---
This year's butterfly finds from Gästrikland 1999 (Lepidoptera)
Clas Källander
Husbygård, Husbyborg, 75592 Uppsala.
The first snow has fallen and the butterfly year 1999 is inexorably over. Today's date is December 8 and it is high time to write the eighth annual report on Gästrikland's butterflies. Although the summer of 1999 by Swedish standards has been unusually warm and dry, the insect year 1999 has been mixed. A cold spring and early summer with lower numbers of both butterfly individuals and species than normal. A warm July with normal butterfly activity, a hot dry August with high pressure weather, cold nights and poor catches of nocturnal butterflies. Last but not least, the warmest September of the century with influx of several exotic species.
This year I have continued my inventories at Engesberg-udde and Årsunda gravfällt. Together with Nils Ryrholm I have also taken a first sample of the fauna at Rönnåsen, between Åmot and Ockelbo. Ingemar Frycklund has prowled around the Gästrikland border and among other things inventoried power line corridors in Älvkarleö municipality. Erik Claesson, Solbritt Nilsson and Jan Hallén have held the fort in Griduga by and have during the summer had visits from several knowledgeable butterfly experts such as Bengt Åke Bengtson, Jan Olov Björklund and Claes Eliasson.
As usual, I include all observations that provide new information on species listed in any red list such as the list "Red-listed invertebrates in Sweden" (Ehnström et al 1993), or the regional red list for ABC county. Since a new version of the national red list is becoming ready, I mark some species added since 1993 with (N) in this report. Systematics, nomenclature and numbering of the species follow Catalogus Lepidopteorum Sueciae (Svensson et al 1994) and Swedish names are given according to Svensson and Palmqvist (1990). Reporters are indicated with abbreviations according to ZOO-TAX (Cederholm 1978), alternatively with names.
The winter of 1998/99 began with a snowfall record in the Gävle area. By Christmas 1998 the snow cover was at least 1.5 meters deep and remained throughout the winter. The butterfly season of 1999 got off to a rapid start on the last days of March with unusually warm weather for the season, and the entire transition from winter with continuous snow cover to spring with isolated snow patches was completed within a week. Solbritt observed the first specimens of brown butterfly in Grinduby as early as March 31. On the night between the first and second of April I visited Engesberg and made my butterfly debut. A number of overwintering butterfly species such as Exaeretia ciniflonella (birch flat-bodied moth), Agonopterix heracliana (common flat-bodied moth), Conistra vaccinii (lingonberry flat fly), Conistra rubiginea (rust-coloured flat fly) and Eupsilia transversa (three-spotted wave fly) were already on the wing. The rest of April remained dry and rather dull despite warm weather for the season. Spring and the butterflies hesitated and those species that appeared at all occurred in small numbers. Among the large butterflies, only early spring species such as: Åchlya flavicornis (birch yellow-horned spinner), Trichopteryx carpinata (aspen bud measurer), Lycia hirtaria (hairy winter measurer), Odontosia sieversi (Sievers patch wing), Brachionycha nubeculosa (spring spiny fly) and a few Monima species (willow flies) had hatched before May 1. Depressaria emeritella (reindeer grass flat-bodied moth) and Depressaria olerella (light-spotted parsnip flat-bodied moth) were found at Engesberg. May came without abundance, both the number of individuals and the number of species were still well below normal. A small bright spot was this year's first new species for Gästrikland, Eriocrania sangii (small thin-winged purple moth), which I netted on Mattön on May 16. The week before Whitsun the weather became warmer and on Whit Monday Nils Ryrholm and I examined several exciting localities in the Åmot area, but the butterfly fauna was despite the fine weather extremely poor. Only occasional Callophrys rubi (cloudberry swift), a Celastrina argiolus (common brimstone blue), a few Pieris napi (rape butterfly), and among the small butterflies Nematopogon swammerdamella (common antenna moth), Incurvaria pectinea (pale comb wing moth) and finally, almost least, Pammene luedersiana (odon roller moth) were on the wing.
The weather in June was normal for the season, often sunny days followed by cool nights. Most species had normal flight periods for our latitudes. On Sunday, June 13, I cleared the butterfly trap at Engesberg. The catch consisted of lingering spring species such as: Trichopteryx carpinata (aspen bud measurer), Lycia hirtaria (hairy winter measurer), Lithophane socia (greyish-brown tree fly) and Cerastis rubricosa (violet-red forest fly), but also summer species such as: Falcaria lacertinaria (toothed sickle wing), Cyclophora albipunctata (birch girdle measurer), Xanthorhoe montanata (field measurer), Horisme tersata (black-girdled stripe measurer), Discoloxia blomeri (Blomer's measurer), Plagodis dolabraria (crossstriped narrow wing measurer), Macrothylacia rubi (grass lappet), Spilosoma lubricipeda (common tiger moth) and others. In total I recorded only 55 species of large butterflies at the site, which can be compared with 59 species for the corresponding period in 1998. The difference is not large but some of us still remember June 1998 as completely unpleasant both for people and butterflies. The trend was similar at all Gästrikland localities I visited. The number of species was despite better weather fewer than in the corresponding time during the "rubbish summer" of 1998. The summary of more interesting finds during June was therefore meagre in relation to the effort: Bucculatrix bechsteiniella (hawthorn eye-patch moth), Lomographa bimaculata (two-coloured atlas measurer) and Leucodonta bicoloria (white chin wing) from the Gysinge area, and Acronicta alni (alder twilight fly) from Brattdalsbäcken, Åmot. The first migrating butterfly of the season Plutella xylostella (cabbage moth) was noted on June 19 both at Årsunda and Brattdalsbäcken.
From the beginning of July the weather slowly became more stable and both the number of butterfly species and individuals increased. On July 14 I recorded no fewer than 169 species of large butterflies from the trap at Engesberg. The corresponding figure for 1998 was 106 species. The jewel in the crown was Coleophora gryphipennella (rose hip case-bearer), Sitochroa palealis (carrot moth) and Eustroma reticulata (netted park measurer), all new for Gästrikland. Other more exciting finds during July were Endothenia trifoliana (lesser root roller) and Hydrelia sylvata (root-streaked river measurer) from Årsunda, and Metalampra cinnamomea (bow gloss moth), Crambus hamella (pointed grass moth), Alcis jubata (bearded lichen measurer) and Cosmotriche lunigera (fell spinner) from Rönnåsen. Although the number of observed butterflies was still small, the worst depression from 1998 now seemed to be over!
August then brought warm and perhaps a little too dry high pressure weather. Temperature differences between day and night were large and the number of individuals appearing at the butterfly net and in light traps was not overwhelming. Day-active insects had golden times however, and hopefully the month was also favourable for the larvae of some of the species that fared poorly during 1998. Early in the month Colostygia aptata (green-white field measurer) was found for the first time in Gästrikland. Furthermore, several specimens appeared that have their northern range limit in our region, e.g. Apamea oblonga (earth-grey meadow fly), Apamea scolopacina (yellow-throated meadow fly) and Eugnorisma depuncta (dotted earth fly). Towards the end of the month a "high pressure depression" occurred when most summer species had finished flying.
The heat wave continued into September, which became a fourth summer month. On two occasions, high pressure over Ukraine and southern Russia gave rise to warm air currents from the southeast into Scandinavia. This year's September became the warmest ever measured in southern and central Sweden. With the air currents came a series of migrating butterflies. Around the middle of the month I experienced Gästrikland's butterfly fauna as completely incomprehensible. The autumn species were still waiting for rain and cooler weather and the normal summer flight was over. The void was filled by a series of species that normally do not fly in autumn. Some of these were possibly extra generations of native insects while others were probably immigrants from more southern regions where butterflies have more generations per year. Determining which insects should be classified as one or the other is difficult and easily ends in pure speculation. Certain species such as Timandra comai (yellow sorrel measurer), Autographa gamma (gamma fly), Xestia c-nigrum (c-marked earth fly), Agrotis ipsilon (comma earth fly) and Agrotis segetum (grain brood fly) are known migrants and normally not resident in our region. Others such as: Xanthorhoe designata (black-edged field measurer), Perizoma affinitata (blister field measurer), Eupithecia linariata (linaria pug), Pterostoma palpina (nosed spinner), Clostera curtula (red-grey high-tail), Polypogon tentacularia (common sprout fly), Meganola strigula (yellow-ridged trough spinner fly), Caradrina morpheus (brownish-yellow leaf fly), Caradrina clavipalpis (common leaf fly) and Diarsia rubi (raspberry earth fly) are found in Gästrikland and are known to be able to produce partial second generations in favourable years. Furthermore, three individuals were found that are more at home in steppe or Mediterranean environments than north of the Dalälven river; Homoeosoma nebulella (cloudy thistle seed-case moth), Orthonama obstipata (wanderer field measurer) and Protoschinia scutosa (black-spotted knot fly).
After the September festivities comes a normal October, the supply of warm air ceased and the number of migrants and lost summer species decreased as the weather became cooler. A short episode with record-warm air in early November, then cold, and the butterfly season of 1999 was over. During the first weeks of November a mixture of autumn insects still flew, e.g. Exapate congelatella (autumn long-roller), Acleris sparsana (deciduous forest autumn roller), Operophtera brumata (common frost butterfly), Operophtera fagata (birch frost butterfly), Agriopis aurantiaria (golden frost measurer), Agrochola circellaris (cross-lined slope fly), Agrochola macilenta (leather-yellow slope fly) and overwintering butterflies such as Ypsolopha asperella (apple autumn moth), Chloroclysta siterata (brownish-green field measurer), Conistra vaccinii (lingonberry flat fly), Eupsilia transversa (three-spotted wave fly) and Xylena vetusta (lesser mantle fly).
The three most recent summers have all been meteorologically extreme and above all different. Record-cold, -warm, -dry and -wet periods have rapidly succeeded one another. Species with different specific climate adaptation have been favoured one year only to be wiped out the next. The result has been instability and major changes in the butterfly fauna. The connection between cause and effect is enormously complex, it is difficult to understand what is happening and even worse to try to predict the consequences for the future. For me it remains to record what has happened!
The butterfly season of 1999 became, despite a record-warm summer, an intermediate year. Both the number of species and individuals were particularly during spring and early summer much lower than normal. Aftereffects of the wet and cold weather during the summer of 1998 were noticeable not only in Gästrikland but in large
parts of South and Central Sweden. The change was particularly marked in western Härjedalen.
The statistics from Nils Ryrholm's and my butterfly studies in the area show the lowest species and individual count since the study began in 1986. Comparing with 1997, which was a good odd year, the number of species in 1999 was only about 40 and the number of individuals less than 10! In our regions we came off comparatively lightly. The butterfly fauna appears to have successively recovered during the course of the summer. The fine weather during August and September should have provided many butterfly larvae with warmth and time to become ready for overwintering. Others may have dried to death. There is good hope that the recent years' northward expansion of thermophilous species will continue. At the same time we will probably lose some of the species we today consider resident. It is time to sum up wins and losses!
Trichopteryx polycommata (treble-lines) has been resident on Engesberg Point since my childhood. After the cold summers in the early 1960s it was sometimes quite scarce, but it was always present. This year polycommata completely disappeared from the locality. When I check my notes from the Grinduga survey I find that the species has declined steadily over the past four years. Mesoligia furuncula (silky wainscot) and Lythria rotaria (upright prominent) appear to have completely disappeared from Årsunda graveyard. Several other southern species that have expanded during the warm years from 1994 to 1997, such as Amphipyra berbera (swift), Hadena albimacula (beaded chestnut) and Catarhoe cuculata (marbled carpet) have not been seen this year. Lomographa bimaculata (scarce tissue) was found in only two specimens and appears to be in rather declining circumstances.
Other newcomers have held their ground or even continued their expansion. Species such as Coenocalpe lapidata (grey mountain carpet) and Discoloxia blomeri (Blomer's carpet), both of which probably come from the north, have this year been more common and widespread than ever. Peribatodes secundaria (oblique striped) has reached Rönnåsen and should by now have crossed the boundary into Hälsingland. In Gävleborg it was found for the first time in 1994 (Källander 1995) and needed only six years to conquer the entire province! Campaea margaritata (light emerald) was equally common north of Gävle Bay as the previous year and is likely here to stay. Xanthia aurago (frosted orange), which appeared in the Gävle area for the first time in 1995, is now common at Engesberg and was also found this year at Årsunda graveyard.
Apamea scolopacina (slender brindle) was recorded for the second year in a row at Engesberg.
Several species that have long been known from Gävleborg but have occurred very sparsely during the last decade, such as Trachea atriplicis (orache moth), Mamestra brassicae (cabbage moth) and Opigena polygona (silky wainscot) appear now to be increasing in number again. Two species, Hydrelia sylvata (small phoenix) and Apamea oblonga (wood-grey) have been rediscovered in Gävleborg for the first time since Ragnar Östlund's time (Östlund 1954).
Gävleborg's burnet moths have had their third poor year in a row. From the Grinduga area there are unusually few reports despite so many knowledgeable butterfly enthusiasts visiting the area this year. Of the four species known from the area only Zygaena viciae (small burnet) has been observed, and only in three specimens. The first was photographed by Åsa Eriksson and Krister Frid between Grinduga and Kubbo on 4. VII. The second flew along a forest road north of Bultbomurarna on 7. VII and the third appeared about 1.5 km south of Grindugaby on 20. VII (both observations by Jan Hallén). Ingemar Frycklund reports that fortunately all four burnets are still present in the power line corridor south of Gustavsmuren. All species were, however, unusually scarce. During this year's survey he observed no more than approximately 30 individuals total, of which only one Zygaena filipendulae (six-spot burnet) (Frycklund 2000).
From the rest of Gävleborg there are two further reports of burnet moths, both from Åsa and Krister. Zygaena lonicerae (narrow-bordered five-spot burnet) appeared on 23. VII once again on the grassland at "Raggarstugan", south of Andersberg; where it was discovered during the summer of 1996. Adscita statices (forester) and an unidentified burnet flew over the meadows on Iggön on 7. VII.
For a couple of years I have been worried about Gävleborg's burnet moths. The number of observed individuals has declined every year since the frequency year of 1996. This year's sparse reports show that at least some individuals have managed to survive 1998's root rot and that all species remain at the "core locality" at the Uppland border. There should nevertheless be good opportunities that this year's dry weather has been favourable for their reproduction and that the number of individuals will now increase. It is however too early to cry alarm! I therefore look forward impatiently to next year's reports on burnet moth observations!
This year's survey work has mostly entailed a continuation and expansion of the previously begun surveys at Engesberg and Årsunda. Last year's sparse butterfly occurrence tempted me to also begin, together with Nils Ryrholm, an investigation of the butterfly fauna on the eastern slope of Rönnåsen between Åmot and Ockelbo. When the number of individuals in flight increased towards the middle of the summer it turned out that I had bitten off more than I could chew! There was no time left for more spontaneous butterfly walks and towards mid-August my mental health demanded that the Rönnåsen survey be interrupted.
Årsunda graveyard was presented in detail in the previous issue of Insectifera (Källander 1998, 1999). Last year's survey work produced rather meagre results and 1998 was certainly the wrong year to survey dry grassland fauna. The work has continued and is now beginning to yield results. This year I started the light trap on 10. IV and it has since been in operation throughout the season until 30. X. I visited the site twelve times during the year in total, emptied the trap, pottered around looking for flying insects and searched for larvae. A total of 275 species of macrolepidoptera were recorded at the site during the year; the corresponding figure from 1998 was 308 species. Although the work effort spent searching for day-flying insects was less than last year, the difference is large. The explanation is probably that many of the site's demanding dry grassland species have had poor reproduction. Mesoligia furuncula (silky wainscot), which was common in 1997–1998, was completely absent. Levipalpus hepatariella (livercolour, N) was found in only two specimens and has declined significantly in number since last year. More worrying perhaps is that Lythria rotaria (upright prominent, threat class 4), which has its best locality in Gävleborg here, did not appear at all during the year.
Good news is that during 1999 five new species for Gävleborg were found at the site. Two of these, Coleophora adelogrammella (carnation's cloak, threat class 4) and Coleophora dianthi (pink's cloak, threat class 4) are, as is evident from their names, tied to carnation plants. Both were found in numbers and my assessment is that they are resident at the site. Aethes kindermanniana and Endothenia trifoliana (small sprout tortrix) are rare local dry grassland species that only appeared in one specimen each. The fifth species was a big surprise, Homoeosoma nebulella (thistle ermine), a migrating moth that before 1999 was not known from Sweden! During the same period (3–17. IX) I also found a Protoschinia scutosa (black-spotted variant?), another "migrant", which has only been found once before in Gävleborg (Oslättfors 4. IX 1997, SJNS). Another cause for joy was the discovery of two males of Hydrelia sylvata (small phoenix, threat class 4). The species was previously known from Gävleborg only from one specimen, Rödmarn 4. VII 1948, Ragnar Östlund. Since the species' typical habitat is alder carr and damp scrubland, it does not belong on the graveyard but at some suitable biotope in the area, probably the damp grasslands around Fänjaån.
The yield from this year's survey of the site was, despite the aftermath of last year's cold and wet weather, impressive. We now know of 14 red-listed butterfly species from the site in total (Table 1). Six of these have here their only known or main occurrence in Gävleborg. The work continues next year, which it is hoped will reflect this year's favourable weather conditions. It is already clear that Årsunda graveyard has very considerable entomological values and that it is of the utmost importance that the area continues to be cleared and hay-cut. I wish in this context to thank the Forest Board which has so far cut the area and Gunnel Hedkvist who on his own initiative has raked and removed the hay. Another point on my wish list is that the street lighting at county road 272, which borders the area on the west, be kept off during summer.
Table 1. Records of red-listed species from Årsunda Graveyard before 1998 = 1998 1999
+ Levipalpus hepatariella livercolour 2 3 2
Depressaria pulcherrimella beautiful plumed moth 2 3 2
+ Coleophora adelogrammella carnation's cloak 1 2
+ Coleophora dianthi pink's cloak 2 3
+ Syncopacma taeniolella reversible striped palpworm = 1
Pyrausta porphyralis porphyry-coloured knot-horn 5 2
+ Lythria rotaria upright prominent 5 3
+ Epirrhoe pupillata Thunberg's carpet 4 4 4
Eupithecia pygmaeata dwarf pug 1
Hydrelia sylvata small phoenix 2
Clostera anachoreta scarce prominent 1 1
Eilema cereola wax-coloured tiger 3
Eriopygodes imbecilla delicate 1 1
Xylena exsoleta great prominent 1 1
Species from the current national red list are marked with ", species from preliminary new red list with ", other species are from the red list from ABC-Län. + The species has here its only known or best locality in Gävleborg.
Engesberg Point has, after the previous year's interesting findings (Källander 1998, 1999), been further investigated. This year's harvest of macrolepidoptera was 325 species which can be compared with 328 species in 1998. Although the decrease in species number is less than for Årsunda graveyard, at least the number of species has not increased despite this year's favourable weather. Engesberg's butterfly fauna is more diverse in composition and contains fewer rain-sensitive dry grassland species.
During the year six species were found that at the time of capture were new for Gävleborg and none of these have yet been found anywhere else in the province (Table 3). Four of these are red-listed but only one, Sorhagenia lophyrella (scarce marbled clover), appeared in numbers. In total, 18 red-listed species have now been found at Engesberg Point. Most of these have been found in single specimens and are not unique to the site (Table 2). The concentration of interesting species is nevertheless so great that it indicates that the site has considerable entomological value. The area appears to be important for the establishment of species expanding from the south. Several species such as Depressaria
emeritella (pale-breasted dock-plait moth), Xanthia aurago (dark-banded yellow-wing), Campaea margaritata (pale-green half-measurer) and Apamea scolopacina (yellow-throated meadow-fly) appear to have established themselves early at Engesberg and subsequently spread in the Gävle district. The proximity to the sea with long warm autumns, combined with the presence of calcareous moraine and old deciduous forest, likely contributes to the richness of species.
Table 2. Finds of red-listed species from Engesberg before 1998 = 1998 1999
Depressaria pulcherrimella pale-breasted dock-plait moth 2
Ethmia pusiella large stone-seed moth 2
Harpella forficella giant beauty moth 1 2 3
Rhigognostis incarnatella red mustard moth 2
+ Sorhagenia lophyrella larger goat-thorn pied moth 3
Gelechia hippophaella sea-buckthorn moth 3 4 4
Psoricoptera speciosella larger autumn-stubble moth 2
Cydia inquinatana maple-fruit tortrix 1
+ Colostygia aptata greenish-white field-measurer 1
+ Eustroma reticulata netted park-measurer 1
Trichopteryx polycommata triple lobe-measurer 2 3
Philerme vetulata grey clap-measurer
Philerme transversata blackish-brown clap-measurer
+ Calospilos sylvata elm-spot measurer
Clostera anachoreta black-spotted prominent 2
Abrostola triplasia brownish-yellow nettle-fly 1
Hadena albimacula olive-brown carnation-fly 2
Spaelotis suecica Swedish ground-fly 1
Species from the current national red list have been marked with ", species from preliminary new red list with ", other species are from the red list from ABC County. + Only known locality in Gävrikland.
Rönnåsen northwest of Ockelbo is known for its ski slope, its old forests and its boulder fields. To the north and east, the mountain drops steeply from 230 to approximately 100 m above sea level. The terrain is in places difficult with cliff edges, boulders and rock slabs. Significant parts of the forest consist of moss-rich coarse spruce forest with gnarled old pines on the most inaccessible slopes, as well as scattered older birch and aspen. Seeping water has in places created richer vegetation with inclusions of alder and bird cherry. The area is described in "Valuable nature in Gävleborg" (County Administration of Gävleborg 1997) and is easily accessible via a road to Rönåsstuga, which lies on the summit above the eastern cliff. Nils Ryrholm and I reconnoitred the area during the Whitsun weekend and became so enthusiastic that we decided to investigate the area's butterfly fauna more closely. Particularly the combination of cliffs and old forest attracted us. Many demanding forest insects fly in the tree crowns and are normally very difficult to survey. Rönnåsen's cliffs offer many rock-dwellers at tree-top height. On 20 June we were ready with our preparations and placed light traps at two of the most spectacular positions in the area. The traps were then in operation until 13 August when we suspended activities for the season. The work effort was considerably less than for Årsunda and Engesberg, and the intention was more to investigate whether, for example, Poliobrya umovii (lichen pine-fly) or Xestia sincera (lichen mountain-fly) occur in the area than to make a complete survey. We found a total of 191 species of large butterflies, which is very many for such a northerly "taiga locality". Two red-listed butterflies, Alcis jubata (bearded lichen-measurer, threat class 4) and Harpella forficella (giant beauty moth, red-listed in ABC County), occurred quite abundantly at the locality. Metalampra cinnamomea (arch beauty moth) and Crambus hamella (pointed grass-moth) were new for Gävrikland. Worth noting was also that Nudaria mundana (grey membrane-wing) and Euxoa tritici (cryptic ground-fly) occurred abundantly. Other more original finds were a male of the northern form of Cosmotriche lunigera (mountain spinner) and a specimen of Acronicta alni (alder dusk-fly).
From the Trösken district I have had unusually few interesting butterfly observations this year. Solbritt Nilsson has this year observed several Hemaris tityus (hoverfly-like day-hawk moth, threat class 4) in Grindugaby. She has also begun to take an interest in small butterflies and has managed to rediscover two of last year's provincial species: Argyrotaenia ljungiana (pine moss-twist) and Olethreutes umbrosana (umbra birch-twist). Bengt-Åke Bengtson has searched for small butterfly larvae on saw-wort (Sessili libanotis) growing on roadsides and on the now managed hay meadows around Grinduga. To his surprise he found only larvae of Agonopterix ciliella (fringe-plait moth) and Depressaria pulcherrimella (pale-breasted dock-plait moth). Neither of these species normally lives on saw-wort. Particularly noteworthy is the find of pulcherrimella, which is considered to live solely on burnet saxifrage (Pimpinella saxifraga) (Svensson 1993).
Ingemar Frycklund has this year surveyed dry habitats in Älvkarleö municipality (Frycklund 2000). Of particular interest for us local patriots are the finds from the power-line corridors at Grekland and southeast of Gustavsmuren. The area around Grekland is primarily interesting due to its rich damp meadow flora. Ingemar found here Oidaematophilus lithodactyla (common plait-feather-moth, red-listed ABC County) and Ethmia pyrausta (meadow-chequer moth, red-listed ABC County) in connection with the host plants plait (Inula salicina) and meadow rue (Thalictrum flavum). Neither of the butterflies has been found in Gävrikland but should be possible to find since both host plants occur in the province. Another interesting observation was Photedes captiuncula (dwarf meadow-fly, threat class 4), which has been recorded in only single specimens from our province. Ingemar saw several specimens in the middle of the day that eagerly visited flowering plait.
In the power-line corridor southeast of Gustavsmuren were noted, in addition to the species we previously knew from the area (Källander 1993, 1994), also Agonopterix quadripunctata (four-spotted plait-moth, N), Hypercallia citrinalis (virgin beauty-moth, N), Phycitodes albatella (triangle-spotted basket-flower-moth), not yet found in Gävrikland, and Atolmis rubricollis (red-necked lichen-spinner, red-listed ABC County). The latter was found in Gävrikland sometime between 1961 and 1978, but I have never managed to trace the finding records!
After the 1998 season, a total of 1396 butterfly species were known from Gävrikland. This year's provincial finds add 18 species. There is thus reason to celebrate that we have passed 1400 species before the millennium! Looking in the rear-view mirror, I discover that we passed 1200 species in 1991 and 1300 species in 1995. On average that is 25 species per year. It will probably be difficult to maintain that pace in future! Gävrikland is no longer quite a blank spot on the map, even though much certainly remains to be discovered. The number of reported new provincial finds during 1999 was even less than the previous year despite the fine weather: 1998 31 species, 1997 23 species and 1996 24 species (Källander 1997, 1998, 1999).
After the butterfly season in 1994 I made a list of 32 species of large butterflies that I thought should be able to turn up in Gävrikland (Källander 1994). When I sum up I discover that eleven of the species on the list and additionally seven completely unexpected new species have been recorded since then. During the last decade reality has often exceeded fantasy! In the previous issue of Insectifera I tried to stir up enthusiasm for the fourteen-hundredth butterfly species from Gävrikland and promised a fair account of finds and collectors. It is now time to reveal that it was Pammene luedersiana (odontis tortrix) that Nils Ryrholm and I found on Vallsjömuren at Källsjön, Åmot on 24 May 1999. Even though the species is threat-classified in ABC County it perhaps feels a little underwhelming!
This year's most interesting butterfly finds.
714 Coleophora adelogrammella (carnation-casebag moth, threat class 4) and 734 Coleophora dianthi (pink casebag moth, threat class 4) have both been discovered among Coleophora collected at Årsunda burial ground. The species are very difficult to distinguish by external characteristics and I received help with genital preparation and determination from Jan-Olov Björklund. In total I have twelve specimens that are probably a mixture of adelogrammella and dianthi. The Coleophora series from the locality was collected between 14 May and 4 September 1999 and can be regarded as a sample of the most common species at the locality. Only two specimens have been examined and reliably determined, a male of adelogrammella from 3–28 August 1998 and a male of dianthi from 29 May–10 June 1999. Judging by flight times, eight of the specimens in the series are dianthi (early summer) and four adelogrammella (midsummer–late summer). Both species are demanding dry-habitat species and good indicators of high natural values. Like all Coleophora species, they have larvae that build small cases where they spend their entire lives. The larva of adelogrammella lives on the stems and leaves of carnations (Dianthus and Petrorhagia) and dianthi on the fruit and seeds of Dianthus (Svensson 1993). The distribution of adelogrammella has traditionally encompassed Skåne, Blekinge, Öland and Gotland. In recent years it has also been discovered in Uppland and Medelpad (Svensson 1996, 1998). C. dianthi was previously known only from five provinces: Skåne, Södermanland, Uppland, Hälsingland and Medelpad, and now also from Gävrikland. Both species have been found closest at a flower meadow at the old brick factory north of Älvkarleöby (Frycklund 2000a).
780 Sorhagenia lophyrella (larger goat-thorn pied moth, red-listed ABC County) is known from Skåne, Öland, Gotland, Bohuslän and Uppland. In 1995 the species was also encountered in Blekinge and Småland (Svensson 1996). The larva lives between spun-together leaves of buckthorn (Rhamnus catharticus). The light trap at Engesberg caught about ten specimens of the species during the period 11 September–6 October. The species prefers light forest edges and scrubland with the host plant. The only Uppland locality for lophyrella I have heard of lies on Munsö in Lake Mälaren.
996 Brachmia lutatella (couch-grass bow-palp moth) is in Götaland a fairly common species that lives on couch grass (Elytrigia repens). The original aspect of the find from Årsunda burial ground is that the species' previously known distribution northwards extends only to Gotland and Västergötland. Kinekulle is according to Ingvar Svensson the northernmost locality on the mainland. From Årsunda there are two males from 18 August 1997. Since the determination of the specimens was completed in spring 1999, I have during this year searched unsuccessfully for the species. Possibly it has not survived the summer of 1998 in Gävrikland.
1967 Colostygia aptata (greenish-white field-measurer) has a very limited distribution in Sweden and has shown no tendencies towards spread during the last 50 years. It occurs in Hälsingland in the Ljusnan river valley between Järvsö and Ljusdal, in Dellenbygden, and in the Indal river delta up to Alnön outside Sundsvall, where the species periodically occurs commonly. From the rest of Sweden we know only two specimens of aptata: one from Häggdånger in Ångermanland, and one from a railway embankment outside Fagersta in Västmanland. The latter specimen may possibly have travelled with a sleeper train that stops in Ljusdal during the early morning hours (Eliasson 1996). To the list of odd finds we can now add a worn female from Engesberg during the period 15 July–12 July. Claes Eliasson and I had plans to search for aptata around the lakes in northeastern Gävrikland, but neither of us had a thought that it could turn up in the Gävle district.
The species normally lives on fresh, flower-rich meadows with abundant occurrence of bedstraw, which is the larva's food plant. From Germany, primarily lady's bedstraw (Galium album) and hedge bedstraw (Galium mollugo) are mentioned as host plants (Koch 1983).
1965 Eustroma reticulata (netted carpet, threat class 4) is one of our three red-listed geometer moths associated with touch-me-not (Impatiens noli-tangere). The species has a very sparse distribution, but is often common in its localities. In Sweden it is known from most provinces from Skåne to Dalarna and also from Ångermanland. According to information from Germany, the larvae feed mainly on immature seed capsules. The species overwinters as a pupa in a loose cocoon on the ground surface (Koch 1983). In central Sweden, reticulata occurs at lake and stream margins with calcareous sediments, which satisfy the host plant's high nutritional requirements. Typical biotopes are alder carr and other moist deciduous forests. I found a beautiful, probably freshly emerged, female at Engesberg on 14 July. The moth is known from all provinces bordering Gästrikland except Hälsingland, and it was therefore expected that the species would be found somewhere in the province. More puzzling is the information that the host plant has no known occurrence in Norrland (personal communication Ove Lennström). No botanical surveys are completely comprehensive, so it is of course possible that touch-me-not thrives in some wetland in the area. The second possibility is that the individual from Engesberg was a temporary "vagrant". The finds of single individuals from Kalkstad (Öland, 1979) and Rone (Gotland, 1948) show that the species sometimes can migrate (Ekström 1950, Palmqvist 1980). Impatiens noli-tangere is known from neither Öland nor Gotland (Lagerberg 1957).
2091 Calospilos sylvata (elm spanworm) is known from all provinces along the Swedish east coast from Skåne in the south to Uppland in the north. The species also occurs in Finland, all the Baltic countries, Poland and Germany. It is not normally designated as a migrant, but there are described several scattered individual records from the northern part of its distribution range. Typical biotopes are rich deciduous forest, forest edges and parks. The larva normally feeds on wych elm (Ulmus glabra) but sometimes also on other deciduous trees. The species' normal flight period is from early June to the end of July (Skou 1984). When sylvata appeared at Engesberg during the period 18 September–2 October, it was therefore both at the wrong time and place. The semi-wild park at Engesberg manor does contain a few elms and should be able to satisfy the species' biotope requirements reasonably well, but I know of only a few individual records of sylvata from Uppland during the last decade. The weather maps and a number of records of other unusual butterflies during the period immediately made me wonder about an immigration of the species from the other side of the Baltic Sea. Several telephone calls to various butterfly enthusiasts in Svealand strengthened my suspicions. Two sylvata had been observed at Smara outside Edsbro, Uppland on the night between 25 and 26 September (Jan Olov Björklund). Also from southeastern Skåne, there were several records of the moth this year from the end of September (Nils Ryrholm & Jan Olof Ördén). From Uppland I know only one additional sylvata from the summer of 1999 (Uppsala 6 July, KJC). The immigration occurred too late in the year for the animals to have had the possibility of producing any offspring capable of surviving the winter.
Coleophora adelogrammella
Birch cone case-bearer
Årsunda 18 July – 2 August 1999
Coleophora dianthi
Carnation case-bearer
Årsunda 19 June – 15 July 1999
Sorhagenia lophyrella
Large goat willow blotch moth
Engesberg 11 September 1999
Photo: Ulf Nylander
Table 2. New species for Gästrikland
No. Latin species name Swedish name Find locality Reporter
12 Eriocrania sangii lesser thin-wing purple moth Mattön EKJIC
333 — Bucculatrix bechsteiniella hawthorn eyemark moth Mattön KJIC
494 — Agonopterix nervosa red-bordered harris plait moth Engesberg KJC
531 - Metalampra cinnamomea bow gloss moth Rönnåsen — KJC, RYR
618 - Coleophora gryphipennella hip case-bearer Engesberg KJC
714 - Coleophora adelogrammella birch cone case-bearer Årsunda KJC
734 — Coleophora dianthi carnation case-bearer Årsunda KJIC
780 — Sorhagenia lophyrella large goat willow blotch moth Engesberg KJC
996 — Brachmia lutatella quickroot bow palpus moth Årsunda KJC
1133 Åethes kindermanniana field mallow flower roller Årsunda KJC
1218 Endothenia trifoliana lesser root roller Årsunda KJC
1353 Pammene luedersiana odontosal roller Källsjön KJC, RYR
1557a Homoeosoma nebulella cloudy thistle head moth Årsunda KCJ
1601 Crambus hamella pointed grass moth Rönnåsen — KJC, RYR
1673 Sitochroa palealis carrot moth Engesberg KJIC
1967 Colostygia aptata green-white field geometer Engesberg KJIC
1965 Eustroma reticulata netted carpet Engesberg KJIC
2091 — Calospilos sylvata elm spanworm Engesberg KJIC
Locality of first known record but the species has been found at several localities.
Reporters: BJO = Jan Olov Björklund, Erik Claesson, FKI = Krister Frid, FYK = Ingemar Frycklund, HAL = Jan Hallén, KJC = Clas Källander, Solbritt Nilsson, RYR = Nils Ryrholm, EÅA = Åsa Eriksson, ÖLD = Ragnar Östlund, ÖRD = Jan Olof Ördén
Thanks!
Finally, warm thanks to everyone who has contributed to this report: Arnold Pettersson, who has provided electricity and maintained the trap at Årsunda. My mother Birgit Lööv, who cleaned the trap at Engesberg every week of fallen leaves and twigs. Urban Hegestad, who is our "contact person" at Rönnåsstugan. Ingemar Frycklund for lots of tips on how to search for small moth larvae. Ingvar Svensson and Jan Olov Björklund, who helped identify difficult small moths. Ove Lennström for botanical consultation and all of you who have contributed interesting butterfly observations.
References:
Cederholm L. 1978. Name codes – a proposal for uniform personal designations in biology. - Ent. Tidskr. 99:135-141
Ehnström B., Gärdenfors U. & Lindelöw Å 1993. Red-listed invertebrates in Sweden 1993. Database for threatened species, Advertising and Catalog Print Uppsala.
Ekström, M. 1950. Lepidopterological notes from Gotland. - Opusc. ent. 15(2): 139-142.
Eliasson C. 1996. Species fact sheets for red-listed Lepidoptera. ArtDatabanken, manuscript
Frycklund, I. 2000. Butterfly survey in power line corridors, Älvkarleö and Tierp municipalities. Uppland Foundation, manuscript
Frycklund, I. 2000a. Red-listed butterflies on flower meadow south of Tegelbruket, Älvkarleby parish, year 1999. Uppland Foundation, manuscript
Koch, M. 1983. Wir bestimmen Schmetterlinge. Neumann-Neudamm verlag, Radebeul.
Källander C. 1993. Butterfly records from "the limestone area southeast of Gävle". Insectifera 1.2, 27-32
Källander C. 1994. This year's butterfly records from Gästrikland 1993. - Insectifera 2.1: 41-47
Källander C. 1994. Search notice, Insectifera 2.2, 48
Källander C. 1997. This year's butterfly records from Gästrikland 1996. - Insectifera 5: 6-19.
Källander C. 1998. This year's butterfly records from Gästrikland 1997. - Insectifera 6: 7-21.
Källander C. 1999. This year's butterfly records from Gästrikland 1998. - Insectifera 7: 10-22.
Lagerberg, T. 1957. Wild plants in the Nordic countries. Bokförlaget Natur och kultur, Stockholm.
Provincial Government Gävleborg. 1997. Valuable nature in Gävleborg, Nature conservation programme, Report 1997:12 Gävle Offsett
Palmqvist, G. 1981. Interesting finds of Macrolepidoptera in Sweden 1980. -
Ent. Tidskr. 102: 99-104.
Skou P. 1984. Northern geometers. Danmarks Dyreliv volume 2. Copenhagen & Svedenborg (Fauna Books & Apollo Books)
Svensson I. & Palmqvist G. 1990. List of Swedish butterfly hosts. Stockholm
(Swedish Museum of Natural History & Entomological Society).
Svensson I., Elmquist H., Gustafsson B., Hellberg H., Immby L., & Palmqvist G. 1994.
Catalogus Lepidopterorum Sueciae. Stockholm (Swedish Museum of Natural History &
Entomological Society).
Svensson I. 1996. Remarkable finds of small moths (Microlepidoptera) in Sweden 1995.
- Ent. Tidskr. 117: 49-57.
Svensson I. 1998. Remarkable finds of small moths (Microlepidoptera) in Sweden 1997.
- Ent. Tidskr. 119: 47-59.
Svensson T. 1998. Swedish Lepidoptera Home Page. http://www.fcom.se/butter.htm
Östlund R. 1954. Contribution to knowledge of the macrolepidopteran fauna of Gästrikland.
- Ent. Tidskr. 75(2-4): 208-220.
Årets fjärilsfynd från Gästrikland 1999 (Lepidoptera)
Clas Källander
Husbygård, Husbyborg, 75592 Uppsala.
Den första snön har fallit och fjärilsåret 1999 är obevekligen slut. Dagens datum är den 8
december och det är hög tid att skriva den åttonde årsrapporten om Gästriklands fjärilar. Trots
att sommaren 1999 efter svenska förhållanden har varit ovanligt varm och torr blev insektsåret
1999 blandat. En kall vår och försommar med lägre antal av både fjärils-individer och -arter än
normalt. En varm juli med normal fjärilsaktivitet, en het torr augusti med högtrycksväder, kalla
nätter och dålig fångst av nattfjärilar. Sist men inte minst århundradets varmaste september
med inflygning av flera exotiska arter.
Jag har i år fortsatt mina inventeringar på Engesbergs-udde och Årsunda gravfällt. Tillsammans
med Nils Ryrholm har jag dessutom tagit ett första smakprov på faunan vid Rönnåsen, mellan
Åmot och Ockelbo. Ingemar Frycklund har smugit runt kring Gästrikegränsen och bl. a
inventerat kraftledningsgator i Älvkarleö kommun. Erik Claesson, Solbritt Nilsson och Jan
Hallén har hållit ställningarna i Griduga by och har under sommaren haft besök av flera kunniga
fjärilskännare som, Bengt Åke Bengtson, Jan Olov Björklund och Claes Eliasson.
Som vanligt tar jag med alla observationer som ger ny information om arter som är upptagna i
någon rödlista som förteckningen över "Rödlistade evertebrater i Sverige" (Ehnström et al
1993), eller den regionala rödlistan för ABC län. Eftersom en ny version av den nationella
rödlistan börjar bli klar markerar jag några arter som har tillkommit sedan 1993 med (N) i den
här rapporten. Systematik, nomenklatur och numrering av arterna följer Catalogus
Lepidopteorum Sueciae (Svensson et al 1994) och Svenska namn anges enligt Svensson och
Palmqvist (1990). Rapportörer anges med förkortningar enligt ZOO-TAX (Cederholm 1978),
alternativt med namn.
Vintern 98 /99 inleddes med snörekord i Gävletrakten. Till julen 1998 var snötäcket minst 1,5
meter djupt och det låg sedan kvar hela vintern. Fjärilsäsongen 1999 rivstartade sista dagarna i
mars med för årstiden mycket varmt väder och hela förloppet från vinter med obrutet snötäcke
till vår med enstaka snöfläckar var avklarat inom en vecka. Solbritt observerade de första
exemplaren av brun flickfjäril i Grindugaby redan den 31.III. Natten mellan den första och
andra april besökte jag Engesberg och begick min fjärilspremiär. Ett antal övervintrande
fjärilsarter t.ex. Exaeretia ciniflonella (björkplattmal), Agonopterix heracliana (allmän
plattmal), Conistra vaccinii (lingonplattfly), Conistra rubiginea (rostgult plattfly) och
Eupsilia transversa (trefläckigt vågfly) var redan på vingarna. Fortsättningen av april blev torr
och ganska tråkig trots för årstiden varmt väder. Våren och fjärilarna tvekade och de arter som
överhuvudtaget visade sig förekom i litet antal. Bland storfjärilarna hade endast tidiga vårarter
som: Åchlya flavicornis (björkgulhornspinnare), Trichopteryx carpinata (asplobmätare), Lycia
hirtaria, (lurvig vintermätare), Odontosia sieversi (sievers flikvinge), Brachionycha
nubeculosa (vårtaggfly) och några arter Monima (sälgflyn) kläckts före Valborg. Depressaria
emeritella (renfaneplattmal) och Depressaria olerella (ljuspunkterad röllekplattmal) återfanns
vid Engesberg. Maj kom utan åthävor, både antalet djur och antalet arter var fortfarande
mycket under det normala. En liten ljuspunkt var årets första nya art för Gästrikland,
Eriocrania sangii (mindre tunnvingepurpurmal), som jag håvade på Mattön den 16. V. Veckan
före pingst blev vädret varmare och under annandagen undersökte Nils Ryrholm och jag flera
spännande lokaler i Åmot-trakten, men fjärilsfaunan var trots det fina vädret extremt fattig.
Endast enstaka Callophrys rubi (björnbärssnabbvinge), en Celastrina argiolus (tosteblåvinge),
några Pieris napi (rapsfjäril, och bland småfjärilarna Nematopogon swammerdamella (allmän
antennmal), Incurvaria pectinea (blek kambredvingemal) samt sist och nästan minst Pammene
luedersiana (odonsolvecklare) var på vingarna.
Vädret i juni blev normalt för årstiden, ofta soliga dagar följda av kyliga nätter. De flesta arter
hade för våra breddgrader normala flygtider. Söndagen den 13 juni vittjade jag fjärilsfällan vid
Engesberg. Fångsten bestod av kvardröjande vårarter som: Trichopteryx carpinata
(asplobmätare), Lycia hirtaria (lurvig vintermätare), Lithophane socia (gråbrunt träfly) och
Cerastis rubricosa (violettrött skogsfly), men även sommararter som: Falcaria lacertinaria
(tandad sikelvinge), Cyclophora albipunctata (björkgördelmätare), Xanthorhoe montanata
(backfältmätare), Horisme tersata (svartgördlad strimmätare), Discoloxia blomeri (blomers
mätare), Plagodis dolabraria (tvärstrimmig smalvingemätare), Macrothylacia rubi (gräsulv),
Spilosoma lubricipeda (allmän tigerspinnare) m.fl. Totalt registrerade jag endast 55 arter
storfjärilar på lokalen vilket kan jämföras med 59 arter för motsvarande period under 1998.
Skillnaden är inte stor men en och annan av oss minns fortfarande juni 1998 som fullständigt
onjutbar både för människor och fjärilar. Tendensen var likartad på samtliga Gästrikelokaler
jag besökte. Antalet arter var trots bättre väder mindre än motsvarande tid under
”skräpsommaren” 1998. Summeringen av intressantare fynd under juni blev därför mager |
förhållande till arbetsinsatsen: Bucculatrix bechsteiniella (hagtornögonlappmal), Lomographa
bimaculata (tvåfärgad atlasmätare) och Leucodonta bicoloria (vit hakvinge) från Gysinge-
trakten samt Acronicta alni (alaftonfly) från Brattdalsbäcken, Åmot. Den första migrerande
fjärilen för säsongen Plutella xylostella (kålmal) noterades den 19.V1 både vid Årsunda och
Brattdalsbäcken.
Från början av juli blev vädret långsamt stabilare och både antalet fjärils-arter och -individer
ökade. Den 14 juli registrerade jag hela 169 arter storfjärilar från fällan vid Engesberg.
Motsvarande siffra för 1998 var 106 arter. Russinen i kakan var Coleophora gryphipennella
(nyponsäckmal), Sitochroa palealis (morotsmott) och Eustroma reticulata (nätådrig
parkmätare) samtliga nya för Gästrikland. Övriga mer spännande fynd under juli var
Endothenia trifoliana (mindre rotvecklare) och Hydrelia sylvata (rotstreckad älvmätare) från
Årsunda samt Metalampra cinnamomea (bågpraktmal), Crambus hamella (spetsgräsmott),
Alcis jubata (skägglavmätare) och Cosmotriche lunigera (fjällspinnare) från Rönnåsen. Även
om antalet observerade fjärilar fortfarande var litet verkade nu den värsta depressionen från
1998 vara över!
Augusti bjöd sedan på varmt och kanske lite väl torrt högtrycksväder. Temperaturskillnaderna
mellan dag och natt var stora och antalet djur som visade sig på fjärilslakan och i ljusfällor var
inte överväldigande. Dagaktiva djur hade däremot gyllene tider och förhoppningsvis var
månaden gynnsam även för larverna av några av de arter som farit illa under 1998. I början av
månaden påträffades Colostygia aptata (grönvit fältmätare) för första gången i Gästrikland.
Dessutom visade sig flera djur som har sin nordgräns i våra trakter t.ex. Apamea oblonga
(jordgrått ängsfly), Apamea scolopacina (gulhalsat ängsfly) och Eugnorisma depuncta
(punkterat jordfly). Mot slutet av månaden uppstod en ”högtrycksdepression” då de flesta
sommararterna hade flugit färdigt.
Värmeböljan fortsatte sedan in i september, som blev en fjärde sommarmånad. Vid två tillfällen
gav högtryck över Ukraina och Sydryssland upphov till varma luftströmmar från sydost in över
Skandinavien. Årets september blev den varmaste som uppmätts i Syd- och Mellansverige.
Med luftströmmarna följde en rad migrerande fjärilar. Mot mitten av månaden upplevde jag
Gästriklands fjärilsfauna som fullständigt obegriplig. Höstarterna väntade fortfarande på regn
och kyligare väder och den normala sommarflygningen var över. Tomrummet fylldes av en rad
arter som vanligen inte flyger på hösten. En del av dessa var möjligen extragenerationer av
inhemska djur medan andra troligen var inflygare från sydligare nejder där fjärilarna har fler
generationer per år. Att avgöra vilka djur som bör klassas som det ena eller det andra är svårt
och slutar lätt i ren spekulation. Vissa arter t.ex. Timandra comai (gul syremätare),
Åutographa gamma (gammafly), Xestia c-nigrum (c-tecknat jordfly), Agrotis ipsilon
(kommajordfly) och Agrotis segetum (sädesbroddfly) är kända migranter och normalt inte
bofasta i våra trakter. Andra som: Xanthorhoe designata (Svartkantad fältmätare), Perizoma
affinitata (blärefältmätare), Eupithecia linariata (linariamalmätare), Pterostoma palpina
(näbbspinnare), Clostera curtula (rödgrå högstjärt), Polypogon tentacularia (allmänt sprötfly),
Meganola strigula (gulpucklig trågspinnarfly), Caradrina morpheus (brungult lövfly),
Caradrina clavipalpis (allmänt lövfly) och Diarsia rubi (hallonjordfly) finns i Gästrikland och
är kända för att under gynnsamma år kunna åstadkomma partiella andragenerationer. Vidare
påträffades tre djur som mer hör hemma i stäpp- eller medelhavs-miljö än norr om Dalälven;
Homoeosoma nebulella (molnigt tistelkorgmott), Orthonama obstipata (vandrarefältmätare)
och Protoschinia scutosa (svartfläckigt knölfly). ”
Efter septemberfesten följer så en normal oktober, tillförseln av varmluft upphörde och antalet
migranter och vilsekomna sommararter minskade allteftersom vädret blev kyligare. En kort
episod med rekordvarm luft i början av november, sedan kyla och fjärilsäsongen 1999 var slut.
Under de första november veckorna flög fortfarande en blandning av höstdjur t.ex. Exapate
congelatella (höstlångvecklare), Acleris sparsana (lövskogshöstvecklare), Operophtera
brumata (allmän frostfjäril), Operophtera fagata (björkfrostfjäril), Agriopis aurantiaria
(guldgul frostmätare), Agrochola circellaris (tvärlinjerat backfly), Agrochola macilenta
(lädergult backfly) och övervintrande fjärilar som Ypsolopha asperella (apelhöstmal),
Chloroclysta siterata (brungrön fältmätare), Conistra vaccinii (lingonplattfly), Eupsilia
transversa (trefläckigt vågfly) och Xvlena vetusta (mindre mantelfly).
De tre senast somrarna har alla varit vädermässigt extrema och framför allt olika. Rekord -
kalla, -varma, -torra och -blöta perioder har snabbt avlöst varandra. Arter med olika specifik
klimatanpassning har gynnats det ena året för att slås ut nästa. Resultatet har blivit instabilitet
och stora förändringar i fjärilsfaunan. Sambandet mellan orsak och verkan är enormt komplext,
det är svårt att förstå vad som händer och etter värre att försöka förutsäga konsekvenserna
inför framtiden. För mig återstår att registrera vad som har hänt!
Fjärilssäsongen 1999 blev trots en rekordvarm sommar ett mellanår. Både antalet arter och
individer var särskilt under vår och försommar mycket lägre än normalt. Efterverkningar av det
blöta och kalla vädret under sommaren 1998 var märkbara inte bara i Gästrikland utan i stora
delar av Syd och Mellansverige. Särskilt markant var förändringen i västra Härjedalen.
Statistiken från Nils Ryrholms och mina fjärilstudier i området visar det lägsta art och individ
antalet sedan studien påbörjades 1986. Jämför man med 1997 som var ett bra udda år så var
antalet arter 1999 endast ca 40 24 och antalet individer mindre än 10 96! I våra trakter kom vi
jämförelsevis lindrigt undan. Fjärilsfaunan verkar att under sommarens gång successivt ha
återhämtat sig. Det fina vädret under augusti och september bör ha gett många fjärilslarver
värme och tid för att bli färdiga för övervintring. Andra torkade kanske ihjäl. Det finns gott
hopp om att de senaste årens expansion norrut av värmekrävande arter fortsätter. Samtidigt
kommer vi antagligen att förlora några av de arter vi i dag anser vara bofasta. Dax att summera
vinster och förluster!
Trichopteryx polycommata (trylobmätare) har sedan min barndom varit bofast på Engesbergs
udde. Efter de kalla somrarna i början på 1960 talet var den ibland ganska fåtalig, men den
fanns alltid. I år var polycommata helt försvunnen från lokalen. När jag kontrollerar mina
anteckningar från Grinduga inventeringen finner jag att arten har minskat stadigt de senaste
fyra åren. Mesoligia furuncula (tvåfärgat ängsfly) och Lythria rotaria (allmän purpurmätare)
verkar helt ha försvunnit från Årsunda gravfält. Flera andra sydliga arter som har expanderat
under de varma åren från 1994 till 1997, t.ex. Amphipyra berbera (afrikabuskfly), Hadena
albimacula (olivbrunt nejlikfly) och Catarhoe cuculata (kapuschongfältmätare) har inte synts
till i år. Lomographa bimaculata (tvåfärgad atlasmätare) påträffades endast i två exemplar och
verkar föra en ganska tynande tillvaro.
Andra nykomlingar har hållit ställningarna eller tom fortsatt sin expansion. Arter som
Coenocalpe lapidata (stenmätare) och Discoloxia blomeri (blomers mätare), som båda
troligen kommer norrifrån, har i år varit mer vanliga och spridda än någonsin. Peribatodes
secundaria (granlavmätare) har nått Rönnåsen och bör vid det här laget ha passerat gränsen till
Hälsingland. I Gästrikland påträffades den för första gången under 1994 (Källander 1995) och
behövde endast sex år för att erövra hela landskapet! Campaea margaritata (blekgrön
halvmätare) var lika vanlig norr om Gävlebukten som föregående år och är nog här för att
stanna. Xanthia aurago (mörkbandat gulvingfly), som visade sig i Gävletrakten för första
gången 1995 är nu vanlig vid Engesberg och påträffades i år även på Årsunda gravfällt.
Apamea scolopacina (gulhalsat ängsfly) noterades för andra året i rad vid Engesberg.
Flera arter som sedan gammalt är kända från Gästrikland men som förekommit mycket
sparsamt under det sist decenniet t.ex. Trachea atriplicis (mållfly), Mamestra brassicae
(kålfly) och Opigena polygona (tvåkölat jordfly) verkar nu åter öka i antal. Två arter, Hydrelia
sylvata (rotstreckad älvmätare) och Apamea oblonga (jordgrått ängsfly) har återfunnits i
Gästrikland för första gången sedan Ragnar Östlunds tid (Östlund 1954).
Gästriklands bastardsvärmare har haft sitt tredje dåliga år i rad. Från Grinduga trakten finns
ovanligt få rapporter trots att så många kunniga fjärilsentusiaster i år har besökt området. Av
de fyra arter som är kända från området är bara Zygaena viciae (liten bastardsvärmare)
observerad och endast i tre exemplar. Det första fotograferades av Åsa Eriksson och Krister
Frid mellan Grinduga och Kubbo den 4. VII Det andra flög efter en skogsväg norr om
Bultbomurarna den 7. VII och det tredje visade sig ca 1,5 km söder om Grindugaby den 20.
VII (bägge observationerna Jan Hallén). Ingemar Frycklund rapporterar att samtliga fyra
bastardsvärmare lyckligtvis fortfarande finns kvar i kraftledningsgatan söder om
Gustavsmuren. Alla arterna var dock ovanligt fåtaliga. Under årets inventering observerade han
inte mer än totalt ca 30 djur varav endast en Zygaena filipendulae (allmän bastardsvärmare)
(Frycklund 2000).
Från övriga Gästrikland finns ytterligare två rapporter om bastardsvärmare, bägge från Åsa och
Krister. Zygaena lonicerae (bredbrämad bastardsvärmare) visade sig den 23.VII åter på
ängsmarkerna vid ”Raggarstugan”, söder om Andersberg; där den upptäcktes under sommaren
1996. Adscita statices (allmän metallvingesvärmare) och en ej artbestämd bastardsvärmare flög
över ängarna på Iggön den 7. VII.
Jag har nu i ett par år oroat mig för Gästriklands bastardsvärmare. Antalet observerade djur har
minskat varje år sen frekvensåret 1996. Årets fåtaliga rapporter visar att åtminstone några djur
har lyckats överleva 1998 års rotblöta och att alla arter finns kvar på ”kärn lokalen” vid
upplandsgränsen. Det borde trots allt finnas stora möjligheter att årets torra väder har varit
gynnsamt för deras reproduktion och att antalet djur nu kommer att öka. Det är dock för tidigt
att ropa faran över! Jag väntar därför otåligt på nästa års rapporter om observationer av
bastardsvärmare!
Årets inventerings arbete har mest inneburit en fortsättning och utvidgning av de tidigare
påbörjade inventeringarna vid Engesberg och Årsunda. Förra årets sparsamma fjärils förekomst
lurade mig till att tillsammans med Nils Ryrholm även påbörja en undersökning av fjärilsfaunan
på östbranten av Rönnåsen mellan Åmot och Ockelbo. När antalet djur i rörelse ökade mot
mitten på sommaren visade det sig att jag hade tagit mig fjärilar över huvudet! Det blev inte
någon tid över för mer spontana fjärilspromenader och mot mitten på augusti krävde min
mentalhygien att Rönnås inventeringen avbröts.
Årsunda gravfält presenterades utförligt i föregående nummer av Insectifera (Källander 1998,
1999). Förra årets inventeringsarbete gav ganska klent utbyte och 1998 var säkerligen fel år för
att inventera torrmarks fauna. Arbetet har fortsatt och börjar nu ge resultat. I år startade jag
ljusfällan den 10. IV och den har sedan varit i drift hela säsongen till den 30. X. Totalt besökte
jag lokalen tolv gånger under året, vittjade fällan, skrotade runt efter flygande djur och letade
larver. Sammanlagt noterades under året 275 arter storfjärilar på lokalen, motsvarande siffra
från 1998 var 308 arter. Även om arbetsinsatsen för sökande efter dagflygande djur var mindre
än förra året så är skillnaden stor. Förklaringen är troligen att många av lokalens krävande
torrmarksarter har lyckats dåligt med sin reproduktion. Mesoligia furuncula (tvåfärgat
ängsfly), som var vanlig 1997 -1998, var helt försvunnen. Levipalpus hepatariella
(leverplattmal, N) påträffades endast i två exemplar och har minskat signifikant i antal sedan
förra året. Mer oroande är kanske att Lythria rotaria (allmän purpurmätare, hotklass 4), som
här har sin bästa lokal i Gästrikland, inte alls visade sig under året.
Goda nyheter är att under 1999 påträffades hela fem nya arter för Gästrikland på lokalen. Två
av dessa, Coleophora adelogrammella (hylsnejlikesäckmal, hotklass 4) och Coleophora
dianthi (nejliksäckmal, hotklass 4) är som framgår av namnen knutna till nejlikväxter. Bägge
påträffades i antal och min bedömning är att de är bofasta på lokalen. Aethes kindermanniana
(fältmalörtblomvecklare) och Endothenia trifoliana (mindre rotvecklare) är sällsynta lokala
torrmarksarter, som endast visade sig i ett exemplar vardera. Den femte arten var en stor
överraskning, Homoeosoma nebulella (molnigt tistelkorgmott), ett migrerande mott, som före
1999 inte var känd från Sverige! Under samma period (3-17.IX) fann jag även en Protoschinia
scutosa (svartfläckigt knöfly), en annan ”flyttfågel”, som endast en gång tidigare påträffats i
Gästrikland (Oslättfors den 4.IX 1997, SJNS). Ett annat glädjeämne var fyndet av två hanar av
Hydrelia sylvata (rotstreckad älvmätare, hotklass 4). Arten var tidigare endast känd i ett
exemplar från Gästrikland, Rödmarn den 4. VII 1948, Ragnar Östlund. Eftersom artens typiska
miljö är alkärr och fuktiga buskmarker hör den inte hemma på gravfälltet utan på någon
lämplig biotop i trakten, troligen fuktmarkerna kring Fänjaån.
Utbytet av årets inventering av lokalen blev trots sviterna av förra årets kalla och blöta väder
imponerande. Totalt känner vi nu 14 rödlistade fjärilsarter från lokalen (Tabell 1). Sex av dessa
har här sin enda kända eller huvudsakliga förekomst i Gästrikland. Arbetet fortsätter nästa år,
som förhoppningsvis kommer att återspegla årets gynnsamma väderförhållanden. Det är redan
nu klart att Årsunda gravfält har mycket stora entomologiska värden och att det är av största
vikt att området även i fortsättningen röjs och slåttras. Jag vill i det här sammanhanget tacka
Skogsvårdstyrelsen som hittills har slagit området och Gunnel Hedkvist som på eget initiativ
har räfsat och fraktat bort höet. Ett annan punkt på min önskelista är att vägbelysningen efter
är länsväg 272, som begränsar området i väster, hålls släckt sommartid.
Tabell 1. Fynd av rödlistade arter från Årsunda Gravfält före 1998 = 1998 1999
+ Levipalpus hepatariella leverplattmal” 2 3 2
Depressaria pulcherrimella usbröstad bockrotplattmal 2 3 2
+ Coleophora adelogrammella hylsnejlikesäckmal” 1 2
+ Coleophora dianthi nejliksäckmal"” 2 3
+ Syncopacma taeniolella omvändbandad käringtandpalpmal = 1
Pyrausta porphyralis porfyrljusmott " 5 2
+ Lythria rotaria allmän purpurmätare”" 5 3
+ Epirrhoe pupillata thunbergs fältmätare”" 4 4 4
Eupithecia pygmaeata dvärgmalmätare” 1
Hydrelia sylvata rotstreckad älvmätare” 2
Clostera anachoreta svartfläckig högstjärt” 1 1
Eilema cereola vaxgul lavspinnare” 3
Eriopygodes imbecilla tjockhornsfly” 1 1
Xylena exsoleta större mantelfly” 1 1
Arter från den gällande nationella rödlistan har markerats med ", arter från preliminär ny
rödlista med ”, övriga arter är från rödlistan från ABC-Län. + Arten har här sin enda kända
eller bästa lokal i Gästrikland.
Engesbergs udde har efter föregående års intressanta fynd (Källander 1998, 1999) undersökts
vidare. Årets skörd av storfjärilar var 325 arter vilket kan jämföras med 328 arter under 1998.
Även om minskningen i artantalet är mindre än för Årsunda gravfält så har i alla fall antalet
arter trots årets gynnsamma väder inte ökat. Engesbergs fjärilsfauna är mer allsidigt
sammansatt och innehåller färre regnkänsliga torrmarksarter.
Under året påträffades sex arter som vid fångstillfället var nya för Gästrikland och ingen av
dessa är ännu funna någon annanstans i landskapet (Tabell 3). Fyra av dessa är rödlistade men
endast en, Sorhagenia lophyrella (större getapelbrokmal) visade sig i antal. Totalt är nu hela
18 rödlistade arter påträffade på Engesbergs udde. De flesta av dessa är funna i enstaka
exemplar och är inte unika för lokalen (tabell 2). Ansamlingen av intressanta arter är ändå så
stort att det indikerar att lokalen har avsevärda entomologiska värden. Området verkar vara
betydelsefullt för nyetablering av arter som expanderar från söder. Flera arter som Depressaria
emeritella (renfaneplattmal), Xanthia aurago (mörkbandat gulvingfly), Campaea margaritata
(blekgrön halvmätare) och Apamea scolopacina (gulhalsat ängsfly) verkar att tidigt ha
etablerat sig vid Engesberg för att senare sprida sig i Gävletrakten. Troligen bidrar det
havsnära läget med långa varma höstar i kombination med förekomsten av kalkhaltig morän
och gammal ädellövskog till rikedomen.
Tabell 2. Fynd av rödlistade arter från Engesberg före 1998 = 1998 1999
Depressaria pulcherrimella usbröstad bockrotplattmal 2
Ethmia pusiella stor stenfrömal 2
Harpella forficella jättepraktmal 1 2 3
Rhigognostis incarnatella — röd senapsmal” 2
+ Sorhagenia lophyrella större getapelbrokmal 3
Gelechia hippophaella havtornmal 3 4 4
Psoricoptera speciosella större höststävmal 2
Cydia inquinatana lönnfruktvecklare 1
+ Colostygia aptata grönvit fältmätare”" 1
+ Eustroma reticulata nätådrig parkmätare” 1
Trichopteryx polycommata = trylobmätare” 2 3
Philerme vetulata grå klaffmätare
Philerme transversata svartbrun klaffmätare
+ Calospilos sylvata almfläckmätare
Clostera anachoreta svartfläckig högstjärt”" 2
Abrostola triplasia brungult nässelfly” 1
Hadena albimacula olivbrunt nejlikfly. 2
Spaelotis suecica svenskt jordfly”. 1
Arter från den gällande nationella rödlistan har markerats med ”, arter från preliminär ny
rödlista med ", övriga arter är från rödlistan från ABC-Län. + Enda kända fyndort i
Gästrikland.
Rönnåsen nordväst om Ockelbo är känd för sin skidbacke, sina gammelskogar och sina
klapperstensfält. Mot norr och öster stupar berget brant från 230 till ca 100 m över havet.
Terrängen är bitvis oländig med klippstup, block och hällar. Betydande delar av skogen består
av mossrik grov granskog med vresiga gammelfuror i de mest otillgängliga branterna samt
inslag av äldre björk och asp. Framsipprande vatten har på sina ställen skapat en rikare
vegetation med inslag av klibbal och olvon. Området finns beskrivet i ”Värdefull natur i
Gävleborg ” (Länstyrelsen i Gävleborg 1997) och är lätt tillgängligt via en bilväg upp till
Rönåsstugan, som ligger på toppen ovanför östbranten. Jag och Nils Ryrholm rekognoserade
området under pingshelgen och blev så entusiastiska att vi beslöt att närmare undersöka
områdets fjärilsfauna. Speciellt var det kombinationen av branter och gammelskog som
lockade. Många krävande skogsdjur flyger i träkronorna och är normalt mycket svåra att
inventera. Rönnåsens branter bjuder på många klipphyllor i trädtoppshöjd. Den 20 juni var vi
klar med våra förberedelser och placerade ut ljusfällor på två av de mest spektakulära
positionerna i området. Fällorna var sedan i drift till den 13 augusti då vi avbröt verksamheten
för säsongen. Arbetsinsatsen var betydligt mindre än för Årsunda och Engesberg och avsikten
var mer att undersöka om t.ex. Poliobrya umovii (barrskogslavfly) eller Xestia sincera,
(barrskogsfjällfly) finns i området än att göra en total inventering. Vi fann totalt 191 arter
storfjärilar vilket är mycket för en så pass nordlig ”taiga lokal”. Två rödlistade fjärilar Alcis
jubata, (skägglavmätare, hotklass 4), och Harpella forficella (jättepraktmal, rödlistad i ABC
län) förekom ganska rikligt på lokalen. Metalampra cinnamomea (bågpraktmal) och Crambus
hamella (spetsgräsmott) var nya för Gästrikland. Värt att notera var även att Nudaria
mundana (grå hinnvinge) och Euxoa tritici (kryptiskt jordfly) förekom rikligt. Övriga mer
originella fynd var en hane av den nordliga formen av Cosmotriche Iunigera (fjällspinnare) och
ett Acronicta alni (alaftonfly).
Från Tröskentrakten har jag i år ovanligt få intressanta fjärilsobservationer. Solbritt Nilsson
har i år observerat flera Hemaris tityus (svävfluglik dagsvärmare, hotklass 4) i Grindugaby.
Hon har även börjat intresserat sig för småfjärilar och har lyckats återfinna två av 1998 års
landskapsarter: Argyrotaenia ljungiana (tallmossebredvecklare) och Olethreutes umbrosana
(umbrabrokvecklare). Bengt-Åke Bengtson har letat småfjärilslarver på säfferot (Sessili
libanotis) som växer i vägkanter och på de numera hävdade slåtterängarna runt Grinduga. Till
sin förvåning fann han endast larver av Agonopterix ciliella (fransplattmal) och Depressaria
pulcherrimella (ljusbröstad bockrotplattmal). Ingen av dessa arter lever normalt på säfferot.
Särskilt anmärkningsvärt är fyndet av pulcherrimella, som anses leva enbart på bockrot
(Pimpinella saxifraga) (Svensson 1993).
Ingemar Frycklund har i år inventerat torrmarker i Älvkarleö kommun (Frycklund 2000). Av
särskilt intresse för oss lokalpatrioter är fynden från krafledningsgatorna vid Grekland och
sydost om Gustavsmuren. Området kring Grekland är främst intressant p.g.a. sin rika
fuktängsflora. Ingemar fann här Oidaematophorus lithodactyla (allmänt krisslefjädermot,
rödlistad ABC-län) och Ethmia pyrausta (ängsrutemal, rödlistad ABC-län) i anslutning till
värdväxterna krissla (Inula salicina) och ängsruta (Thalictrum flavum). Ingen av fjärilarna är
påträffade i Gästrikland men bör vara möjliga att finna eftersom bägge värdväxterna finns i
landskapet. En annan intressant observation var Photedes captiuncula (dvärgängsfly, hotklass
4), som endast noterats i enstaka exemplar från vårt landskap. Ingemar såg mitt på dagen flera
exemplar som ivrigt besökte blommande krissla.
I kraftledningsgatan sydost om Gustavsmuren noterades utöver de arter vi tidigare känner från
området (Källander 1993, 1994) även Agonopterix quadripunctata (fyrpunkterad plattmal, N),
Hypercallia citrinalis (jungfrulinpraktmal, N), Phycitodes albatella (triangelpunkterat
korgblomsmott), ännu ej påträffad i Gästrikland och Atolmis rubricollis (rödhalsad
lavspinnare, rödlistad ABC-län). Den senare är funnen i Gästrikland någon gång mellan 1961
och 1978, men jag har aldrig lyckats spåra fynduppgifterna!
Efter säsongen 1998 var totalt 1396 fjärilsarter kända från Gästrikland. Årets landskapsfynd
tillför 18 arter. Det finns alltså anledning att fira att vi före milennieskiftet har passerat 1400
arter! Tittar jag i backspegeln så upptäcker jag att vi passerade 1200 arter under 1991 och
1300 arter under 1995. I genomsnitt blir det 25 arter per år. Det blir nog svårt att hålla den
hastigheten i fortsättningen! Gästrikland är inte längre direkt en vit fläck på kartan även om
säkert mycket återstår att upptäcka. Antalet anmälda nya landskaps fynd under 1999 blev även
mindre än föregående år trots det fina vädret: 1998 31 arter, 1997 23 arter och 1996 24 arter
(Källander 1997, 1998, 1999).
Efter fjärilssäsongen 1994 gjorde jag en lista på 32 arter storfjärilar som jag ansåg borde kunna
dyka upp i Gästrikland (Källander 1994). Då jag summerar upptäcker jag att elva av arterna på
listan och dessutom sju helt otippade nya arter har noterats sedan dess. Under det sista
decenniet har verkligheten ofta överträffat fantasin! I förra numret av Insectifera försökte jag
trissa upp stämningen inför den fjortonhundrade fjärilsarten från Gästrikland och utlovade en
rättvis redovisning av fynd och insamlare. Det är nu tid att avslöja att det blev Pammene
Iuedersiana (odonsolvecklare) som jag och Nils Ryrholm hittade på Vallsjömuren vid Källsjön,
Åmot den 24. V 1999. Även om arten är hotklassad i ABC län känns det kanske lite avslaget!
Årets mest intressanta fjärilsfynd.
714 Coleophora adelogrammella (hylsneljlikesäckmal, hotklass 4) och 734 Coleophora
dianthi (nejliksäckmal hotklass 4) har bägge har upptäckts bland Coleophora insamlade på
Årsunda gravfällt. Arterna är mycket svåra att skilja åt på yttre kännetecken och jag har fått
hjälp med genitalie-preparering och bestämning av Jan-Olov Björklund. Totalt har jag tolv djur
som troligen är en blandning av adelogrammella och dianthi. Coleophora serien från lokalen
är insamlad mellan 14. VTI 1998 till 4.TX 1999 och kan betraktas som ett stickprov på de
vanligaste arterna på lokalen. Endast två djur är undersökta och säkert bestämda, en hane av
adelogrammella från 3-28.VIII 1998 och en hane av dianthi från 29.V-10.V1 1999. Av
flygtiderna att döma är åtta av djuren i serien dianthi (försommar) och fyra adelogrammella
(högsommar-sensommar). Bägge arterna är krävande torrmarksarter och goda indikatorer på
höga naturvärden. Som alla Coleophora -arter har de larver som bygger små säckar där de
tillbringar hela sitt liv. Larven av adelogrammella lever på stjälk och blad av nejlikor (Dianthus
och Petrorhagia) och dianthi på frukt och frö av Dianthus (Svensson 1993). Utbredningen för
adelogrammella omfattar sedan gammalt Skåne, Blekinge, Öland och Gotland. De senaste
åren har den även upptäckts i Uppland och Medelpad (Svensson, 1996, 1998). C. dianti är
tidigare endast känd från fem landskap: Skåne, Södermanland, Uppland, Hälsingland och
Medelpad samt nu även från Gästrikland. Bägge arterna är närmast funna på en blomsteräng
vid gamla tegelbruket norr om Älvkarleöby (Frycklund 2000a).
780 Sorhagenia lophyrella (större getapelbrokmal, Rödlistad ABC län) är känd från Skåne,
Öland, Gotland, Bohuslän och Uppland. Under 1995 på träffades arten dessutom i Blekinge
och Småland (Svensson 1996). Larven lever mellan sammanspunna blad av getapel (Rhamnus
catharticus). Ljusfällan vid Engesberg fångade ett tiotal exemplar av arten under perioden
11.IX- 6X. Arten föredrar ljusa skogsbryn och buskmarker med näringsväxten. Den enda
Upplands-lokalen för lophyrella jag har hört talas om ligger på Munsö i Mälaren.
996 Brachmia lutatella (kvickrotbågpalpmal) är i Götaland en ganska vanlig art som lever på
kvickrot (Elytrigia repens). Det originella med fyndet från Årsunda gravfällt är att artens
tidigare kända utbredning norrut endast sträcker sig upp till Gotland och Västergötland.
Kinekulle är enligt Ingvar Svensson den nordligaste lokalen på fastlandet. Från Årsunda finns
två hanar från den 18. VIII 1997. Eftersom bestämningen av djuren var klar våren 1999 har jag
under året utan framgång försökt återfinna arten. Möjligen har den i Gästrikland inte överlevt
sommaren 1998.
1967 Colostygia aptata (grönvit fältmätare) har en mycket begränsad utbredning i Sverige och
har inte visat några tendenser till spridning under de senaste 50 åren. Den förekommer i
Hälsingland i Ljusnans älvdal mellan Järvsö och Ljusdal, i Dellenbygden samt i Indalälvens
delta upp till Alnön utanför Sundsvall, där arten periodvis förekommer allmänt. Från resten av
Sverige känner vi endast två exemplar av aptata: ett från Häggdånger i Ångermanland, och ett
från en järnvägsbank utanför Fagersta i Västmanland,. Det senare djuret har möjligen liftat med
något sovvagnståg, som gör uppehåll i Ljusdal under gryningstimmarna (Eliasson 1996). Till
listan över udda fynd kan vi nu foga en sliten hona från Engesberg under perioden 15.VII-
12. VII. Jag och Claes Eliasson hade planer på att söka efter aptata kring sjöarna i nordöstra
Gästrikland, men ingen av oss hade en tanke på att den skulle kunna dyka upp i Gävle-trakten.
Arten lever normalt på friska blomrika ängsmarker med rik förekomst av måror, som är larvens
näringsväxt. Från Tyskland omnämns främst stormåra (Galium album) och buskmåra (Galium
mollugo) som värdväxt (Koch 1983)
1965 Eustroma reticulata (nätådrig parkmätare, hotklass 4) är en av våra tre rödlistade
mätararter knutna till springkorn Umpatiens noli-tangere). Arten har en mycket glest
utbredning, men är ofta vanlig på sina lokaler. I Sverige är den känd från de flesta landskap
från Skåne till Dalarna och dessutom från Ångermanland. Enligt uppgifter från Tyskland lever
larverna främst av omogna frökapslar. Arten övervintrar som puppa i en lös spånad på
markytan (Koch 1983). I Mellansverige förekommer reticulata vid sjö- och åstränder med
kalkrika sediment, som tillfredsställer värdväxtens höga näringskrav. Typiska biotoper är alkärr
och andra fuktiga lövskogar. Jag fann en vacker, troligen nykläckt, hona vid Engesberg den 14.
VII. Mätaren är känd från alla mot Gästrikland gränsande landskap utom Hälsingland och det
var därför väntat att arten skulle finnas någonstans i landskapet. Mer förbryllande är uppgiften
att näringsväxten inte har någon känd förekomst på Norrlandet (muntligt meddelande Ove
Lennström). Inga botaniska inventeringar är helt fullständiga, varför det naturligtvis är möjligt
att springkorn frodas på någon blötmark i trakten. Den andra möjligheten är att djuret från
Engesberg var en tillfällig ”flyttfågel”. Fynden av enstaka individer från Kalkstad (Öland, 1979)
10
och Rone (Gotland, 1948), visar att arten ibland kan migrera (Ekström 1950, Palmqvist 1980).
Impatiens noli-tangere är varken känd från Öland eller Gotland (Lagerberg 1957).
2091 Calospilos sylvata (almfläckmätare) är känd från alla landskapen efter Svenska
Östersjökusten från Skåne i söder till Uppland i norr. Arten finns dessutom i Finland, samtliga
Baltiska länder, Polen och Tyskland. Den betecknas normalt inte som migrant, men det finns
beskrivet en rad spridda enstaka fynd från den norra delen av artens utbredningsområde.
Typiska biotoper är rik lövskog, skogsbryn och parker. Larven lever normalt på skogsalm
(Ulmus glabra) men ibland även på andra lövträd. Artens normala flygtid är från början på juni
till slutet på juli (Skou 1984). När syplvara dök upp vid Engesberg under perioden 18.1X-2.X
var det alltså både på fel tid och plats. Den förvildade parken vid Engesbergs herrgård
innehåller visserligen några almar och borde någorlunda kunna tillfredsställa artens biotopkrav,
men jag känner bara några enstaka fynd av sy/vata från Uppland under det sista decenniet.
Väderkartorna och en rad fynd av andra udda fjärilar under perioden fick mig genast att
fundera på inflygning av arten från andra sidan Östersjön. Några telefonsamtal till olika
fjärilsentusiaster i Svealand stärkte mina misstankar. Två sylvata hade observerats vid Smara
utanför Edsbro, Uppland natten mellan den 25 och 26 september (Jan Olov Björklund). Även
från sydöstra Skåne finns i år flera fynd av mätaren från slutet av september (Nils Ryrholm &
Jan Olof Ördén). Från Uppland känner jag endast en ytterligare sylvara från sommaren 1999
(Uppsala 6. VII, KIC). Inflygningen skedde för sent på året för att djuren skulle ha möjlighet att
åstadkomma någon avkomma som klarar av att övervintra.
Coleophora adelogrammella
Hylsnejlikesäckmal
Årsunda 18 juli - 2 aug 1999
Coleophora dianthi
Nejliksäckmal
Årsunda 19 juni — 15 juli 1999
Sorhagenia lophyrella
Större Getapelbrokmal
Engesberg 11 sept 1999
Foto: Ulf Nylander
11
Tabell 2. Nya arter för Gästrikland
No. Latinskt artnamn Svenskt namn Fyndort Rapportör
12 Eriocrania sangii mindre tunnvingepurpurmal Mattön EKJIC
333 — Bucculatrix bechsteiniella hagtornögonlappmal Mattön KJIC
494 — Agonopterix nervosa rödbrämad harrisplattmal Engesberg KIC
531 - Metalampra cinnamomea bågpraktmal Rönnåsen — KIC, RYR
618 - Coleophora gryphipennella nyponsäckmal Engesberg KIC
714 - Coleophora adelogrammella hylsneljlikesäckmal Årsunda KIC.
734 — Coleophora dianthi nejliksäckmal Årsunda KJIC
780 — Sorhagenia lophyrella större getapelbrokmal Engesberg KIC
996 — Brachmia lutatella kvickrotbågpalpmal Årsunda KIC
1133 Åethes kindermanniana fältmalörtblomvecklare Årsunda KIC
1218 Endothenia trifoliana mindre rotvecklare Årsunda KIC
1353 Pammene luedersiana odonsolvecklare Källsjön KIC, RYR
1557a Homoeosoma nebulella molnigt tistelkorgmott Årsunda KCJ
1601 Crambus hamella spetsgräsmott” Rönnåsen — KIC, RYR
1673 Sitochroa palealis morotsmott Engesberg KJIC
1967 Colostygia aptata grönvit fältmätare Engesberg KJIC
1965 Eustroma reticulata nätådrig parkmätare Engesberg KJIC
2091 — Calospilos sylvata almfläckmätare Engesberg KJIC
Plats för första kända fyndet men arten är påträffad på flera lokaler.
Rapportörer: BJO= Jan Olov Björklund, Erik Claesson, FKI =Krister Frid, FYK = Ingemar
Frycklund, HAL = Jan Hallén, KJC = Clas Källander, Solbritt Nilsson, RYR = Nils Ryrholm,
EÅA = Åsa Eriksson, ÖLD = Ragnar Östlund, ÖRD = Jan Olof Ördén
Tack!
Till sist ett varmt tack till alla som har bidragit till den här rapporten: Arnold Pettersson, som
har bidragit med el och hållit ordning på fällan i Årsunda. Min mor Birgit Lööv som varje
vecka rensat fällan i Engesberg från nedfallna löv och kvistar. Urban Hegestad som är vår
”kontakt man” vid Rönnåsstugan. Ingemar Frycklund för massor med tips om hur man letar
småfjärilslarver. Ingvar Svensson och Jan Olov Björklund, som hjälpt till med bestämningar av
knepiga småfjärilar. Ove Lennström för botanisk konsultverksamhet och alla ni som har
bidragit med intressanta fjärilsobservationer.
12
Litteratur:
Cederholm L. 1978. Namnkoder - ett förslag till enhetliga personangivelser inom biologin.
-Ent. Tidskr. 99:135-141
Ehnström B., Gärdenfors U. & Lindelöw Å 1993. Rödlistade evertebrater i Sverige 1993.
Databanken för hotade arter, Reklam och Katalogtryck Uppsala.
Ekström, M. 1950. Lepidopterologiska notiser från Gotland. - Opusc. ent. 15(2): 139-142.
Eliasson C. 1996. Artfaktablad för rödlistade Lepidoptera. ArtDatabanken, manuskript
Frycklund, I. 2000, Fjärilsinventering i kraftledningsgator, Älvkarleö och Tierps kommuner.
Upplandsstiftelsen, manuskript
Frycklund, I. 2000a, Rödlistade fjärilar på blomsteräng syd Tegelbruket, Älvkarleby s:n, År
1999. Upplandsstiftelsen, manuskript
Koch, M. 1983. Wir bestimmen Schmetterlinge. Neumann-Neudamm verlag, Radebeul.
Källander C. 1993. Fjärilsfynd från ”kalkområdet sydost om Gävle”. Insectifera 1.2, 27-32
Källander C. 1994. Årets fjärilsfynd från Gästrikland 1993. -Insectifera 2.1: 41-47
Källander C. 1994. Efterlysning, Inséctifera 2.2, 48
Källander C. 1997. Årets fjärilsfyndfrån Gästrikland 1996. -Insectifera 5: 6-19.
Källander C. 1998. Årets fjärilsfynd från Gästrikland 1997. -Insectifera 6: 7-21.
Källander C. 1999. Årets fjärilsfynd från Gästrikland 1998. -Insectifera 7: 10-22.
Lagerberg, T. 1957. Vilda växter i Norden. Bokförlaget Natur och kultur, Stockholm.
Länstyrelsen Gävleborg. 1997. Värdefull natur i Gävleborg, Naturvårdsprogram, Rapport
1997:12 » Gävle Offsett
Palmqvist, G. 1981. Intressanta fynd av Macrolepidoptera i Sverige 1980. -
Ent. Tidskr. 102: 99-104.
Skou P. 1984. Nordens Målare. Danmarks Dyreliv Bind 2. Kebenhavn & Svedenborg (Fauna
Boeger & Apollo Beger)
Svensson I. & Palmqvist G. 1990. Förteckning över svenska fjärilshamn. Stockholm
(Naturhistoriska Riksmuseet & Entomologiska föreningen).
Svensson I., Elmquist H., Gustafsson B., Hellberg H., Immby L., & Palmqvist G. 1994.
Catalogus Lepidopterorum Sueciae. Stockholm (Naturhistoriska Riksmuseet &
Entomologiska föreningen).
Svensson I. 1996. Anmärkningsvärda fynd av småfjärilar (Microlepidoptera) i Sverige 1995.
-Ent. Tidskr. 117: 49-57.
Svensson I. 1998. Anmärkningsvärda fynd av småfjärilar (Microlepidoptera) i Sverige 1997.
-Ent. Tidskr. 119: 47-59.
Svensson T. 1998. Swedish Lepidoptera Home Page. http://www.fcom.se/butter.htm
Östlund R. 1954. Bidrag till kännedom om Gästriklands storfjärilsfauna.
-Ent. Tidskr. 75(2-4): 208-220.
13