass 4), Acleris roscidana (stor aspvårvecklare, N) Clostera anachoreta
(svartfläckig högstjärt, hotklass 4), Fupithecia immundata (oren malmätare, hotklass 4).
Tillsammans med fångsterna från föregående års sporadiska besök på lokalen: Paradarsia
consonaria (fyrkantsfläckad lavmätare), Filema cereola (vaxgul lavspinnare, hotklass 3),
Acronicta cuspis (spjutaftonfly, hotklass 4) så börjar artlistan bli riktigt imponerande. Trots
detta är det undersökta området betydligt mindre spektakulärt än angränsande nationalpark.
Tyvärr är som vanligt betydligt fler rödlistade och ur naturvårds synpunkt intressanta
fjärilsarter påträffade runt nationalparken än inuti och vi kan bara drömma om vad som döljs i
de mera svårtillgängliga delarna av området.
Årsunda gravfält presenterades utförligt i föregående nummer av Insectifera (Källander
1998). Förra årets fynd av en rad intressanta torrmarksarter inspirerade mig att i år närmare
undersöka fjärilsfaunan i området. Redan den LIV installerade jag en ljusfälla i södra delen av
området och fällan har sedan varit i drift hela säsongen till den 15. XI. Totalt besökte jag
lokalen elva gånger under året, vittjade fällan, håvade flygande djur, letade larver och lockade
hanar med feromoner och nykläckta honor. Totat observerades under året 308 arter storfjärilar
på lokalen. Av småfjärilar noterade jag endast fynd av arter som var intressanta ur utbrednings-
eller naturvårds -synpunkt. Fyra arter var vid fångstillfället nya för Gästrikland, endast en av
dessa Syncopacma taeniolella (omvändbandad käringtandpalpmal, rödlistad i ABC län) har här
sin enda kända förekomst i Gästrikland (se tabell 2). Övriga mer intressanta fynd framgår av
tabell 1. En stor överraskning var fångsten av inte mindre än åtta st Filema cereola (vaxgul
lavspinnare, hotklass 3) under perioden 18.VII-2 VIII. Artens mest typiska biotoper är varma
mossar med skvattram och grovstammig tallskog. En alternativ biotop där arten ibland
förekommer är fuktiga lavrika lövskogar (Källander 1997). Att arten visar sig i antal på en
extrem torrmark som Årsunda gravfält strider mot gängse uppfattning av artens bitopkrav.
Möjligen kan observationen förklaras med en inflygning från någon lämplig lokal i närheten
t.ex. Vitmuren. Artens biologi är dock i stort sett okänd och cereola är påträffad på många
olika biotoper (Eliasson 1998). Larven anses leva på lavar och enlav (Cetraria juniperina) har
förslagits som näringsväxt (Schöyen, 1886). En möjlighet som man kanske inte bör bortse ifrån
är att cereola verkligen är bofast på Årunda gravfält och att lavfloran på lokalen kan ge en
ledtråd till artens biologi. En annan glad överraskning var observationen av hela 9 st
Levipalpus hepatariella (leverplattmal, N). Arten verkar att var på väg att försvinna i Uppland
där den inte har påträffats under 1990 talet (muntligt meddelande FYK). Även i övriga delar av
Sverige är arten liksom dess värdväxt på stark tilbakagång. Årsunda gravfält med sin mycket
rikliga förekomst av malens näringsväxt kattfot (Antennaria dioica) borde kunna vara en
lämplig fristad. Även Epirrhoe pupillata (thunbergs fältmätare, hotklass 4) och Lythria rotaria
(allmän purpurmätare, hotklass 4) har här sina bästa kända lokaler i Gästrikland. Annars bjöd
årets inventering av lokalen endast på tre nya rödlistade arter för området, vilket var en
besvikelse. Det goda utbytet av en begränsad insats under 1997 hade väckt stora
förhoppningar. Möjligen har vägbelysningen efter är länsväg 272, som begränsar området i
väster decimerat nattfjärilsfaunan. 1998 var säkerligen även fel år för att inventera krävande
torrmarks fauna.
Tabell 1. Fynd av rödlistade arter från Årsunda Gravfält före 1998 1998
Levipalpus hepatariella leverplattmal” 2 3
Depressaria pulcherrimella ljusbröstad bockrotplattmal 2 3
Syncopacma taeniolella omvändbandad käringtandpalpmal = 1
Pyrausta porphyralis porfyrljusmott " 5
Lythria rotaria allmän purpurmätare” 5 3
Epirrhoe pupillata thunbergs fältmätare” 4 4
Eupithecia pygmaeata dvärgmalmätare” 1
Clostera anachoreta svartfläckig högstjärt” ||
Eilema cereola vaxgul lavspinnare” 3
Eriopygodes imbecilla tjockhornsfly” 1
Xylena exsoleta större mantelfly” l 1
Arter från den gällande nationella rödlistan har markerats med ”, arter från preliminär ny
rödlista med ”, övriga arter är från rödlistan från ABC-Län.
Engesbergs udde har efter förra årets intressanta fynd (Källander 1998) undersökts närmare.
Jag har dock lagt mindre arbete här än på föregående lokal och min insats har i stort sett
inskränkts till att sköta en ljusfälla från 1.1V till 15 IX. Årets skörd av storfjärilar var 328 arter
vilket är något mer än på föregående lokal. Eftersom artlistan från Årsunda dessutom
innehåller fler dagflygande arter är Engesbergs udde jämförelsevis artrik. Naturen här är också
mycket varierad. Här finns trägårdar, torrrängar, ruderatmarker, ädellövskog på mullrik jord
och olika strandtyper. Under året påträffades sex arter som vid fångstillfället var nya för
Gästrikland och fyra av dessa är ännu ej påträffade någon annanstans i landskapet (Tabell 2).
Två sydliga expansionsarter Depressaria emeritella (renfaneplattmal) och Xanthia aurago
(mörkbandat gulvingfly) har här sin enda kända population i landskapet. Även förekomsten av
Campaea margaritata (blekgrön halvmätare) och Nudaria mundana (grå hinnvinge) är
extremt riklig för våra trakter. Under årets inventering påträffades åtta rödlistade fjärilar på
lokalen:Ethmia pusiella (stor stenfrömal, rödlistad i ABC län), Harpella forficella
(jättepraktmal, rödlistad i ABC län), Rhigognostis incarnatella (röd senapsmal, N), Cydia
inquinatana (lönnfruktvecklare, rödlistad i ABC län), Trichopteryx polycommata
(trylobmätare, hotklass 4), Clostera anachoreta (svartfläckig högstjärt, hotklass 4) Abrostola
triplasia (brungult nässelfly, hotklass 4) och Hadena albimacula (olivbrunt nejlikfly, rödlistad i
ABC län). Samtliga dessa arter utom triplasia är under det sista decenniet funna även på andra
lokaler i Gästrikland. Eftersom fyndet av triplasia skedde i samband med en storskalig
inflygning av fjärilar från sydost så är arten sannolikt ej bofast på Engesbergs udde (se nedan).
Ett annat intressant fynd är en hane av Spilosoma lutea (gul tigerspinnare), som fångades
under perioden 19.VI-11.VIL Eftersom ingenting tyder på fjärilsmigration under den aktuella
perioden kan det inte uteslutas att arten finns (eller har funnits) någonstans i trakten.
Från Tröskentrakten har jag som vanligt ett antal intressanta fjärilsobservationer, trots att
ingen systematisk inventering har skett under 1998. Tabell 2 innehåller fem nya arter för
Gästrikland från området: Caloptilia semifascia (lörmstyltmal, rödlistad i ABC län),
Monochroa arundinetella (starrdystermal) och Olethreutes umbrosana (umbrabrokvecklare)
från Grindugaby;, Epiblema obscurana (krisslestjälkvecklare, rödlistad i ABC län) från
Ytterharnäs och Adaina microdactyla (hampflockelfjädermott, rödlistad i ABC län) från
området kring Älgsängsån. Hemaris tityus (svävfluglik dagsvärmare, hotklass 4) har i år
observerats både i Grinduga by (Solbritt) i kraftledningsgatan vid Gustavsmuren (IMB) och vid
Hobäckstjärn (HAL). Glädjande nog har även Zygaena osterodensis (smalsprötad
bastardsvärmare, hotklass 2) inte bara visat sig i kraftledningsgatan vid Gustavsmuren utan för
första gången på åratal även i Grindugaby (Solbritt). Dessutom finns en rad fynd av rödlistade
dagfjärilar, se Johan Höjers artikel i detta nummer.
Området kring Båtfors på Storön i Älkarlby församling besöktes av Ingmar Frycklund och Per
Eriksson någon vecka under månadsskiftet juli-augusti. Utbytet av visiten blev dock ganska
begränsat trots flitig ljusfångs och idogt skraphåvande efter småfjärilar. Endast två rödlistade
fjärilsarter, Melitaea diamina (kovetenätfjäril, hotklass 4) och Perizoma sagittata (piltecknad
fältmätare, hotklass 4) observerades. Resultatet var oväntat magert med tanke på områdets
erkänt rika skalbagsfauna, men vädret under perioden var inte det bästa och sumpskogar och
våtmarkslokaler är svåra att inventera.
Efter säsongen 1997 var totalt 1366 fjärilsarter kända från Gästrikland. Årets landskapsfynd
tillför 31 arter, en art Cydia cornucopiae (aspskogsvecklare) strykes p.g.a. felbestämning.
Totalt är alltså numera 1396 arter påträffade i landskapet. Antalet anmälda nya landskappsarter
under 1998 blev trots allt busväder ganska stort jämfört med föregående år: 1997 23 arter,
1996 24 arter och 1995 29 arter (Källander 1996,1997,1998). Anledningen är definitivt inte
årets väder eller idogt arbete av flitiga rapportörer utan att en massa gammalt material har
sorterats och artbestämmts. Av de OnyaC gästrike-arter som tas upp i den här artikeln är
endast 15 observerade för första gången i år. Vidare är bara en storfjäril Apamea scolopacina
(gulhalsat ängsfly) ny för landskapet i år. Årets fjärilsskörd var därför ungefär så medioker som
man kunde vänta sig. Den fulla effekten av årets tråkiga sommarväder kommer troligen först
att visa sig under 1999, vilket enligt min kristallkula kommer att bli ett ovanligt tråkigt fjärilsår
1 våra trakter. Kanske inte riktigt tillbaka till [lökenvandringenG 1988 men kanske till ett
mellanår i stil med 1994. Trots detta verkar uppgiften att finna fyra nya lanskapsarter under
nästa år överkomlig. Målsättningen att passera 1400 arter före år 2000 ligger inom bekvämt
räckhåll! Vem skall ta den 1400:de arten och vilken art blir det? Jag uppmanar alla Insectiferas
läsare att göra en kraftansträngning för att snuva mig på äran! Jag kommer i nästa nummer att
räkna alla fynd strikt efter fynddatum!
Årets mest intressanta fjärilsfynd.
245 Caloptilia semifascia (lönnstyltmal, rödlistad i ABC län) lever som larv i hopprullade blad
av lönn (Acer platanoides). Den unga larven viker in bladkanten och är i motljus lätta att
upptäcka som en förmörkning i bladkantan. De fullvuxna larverna kan rulla ihop hela bladet till
en prydlig strut. Arten var före 1995 endast känd från sex svenska landskap från Småland i
söder till Uppland i norr. Den har sedan 1995 expanderat kraftigt och är numera påträffad i
ytterligare åtta landskap. Det nordligaste fyndet är från Medelpad 1998 (SVN). Jag har i ett
par års tid utan framgång sökt arten på många olika ställen i Gästrikland men i år gick den till
ordentligt. Vid mitt besök på Mattön den 27. VI observerade jag mängder med lönnblad med
invikta bladkanter, som visade sig innehålla mikroskopiska larver. Samma sak under Sveriges
Entomologiska Förenings exkursion till Grinduga den 11.VTII då en lönn nära alträsket vid
Tröskenstranden hade angrepp av semifascia på ungefär vart tionde blad. Vid bägge tillfällena
samlade jag in angripna blad för uppfödning. Ett tjugotal imago från bägge lokalerna kläcktes
under första veckan i augusti.
830 Monochroa arundinetella (starrdystermal) har även den expanderat de varma åren under
nittiotalet. Arten är sedan gammalt känd från Skåne, Halland, Gotland, Södermanland och
Dalarna. Under 1995 påträffades den i Blekinge och Västergötland och under 1996 även i
Gästrikland. Larven uppges leva långt ner på bladen av brunstarr (Carex acutiformis)
(Svensson 1993). Troligen har arten även andra näringsväxter eftersom brunstarr ej
förekommer vid Brunnsvik i Dalarna där arten påträffades för första gången i Sverige av K.H.
Forslund (muntliga uppgifter Jan Olov Björklund). Gästrikefyndet är från vår ljusfälla vid Eriks
och Solbritts hus öster om Grinduga under perioden 26.V1I-10. VIII 1996 (KIC, SIN).
Troligen kommer malen från Tröskens sanka stränder där brunstarr förekommer rikligt. Det
borde vara en lagom utmaning för Insectiferas läsare att försöka finna larven!
1493 Ådaina microdactyla (hampflockelfjädermott, rödlistad i ABC län) var sedan några år
tillbaka väntad som ny Gästrike-art. Ingmar Frycklund fann den så pass nära som på södra
delen av Billudden redan 1993. Som framgår av namnet lever larven på hampflockel
(Eupatorium cannbinum). Inför övervintring borrar den in sig i stammen, äter av märgen och
orsakar karaktäristiska gallbildningar (Gielis 1996). Jag har sökt arten i Tröskentrakten under
ett par år. På hemväg från Entomologiska Föreningens exkursion till Gustavsmuren den 11.
VII lyckades jag skrämma upp 3 microdactyla ur ett bestånd av hampflockel. Gästrikelokalen
vid Älgängsån söder om Grinduga är fn den nordligaste kända förekomsten i Sverige. Eftersom
näringsväxten förekommer rikligt på många ställen i Tröskentrakten och efter Testeboån är
arten troligen ganska utbredd i södra Gästrikland.
1309 Epiblema obscurana (krisslestjälkvecklare, rödlistad i ABC län) var före 1998 bara känd
från fyra svenska landskap: Blekinge, Öland, Gotland och Uppland. Jan Olov Björklund fann
1997 arten på strandängar vid Svinnö i nordöstra Uppland, vilket är den kända lokal som ligger
närmast våra trakter. Larven till obscurana lever som framgår av namnet på olika krissla arter
(Inula sp.). På hemväg från Engeltofta till Uppsala den 12 : VII stannade Jan Isidorsson och jag
till i Ytterharnäs strax norr om Upplandsgränsen. Efter en stunds skraphåvande lyckades vi
skrämma upp en obscurana ur ett snår med krissla (Inula salicina). Gästrikland blev därmed
det femte svenska landskapet där arten har påträffats! Av alla fjärilsarter som är knutna till
Inula är endast obscurana hittills känd från Gästrikland. Jag vill därför uppmana Insectiferas
läsare att samla in djur från krissla, som tex förekommer rikligt längs järnvägen i Ytterharnäs
och på lanhöjnings-ängarna kring Orarna.
BlA Väne i UPS Uv
Figur 1. Vänster Caloptilia semifascia (lönnstyltmal) Grinduga 11. VII 1998. Mitten Monochroa arundinetella
(starrdystermal) Grinduga 26.V1I-10.VHI 1996. Höger Epiblema obscurana (krisslestjälkvecklare) Ytterharnäs
12.VH 1998. Samtliga ca 2ggr förstoring. Foto Göran Sjöberg
1730 Leptidea sinapis (skogsvitvinge) i Sverige har visat sig innehålla två olika taxa: Leptidea
sinapis (Linnaeus 1758) och Leptidea reali (Reisinger 1989). Jag vill inte alltför våldsamt
föregripa Göran Palmkvist presentation av vitvingarna i årets fjärilsartikel i Entomologisk
Tidskrift (Palmqvist 1999), men jag kan avslöja att bägge arterna finns i Gästrikland och att
reali är den i särklass vanligaste arten i våra trakter. Att vitvingarna är svåra att skilja framgår
av figur x. ÅL. sinapis till vänster har en kort rund framvinge medan realis vinge är mer avlång
med märkbart kantig vingytterkant. De grå teckningarna mot vingspetsen är hos bägge könen
av reali mer utbredda och mörkare än hos sinapis. Hanen av reali har en stor väl avgränsad
gråsvart fläck mot spetsen på framvingen, som vid förstoring visar sig ha ett inslag av svarta
vingfjäll. Motsvarande fläck hos sinapis är ljust jämngrå, ofta mindre, diffust avgränsad och
saknar svarta vingfjäll. Honorna av vitvingarna är ännu mer lika varandra än hanarna. Hos
sinapis honan är finns endast en diffus pudring runt vingriborna nära vingspetsen. Honan av
reali har fler mörka vingribbor och pudringen flyter ofta i hop till sammanhängande mörka
fläckar. Ovanstående beskrivning gäller huvudsakligen försommargenerationen. Hos den andra
generationen av vitvingarna som endast sporadiskt förekommer i våra trakter är skillnaderna i
utseende ännu mindre, åtminstone hos hanarna. Genitalierna är däremot tydligt åtskiljda.
Det finns även skillnader i val av habitat och näringsväxter mellan de två arterna. Det förefaller
som gulvial (Larhyrus pratensis) är den vanligaste näringsväxten för reali (Lorkovic 1993)
medan sinapis i Mellansverige troligen föredrar gökärt (Lathyrus linifolius) (Palmqvist 1999).
Jag har under de sista 5-6 åren försökt studera Gästriklands vitvingar. L. reali verkar finnas
nästan överallt. Trots idogt gnetande har jag däremot inte lyckats med att hitta mer än ett tiotal
Sinapis från 4 olika lokaler: Mårtsbo, Kraftledningsgatan vid Gustavsmuren, Västanhede och
Årsunda gravfält, samtliga fynd är från juni. I Ragnar Östlunds fjärilssamling finns två sinapis
från Kubbo den 20.V1I 1954. Jag uppmanar alla som vill veta mera att gå ut i sommar och
studera vitvingarna där ni bor!
Figur 2. Övre raden vänster, sinapis hane Västanhede den 3.VI 1993; höger, reali hane Lågbo 16.V 1992.
Nedre raden vänster, sinapis hona Hade 14.V1I 1998; höger, reali hona Österbor 7:VI 1997. Leg. KJC. Foto
Göran Sjöberg
2013 Eupithecia immundata (oren malmätare, hotklass 4) är knuten till trolldruva (Actea
Spicata), och dessutom relativt värmekrävande. Dess grönvita knubbiga larv lever i
trolldruvans bär och liknar mycket en fluglarv. Bär som innehåller levande larver är ofta
hopsjunkna, oregelbundna, med delvis "läkta" ingångshål fyllda av exkrementer. Mot slutet av
larvperioden lämnar den fullvuxna larven plantan och förpuppar sig i jorden. Arten är utbredd
från Skåne till Gästrikland med luckor för många landskap och dessutom funnen på
Omneberget i Ångermanland. Artens värmekrav gör att lokalernas utseende varierar från söder
till norr. I Götaland och i Mälardalen sluttningar med gles blandskog, gärna med berg eller
block i dagen, mot norr alltmer knuten till varma lokaler som stränder, sydvända sluttningar
och blockmark under sydvättande bergsstup. I Gästrikland har arten före 1998 endast arten
påträffats som larv ett par gånger vid Skarven, Oslättfors (Källander 1995) Årets fynd av två
immundata från Mattön den 27 VI var det första av arten som imago från landskapet.
Trolldruva förekommer rikligt i kantzonen mellan sumpskog och älvängar kring Nedre dalälven
och mätaren bör här ha en sammanhängande utbredning
2369 Abrostola triplasia (brungult nässelfly hotklass 4) har minskat kraftigt i Sverige sedan
1950 talet. Under 1960 och 1970 talen påträffades arten lokalt talrik på Öland men
reproducerade sig endast i några kustnära områden i södra Sverige. Sedan dess har djuret
hämtat sig något, brett ut sig och påträffats i enstaka exemplar även i tex. Uppland
Västmanland och Dalarna. Det är fortfarande oklart om dessa spridda fynd representerar lokala
populationer eller migration. Larverna lever från slutet av juli till oktober av brännässla (Urtica
dioica. De förpuppar sig i en tunn kokong mellan sammanspunna blad av värdväxten och
puppan övervintrar. I Sverige förefaller värmealstrande gödselstackar med nässlor vara en
viktig miljö där arten kan överleva år med ogynnsam väderlek. Artens kraftiga tillbakagång
sammanfaller med nedskärningen av antalet jordbruk under 1950-60-talet, samt med de allt
större gårdarnas förändrade gödselhantering (Eliasson 1996). I Finland minskade triplasia
kraftigt under 1950-60-talet, efter att ha varit utbredd i sydvästra delen av landet till 62:a
breddgraden. Idag påträffas den endast mycket sporadiskt i inlandet och sparsamt efter
sydkusten. Världsutbredningen omfattar hela Europa och vidare österut till Japan. Från
Gästrikland finns före 1998 bara ett larv fynd från Tollfors 194? (Östlund 1954).
Under den långa perioden med varma sydostvindar i september fångades ett antal triplasia på
många olika lokaler i östra Sverige och södra Finland. På Öland gjordes följande fynd av arten:
4 st den 13.9, I st 19.IX, 1 st den 21.IX, 4st den 26.IX och 2st den 27.IX (Svensson T. 1998).
Samma period fångades ungefär tio exemplar på Gotland (KIC &RYR). Från södra Finland
raporteras 7 fynd från den 1.IX till 1.X (Avanto 1998). Det nordligaste svenska fyndet under
perioden var från min ljusfälla i Engesberg under perioden 12.IX-6.X. Inflygningen kom tyvärr
altför sent på året för att vi i våra trakter skulle kunna hoppas på någon avkomma från
migranterna. Det är intressant att vi nu för första gången kan klart dokumentera en storskalig
inflygning av triplasia. Årets fyndlista kompleterar vår syn på artens biologi. Det är sannolikt
att många av de äldre udda fynden av från olika landsdelar kan förklaras som migration och att
de svenska populationerna av friplasia då och då får påspädning söderifrån. Ett mönster som
har visat sig vara vanligt för en rad andra värmekrävande arter kring sin nordgräns.
2433 Apamea scolopacina (gulhalsat ängsfly) är sobert tecknad i ockragult och brunt. Arten
har sakta men säkert spritt sig norrut i Sverige under de sista årtiondena. Då Nordströms
utbrednings kartor publicerades 1969 var det nordligaste kända svenska fyndet från Småland
(Dowes et al 1969). Arten nådde Torö i Södermanland 1984 och togs för första gången i
Uppland på Värmdö landet 1987 (Palmqvist 1985, 1988). Nils Ryrholm och jag fann för första
gången scolopacina på Rådmansö utanför Norrtälje 1994 och den har sedan dess stadigt
förekommit på lokalen. Under perioden 3-20. VIII fångade till min stora förtjusning ljusfällan
vid Engesberg en hona av arten.
Laven övervintrar och lever på olika gräs tex darrgräs (Briza media), hässlebrodd (Millium
effusum), lundslok (Melica uniflora) och lundgröe (Poa nemoralis). Förpuppning sker i
jorden. I Sverige och Finland lever scolopacina huvudsakligen i rika lövskogar, gärna
bokskog, i Danmark även på mer öppen mark (Skou 1991). Kommande år kommer att visa om
arten orkar etablera sig i Gästrikland eller om sommaren 1998 innebar kulmen på artens
expansion norrut.
Tabell 2. Nya arter för Gästrikland
No. Latinskt artnamn Svenskt namn Eyndort Rapportör
121 Nematopogon robertella barrskogsantennmal Engesberg" KIC
204 Nemapogon picarella porsvampmal Hyttön” KIC, SIN
210 Triaxomera fulvimitrella rödhuvad svampmal Hyttön KIC, RYR
245 Caloptilia semifascia lönnstyltmal Grinduga — KIC
258 Parornix betulae vårtbjörkvikbladmal Lågbo KJIC, SIN
371 Yponomeuta malinellus apelspinnmal Hyttön” KJIC
522 Denisia obscurella grå barrskogspraktmal Mattön KIC
751 Blastodacna atra apelmärgmal Engesberg KIC
770 Pancalia leuwenhoekella mindre violbrokmal Västanhede KJIC
811 FEulamprotes wilkella målerisk dystermal Årsunda KIC
830 Monochroa arundinetella starrdystermal Grinduga — KIC, SIN
847 Stenolechia gemmella — ekskottmal Lågbo KIC
945 Caryocolum pullatella tjusbandad arvmal Engesberg" KJIC
990 Dichomeris juniperella — grå ennålpalpmal Eggegrund KJIC
972 Syncopacma taeniolella omvändbandad käringtandpalpmal Årsunda KIC
1010 Argyrotaenia ljungiana — tallmossebredvecklare Årsunda" KJIC
1051 Cnephasia incertana osäker gråvecklare Årsunda KIC
1057 Eana incanana mörk gulfläckgråvecklare Oslättfors" - KIC, SIN
1126 Aethes rutilana enblomvecklare Engeltofta KIC
1164 Olethreutes umbrosana umbrabrokvecklare Grinduga — KJIC, EÅA
1288 Zeiraphera griseana lärkträdsvecklare Östebergsmuren KJC
1257 Epinotia caprana halvgrå viderullvecklare Årsunda? KIC
1279 Epinotia pygmaeana vitblinkgranvecklare Mårtsbo LEJ
1309 Epiblema obscurana krisslestjälkvecklare Ytterharnäs KJIC
1337 Blastesthia turionella taliknoppvecklare Hyttön KJIC, SJN
1493 Adaina microdactyla hampflockelfjädermott Grinduga — KIC
1552 Euzophera pinguis askbarkmott Engesberg KJIC
1561 Phycitodes saxicola vinkelpunkterat korgblomsmott — Engesberg KIC
1630 Gesneria centuriella stort ugglemott Engeltofta" KIC, FOU
1730a Leptidea reali ängsvitvinge Kubbo” ÖLD
2433 Apamea scolopacina gulhalsat ängsfly Engesberg KIC
"Plats för första kända fyndet men arten är påträffad på flera lokaler.
Rapportörer: BJO = Jan Olof Björklund, Erik Claesson, IMB = Lars Imby, FKI =Krister Frid,
FOU = Markus Forslund, FYK = Ingmar Frycklund, HAL = Jan Hallén, KJC = Clas Källander,
Solbritt Nilsson, RYR = Nils Ryrholm, SJN = Göran Sjöberg, EÅA = Åsa Eriksson, ÖLD =
Ragnar Östlund.
Tack!
Till sist ett varmt tack till alla som har bidragit till den här rapporten: Arnold Pettersson, som
har bidragit med el och hållit ordning på fällan i Årsunda. Min mor Birgit Lööv, som har hållit
el, koll på mig och varje vecka rensat fällan i Engesberg från nedfallna löv och kvistar. Ingemar
Frycklund för massor med tips om hur man letar småfjärilslarver. Ingvar Svensson och Jan
Olov Björklund, som hjälpt till med bestämningar av knepiga småfjärilar. Ove Lennström för
botanisk konsultverksanhet och alla ni andra som har bidragit med intressanta fjärils-
observationer.
Litteratur:
Avanto ÅA. 1998. Butterfly News from Finland. http://www. netti.fi/>-avanto
Cederholm L. 1978. Namnkoder - ett förslag till enhetliga personangivelser inom biologin.
-Ent. Tidskr. 99:135-141
Douwes, P., Kaaber, S., Nordström, F., Opheim, M. & Sotavalta, O. 1969. De Fenno-
skandiska och Danska nattflynas utbredning. C. W. K. Gleerups förlag, Lund.
Ehnström B., Gärdenfors U. & Lindelöw Å 1993. Rödlistade evertebrater i Sverige 1993.
Databanken för hotade arter, Reklam och Katalogtryck Uppsala.
Eliasson C. 1996. Artfaktablad för rödlistade Lepidoptera. ArtDatabanken, manuskript
Giels C. 1996. Microlepidoptera of Europe, Volume 1, Pterophoridae,
Apollo Books, Stenstrup
Källander C. 1996. Årets fjärilsfynd från Gästrikland 1995. -Insectifera 4: 29-40.
Källander C. 1997. Årets fjärilsfynd från Gästrikland 1996. -Insectifera 5: 6-19.
Källander C. 1998. Årets fjärilsfynd från Gästrikland 1997. -Insectifera 6: 7-21.
Linnalvoto E.T. & Koponen S. 1980. Lepidoptera of Utsjoki, northernmost Finland.
Kevo notes 5.
Lorkovic, Z. 1993. Leptidea reali Reissinger 1989 (=lorkovicii Real 1988), a new European
species (Lepid., Pieridae). -Nat.croat 201): 1-25.
Palmqvist, G. 1985. Intressanta fynd av Macrolepidoptera i Sverige 1984.
- Ent. Tidskr. 106: 65-70.
Palmqvist, G. 1988. Intressanta fynd av Macrolepidoptera i Sverige 1987
-Ent. Tidskr. 109: 59-64.
Palmqvist, G. 1999. Intressanta fynd av storfjärilar (Macrolepidoptera) i Sverige 1998
-Ent. Tidskr. 120 (in press).
Schöyen, W., M. 1886. Om de tidligere udviklingsstadier af Lithosia cereola Hb.
- Ent. Tidskr. 7(3-4): 189-190.
Skou P. 1991. Nordens Ugler. Danmarks Dyreliv Bind 5. Stenstrup (Apollo Books).
Svensson I. & Palmqvist G. 1990. Förteckning över svenska fjärilshamn. Stockholm
(Naturhistoriska Riksmuseet & Entomologiska föreningen).
Svensson I., Elmquist H., Gustafsson B., Hellberg H., Immby L., & Palmqvist G. 1994.
Catalogus Lepidopterorum Sueciae. Stockholm (Naturhistoriska Riksmuseet &
Entomologiska föreningen).
Svensson T. 1998. Swedish Lepidoptera Home Page. http://www. fcom.se/butter.htm
Östlund R. 1954. Bidrag till kännedom om Gästriklands storfjärilsfauna.
-Ent. Tidskr. 75(2-4): 208-220.