Thanks!
Finally, I would like to thank a number of people, often also very personal friends, who during more than 45 years I have occasionally worked with during this study have helped me with information about Colias ponteni / imperialis and its relatives. Unfortunately, however, many of these friends, Bengt Sjöström, Erik von Mentzer, Yngve Christiernsson, Adolf Schulte, Jan Haugum and Sten Jonsson have left this earthly life during the time I have been working with this investigation, something I can of course only deeply regret. That my own health also feels like being on the slope downwards is why I feel that if my investigation will be told at all it is good to do it now in June 2019.
Arne Anderberg The Swedish Royal Museum of Natural History, Stockholm Oskar Brattström, Sweden Dr. Diego Jose Carpinteri, Buenos Aires, Argentina Bernard D´Abrera, Melbourne, Australia Forstmästare Yngve Christiernsson, Gävle, Sweden Dr. Ariel Camousseight, Museo Nacional de Historia Natural. Santiago de Chile Dr. Roy Danielsson, Zoologiska museet, Lund, Sweden Head of department Mats Eriksson, Museum of Evolution Uppsala, Sweden Curator Hans Meilon, Museum of Evolution Uppsala, Sweden Intendent Lars Hedström, Museum of Evolution Uppsala, Sweden Intendent Bert Gustafsson, The Swedish Royal Museum of Natural History, Stockholm Hiroshi Hara, Japan Sheila & David Howell, England Christer Hägg, Sweden James Stewart, England Jan Isidorsson, Trollhättan, Sweden C. M. Jimenes, Chilenska Ambassaden, Stockholm Sten Jonsson, Zoologiska Institutionen, Uppsala, Sweden Torbjörn Kronstedt, The Swedish Royal Museum of Natural History, Stockholm Erik von Mentzer, Stockholm, Sweden Roland Moberg, Museum of Evolution Uppsala, Sweden Professor Sivert Nilsson Vetenskapsakademien, Stockholm Bertil Nordenstam The Swedish Royal Museum of Natural History, Stockholm Fredrik Sjöberg, Runmarö, Stockholm Professor Keiichi Omoto Tokyo, Japan Pavel Bína, Uppsala och Tjeckien Jack Harry, Salt Lake City, USA Chris Samson, England Dr. Adolf Schulte, Tyskland Jan Haugum, Vejle, Denmark Bengt Sjöström, Studiefrämjandet Gävle, Sweden Markus Franzén, Öland Björn Cederberg, Sweden Professor Nicklas Wahlberg, Lunds Universitet, Sweden Bengt-Åke Bengtsson, Öland Sweden Dr. Gerardo Lamas, Lima, Peru Nick Garding, BOA (Butterflies of America) USA Alexander Kiryanov Moskva, Ryssland Clas Källander, Roslagen Daniel Rosengren, Gävle, Sweden, www.danielrosengren.se Instagram: @naturebydanielrosengren
To some of these gentlemen I want to pay particular attention. Unfortunately, however, I have to say that many of these have died during the many years I worked with this project.
Bernard D´Abrera, who in letters encouraged me in this work but not least through his pictures of almost all the worlds butterflies and especially his first part about South America's butterflies. He opened my eyes to the fact that Colias ponteni and Colias imperialis were the same species. His great work, during a 40-year period, in extremely beautiful and content-rich books for everyone and anyone, shows virtually all the butterflies we still have on our planet today, is of course absolutely outstanding. Only that he has the power to complete his outstanding project of depicting virtually all known butterflies is astonishing. I think back to Butler who unfortunately missed Wallengren's description because of the lack of a picture. Of course, it is with great grief that I have recently been told that he has left us now, but whose life-work he left behind for all of us who are fascinated by the earth's butterflies!
Speaking of D´Abrera's photos: A very interesting example of what a picture can show is a small Hairstreak from South America that Linnaeus probably saw in the mid-1750s in Queen Lovisa Ulrika's priceless “Natural-Cabinet” and apparently thought to be the same species as our Purple Hairstreak, Favonius (Querqusia) quercus because in his book on The Queen's Natural Collection, "Museum Ludovicae Ulricae" he mentions precisely this specimen under the species “Papilio Querqus”! Our Swedish authority on tropical butterflies, Professor Aurivillius apparently considered that this butterfly, no. 132 in the museum book, was the same species as Cramer described in 1775 as Thecla cyllarus. From D´Abreras: “Butterflies of the Neotropical Region Part VII, Lycaenidae”, I could see that Linnaeus and Queen Lovisa Ulrika's South American Hairstreak is actually a "Thecla occidentalis" described by Lathy only in 1926! This butterfly is also available at The Museum of Evolution in Uppsala.
Yngve Christiernsson was for me during his last 20 years in life as a father I never had before. With his tremendous enthusiasm and his great knowledge of most things in our nature, he became my mentor. It was also through him that I first discovered Colias ponteni at the Natural History Museum in Stockholm 47 years ago, which started my studies of this butterfly.
Curator Bert Gustafsson at The Swedish Royal Museum of Natural History, who during my schooling had always been accommodating and helped me with all kinds of questions about butterflies and who also lent me the type animals for closer studies as well as the big book "The Royal Swedish Frigate EUGENIE'S TRAVEL Around The Earth" - "Scientific observations II” Where all 1311 species described are reported. Erik von Mentzer who with his great language skills helped me with the translation of the older Latin descriptions.
Bengt Sjöström who paid for the publication of our magazine Insectifera, which became crucial for my continued studies of this butterfly. The same also applies to Dr. Adolf Schulte who, with his letters about the Colias family of butterflies, opened my eyes to these amazing butterflies around our earth. The same also applies of course to Jan Haugum, who unfortunately never ended his work on the Colias family and how it went when many of the spectacular species were discovered, something he so painfully described in his letters to me.
Among my friends who, unfortunately, are no longer with us, I also want to mention Sten Jonsson, chairman of Uppland´s Entomological Society who has always been a positive influence to my various ideas. Especially regarding both our association and journal as well as my studies of Linnaeus and his works as well as opening my eyes to the treasures The Museum of Evolution in Uppsala has, above all, Queen Lovisa's Ulrikas completely unique Butterfly collection, described by Linnaeus with his upcoming binary nomenclature system several years before the same was presented in 1758 in his Systema Naturae.
Oskar Brattström, who through the isotope studies he contributed to, meant that for the first time since the butterflies were collected, we could carry out any investigation that could really show where the butterflies were collected. In this context, I would also like to mention Jack Harry who kindly gave me one of his butterflies collected on Oahu to enable the comparisons necessary for this isotope survey. Unfortunately, Jack is no longer with us anymore.
Finally, I would also particularly like to thank my friends Hiroshi Hara and Daniel Rosengren who, on their own on separate journeys, based on my speculation, travelled to one of the most inaccessible places on our planet but did not find the butterfly which, on my advice, they could possibly find there. I am immensely grateful and cannot possibly show my appreciation enough for this because without their investigations on this site on the Strait of Magellan, at the only alternative site to Pontén's own local description of "his" butterfly, this whole examination would be meaningless. The same applies to Christer Hägg, who together with the frigate Eugenie's Captain´s son-son-son Ivar Virgin with The Swedish ship HMS Carlskrona in connection with the 150th anniversary of the world voyage when Eugenie visited Punta Arenas and Port Famine on the Strait of Magellan and even at that time kept eyes open for any Colias ponteni butterflies! Christer Hägg's absolutely fantastic book has of course also helped me a lot with facts and pictures to this article.
However, the person who has meant the most to me for this study is doubtless Hiroshi Hara, with four trips to the Strait of Magellan and Tierra del Fuego and another six trips to other places in western South America, a total of four hundred and ten days between 1998 and 2005. He is also the person who made me most clearly to question Butler's assumption that Port Famine would be the place where Colias ponteni (C imperialis) was collected, although he perhaps still has some doubts about Hawaii as the origin of Colias ponteni. Unfortunately, the political situation in Argentina did not allow a visit for me to the Strait of Magellan during the three months in 1979 - 1980 that I spent with my friend Diego José Carpintero and his family in Argentina, but this wonderful "winter" without snow and cold in this amazing country became an unforgettable memory with a December with a temperature on + 40 C in Misiones, more than 70 degrees Celsius, warmer than 1978-1979 at my home in our house outside Gävle (-31 C) and without any electricity for seven days between Christmas and New Year!
Speaking of my South American contacts, I would also like to thank Dr. Gerardo Lamas for his email to me after reading my first version of this article where I regretted stealing my pictures on the type specimens. Now that BOA, "Butterflies of America" by Nick Garding, has taken on all the blame for this fad and Gerardo has declared himself completely innocent of this and I have accepted this, I also would like to thank Gerardo for pointing out the wrong concepts such as holotype and allotype I have used for Wallengen's described new sp. of the butterfly and that the correct name should be the syntype. Here I would also like to thank my friend Bengt-Åke Bengtsson for his clarification of the conceptual confusion that can easily hit us who is not a specialist in the very naming of newly found plants and animals.
In order for this article to come about at all, I would also like to thank some, who through their encouragement and general support have made me publish, despite great concern, which is what I have come to expect during 47 years of thinking about this butterfly. Especially Jan Isidorsson who was there when we rediscovered the two Colias ponteni butterflies and the pupa in the Museum of Evolution in Uppsala and who took the picture of me and Lars Hedström and also the enclosed photo on Appendix 6 from that amazing evening!
My old friend James Stewart in England who for more than 25 years has helped me with my African collection including the ponteni-like Colias electo but above all with my English translation of this article and also made many valuable comments and corrections. James has also visited just north of the Bachelor Peninsula and at El Calafate but only found Colias vauthierii cunninghamii.
Pavel Bína who for many years handled the publication of our magazine "Insectifera" and also made sure that this article was published online. My friends and I, during the 47 years we have been working on this investigation, have never sought or received any contribution from any institution or similar but have chosen to pay for everything ourselves, which is why I have chosen to publish this article in our own magazine "Insectifera". Since my schooldays I have chosen to have an interest in the worlds butterflies as a pure hobby alongside my civilian job. This includes responsibility for the property valuation of Sweden's largest process industries.
Some others I would also like to mention in this context are curator Hans Mejlon at The Museum of Evolution in Uppsala and of course also the always accommodating head of that museum Mats Eriksson. Finally, my dear friend Markus Franzén, who in the last few years, since my heart attack and retirement, made me see that butterflies are my source of inspiration and have been since adolescence. I also feel that in this enumeration of people who meant a lot to this article's appearance, I could not exclude my oldest friend Clas Källander, who aroused my interest in butterflies when at school almost 60 years ago. He was certainly among the very first to introduce catches of tropical night-flying moths in Ecuador using a 400 w UV-lamp with the result that I was completely overwhelmed and sold on the huge variety of species the tropics offer. Before that it had only been plants and birds in my life. A big thanks also to my dear Gun-Britt who has stood by me all these years despite the fact that almost all the spaces in our house were cluttered with books, butterflies and moths from all corners of the earth.
88
INSECTIFERA • ÅR 2019 • ÅRGÅNG 11
Frågan kvarstår dock till vilken nytta ges dylika priser? Förhoppningsvis kan ungdomarnas berättigade
uppror mot den ohämmade miljöförstöringen och den av oss äldre generationer orsakade globala
uppvärmningen världen över nu äntligen väcka pratglada beslutsfattare att också gå till aktiv handling.
Man kan ju bara hoppas. Men kanske ”naturen själv” löser, eller i vart fall redan inom en
hundraårsperiod slår tillbaka och dränker hela den globala, av människan uppbyggda, infrastruktur
som befinner sig blott 5-10 m över dagens havsnivå. I detta sammanhang är nog då problemen med ett
översvämmat turistmål som Maldiverna för länge sedan glömt!
Tack!
Jag vill slutligen tacka ett antal personer, ofta dessutom mycket personliga vänner, som under de 47 år
jag av och till jobbat med denna undersökning hjälpt mig med uppgifter om Colias ponteni/imperialis
och dess släktingar. Tyvärr har dock flera av dessa mina vänner, Bengt Sjöström, Erik von Mentzer,
Yngve Christiernsson, Adolf Schulte, Jan Haugum och Sten Jonsson hunnit lämna detta jordeliv under
den tid jag hållit på med denna utredning, något jag naturligtvis nu bara djupt kan beklaga. Min egen
hälsa känns också vara på upphällningen varför jag känner att ska denna min undersökning över huvud
taget berättas är det lika bra att göra det nu i juni 2019.
Arne Anderberg Riksmuseet Stockholm
Oskar Brattström, Sweden
Dr. Diego Jose Carpinteri, Buenos Aires, Argentina
Andrew Varga, Buenos Aires, Argentina
Bernard D´Abrera, Melbourne, Australien
Forstmästare Yngve Christiernsson, Gävle, Sweden
Dr. Ariel Camousseight, Museo Nacional de Historia Natural. Santiago de Chile
Dr. Roy Danielsson, Zoologiska museet, Lund, Sweden
Mats Eriksson, Evolutionsmuseet Uppsala, Sweden
Hans Mejlon, Evolutionsmuseet Uppsala, Sweden
Intendent Lars Hedström, Evolutionsmuseet Uppsala, Sweden
Intendent Bert Gustafsson, Naturhistoriska Riksmuseet Stockholm, Sweden
Hiroshi Hara, Japan
Sheila & David Howell, England
Christer Hägg, Sweden
Anders Pontén, Sweden
James Stewart, England
Jan Isidorsson, Trollhättan, Sweden
C. M. Jimenes, Chilenska Ambassaden, Stockholm
Sten Jonsson, Zoologiska Institutionen, Uppsala, Sweden
Torbjörn Kronstedt, Naturhistoriska Riksmuseet, Stockholm, Sweden
Erik von Mentzer, Stockholm, Sweden
Roland Moberg, Botaniska Institutionen Uppsala, Sweden
Professor Sivert Nilsson Vetenskapsakademin, Stockholm
Bertil Nordenstam Riksmuseet Stockholm
Fredrik Sjöberg, Runmarö, Stockholm
Professor Keiichi Omoto Tokyo, Japan
Markus Franzén, Öland
Pavel Bína, Uppsala och Tjeckien
Jack Harry, Salt Lake City, USA
Chris Samson, England
Dr. Adolf Schulte, Tyskland
Jan Haugum, Vejle, Danmark
Bengt Sjöström, Studiefrämjandet Gävle, Sweden
89
INSECTIFERA • ÅR 2019 • ÅRGÅNG 11
Björn Cederberg, Sweden
Professor Nicklas Wahlberg, Lunds Universitet, Sweden
Bengt-Åke Bengtsson, Öland Sweden
Dr. Gerardo Lamas, Lima, Peru
Nick Garding, BOA (Butterflies of America) USA
Alexander Kir´yanov Moskva, Ryssland
Clas Källander, Roslagen
Daniel Rosengren, Gävle, Sweden, www.danielrosengren.se Instagram: @naturebydanielrosengren
Några av dessa herrar vill jag särskilt uppmärksamma. Tyvärr måste jag dock konstatera att flera av
dessa lämnat jordelivet under de många år jag jobbat med detta projekt.
Bernard D´Abrera som i brev uppmuntrat mig i detta arbete men inte minst genom sina bilder av
snart sagt alla världens dagfjärilar och speciellt då sin första del om Sydamerikas dagfjärilar öppnade
ögonen för mig att Colias ponteni och Colias imperialis var samma art. Hans storartade arbete med att
under en 40-årsperiod, i utomordentligt vackra och innehållsrika böcker för alla och envar, visat i stort
sett alla dagfjärilar vi ännu idag har kvar på vår jord, är naturligtvis helt enastående. Bara det att han
haft kraft att fullfölja sitt enastående projekt att avbilda i stort sett alla kända dagfjärilar är fantastiskt.
Jag tänker här tillbaka på Butler som tyvärr missade Wallengrens beskrivning på grund av bristen på
en bild. Det är naturligtvis med mycket stor sorg jag nyligen fått veta att han nu lämnat oss, men vilket
livsverk han efterlämnat åt oss alla som fascinerats av jordens dagfjärilar!
På tal om D´Abreras bilder:
Ett mycket intressant exempel vad en bild kan visa är den lilla snabbvingen från Sydamerika som
Linnaeus sannolikt fick ögonen på redan i mitten av 1750-talet i Drottning Lovisa Ulrikas oskattbara
naturalie-kabinett och uppenbarligen trodde var samma art som vår eksnabbvinge Favonius
(Querqusia) quercus eftersom han i sin bok om Drottningens Naturaliesamling, ”Museum Ludovicae
Ulricae” omnämner just detta exemplar under arten Papilio Querqus! Vår svenske auktoritet på
tropiska dagfjärilar, Professor Aurivillius ansåg uppenbarligen att denna fjäril, nr 132 i museiboken,
var samma art som Cramer redan år 1775 beskrivit som Thecla cyllarus. Utifrån D´Abreras: Butterflies
of the Neotropical Region Part VII, Lycaenidae, kunde jag se att Linnaeus´ och Drottning Lovisa
Ulrikas sydamerikanska snabbvinge faktiskt är en ”Thecla occidentalis” som beskrevs av Lathy först
år 1926! Denna fjäril finns för övrigt också hos Evolutionsmuseet i Uppsala.
Yngve Christiernsson var för mig under sina sista 20 år i livet som den far jag tidigare aldrig hade
haft. Med sin oerhörda entusiasm och sitt stora kunnande om det mesta i vår natur blev han min mentor.
Det var ju också genom honom som jag först upptäckte denna Colias ponteni på Naturhistoriska
Riksmuseet i Stockholm för 47 år sedan vilken inledde mina studier av denna fjäril.
Intendent Bert Gustafsson vid Riksmuseet i Stockholm som redan under min skoltid alltid varit
tillmötesgående och hjälpt mig med allsköns frågor om fjärilar och som också lånade mig typdjuren
för närmare studier liksom den stora boken ”Kungliga Svenska FREGATTEN EUGENIES RESA
OMKRING Jorden” - ”Vetenskapliga Iakttagelser II” där alla 1311 beskrivna arter redovisas.
Erik von Mentzer som med sina stora språkkunskaper hjälpt mig med översättningen av de äldre
latinska beskrivningarna. Bengt Sjöström som bekostade utgivningen av vår tidskrift Insectifera
vilken ju blev av avgörande betydelse för mina fortsatta studier av denna fjäril. Detsamma gäller också
Dr Adolf Schulte som med sina brev om Colias-släktets fjärilar öppnade mina ögon för dessa
fantastiska fjärilar runt om på vår jord. Detsamma gäller naturligtvis också Jan Haugum som tyvärr
aldrig hann avsluta sitt verk om Colias-släktet och hur det gick till när många av de spektakulära
arterna upptäcktes, något som han så målande beskrev i sina brev till mig. Bland mina vänner som
tyvärr inte längre är med oss vill jag också nämna Sten Jonsson, ordförande i Upplands Entomologiska
90
INSECTIFERA • ÅR 2019 • ÅRGÅNG 11
Förening som alltid varit en positiv injektionsspruta till mina olika idéer såväl beträffande vår förening
och tidskrift som mina studier av Linnaeus och hans verk liksom att han öppnade mina ögon för den
skatt Evolutionsmuseet i Uppsala har med framför allt Drottning Lovisas Ulrikas helt unika
Dagfjärilssamling, beskriven av Linnaeus med hans kommande binära nomenklatursystem redan flera
år innan detsamma presenterades 1758 i hans Systema Naturae.
Oskar Brattström som genom de isotopundersökningar han medverkade till gjorde att vi för första
gången sedan fjärilarna insamlades kunde genomföra någon undersökning som verkligen skulle kunna
visa var fjärilarna insamlats. I detta sammanhang vill jag också nämna Jack Harry som välvilligt gav
mig en av hans dagfjärilar insamlade på Oahu för att möjliggöra de jämförelser som varit nödvändiga
för denna isotopundersökning. Tyvärr finns inte heller Jack med oss längre.
Jag vill slutligen också speciellt tacka mina vänner Hiroshi Hara och Daniel Rosengren som på egen
hand, utifrån mina spekulationer, begivit sig till en av de mest otillgängliga platserna på vår jord men
ändock inte funnit den fjäril de, på min inrådan, möjligen där skulle kunna återfinna. Jag är enormt
tacksam för detta och kan inte nog visa min uppskattning härför eftersom utan deras undersökningar
på plats vid Magellans sund, på den enda alternativa platsen till Ponténs egen lokalbeskrivning av
”hans” fjäril, vore hela denna undersökning ju meningslös. Detsamma gäller också Christer Hägg
som tillsammans med fregatten Eugenies befälhavares son-son-son-son Ivar Virgin med The Swedish
ship HMS Carlskrona i samband med 150-årsjubileet av världsomseglingen med Eugenie besökte
Punta Arenas och Port Famine vid Magellans sund och även då höll ögonen öppna för eventuella
Colias ponteni fjärilar! Christer Häggs helt fantastiska bok har naturligtvis också hjälpt mig mycket
med fakta och bilder till denna artikel. Utifrån en sansad bedömning är det väl ändock så att Hiroshi
Hara, med 4 resor till Magellans sund och Eldslandet och ytterligare 6 resor till övriga platser i västra
Sydamerika, totalt 410 dagar under åren 1998 till 2005, är den som fått mig att mest ifrågasätta Butlers
antagande att Port Famine skulle vara den plats från vilken Colias ponteni (C. imperialis)
härstammade. Tyvärr medgav det politiska läget i Argentina inte ett besök av mig vid Magellans sund
under de 3 månader 1979 - 1980 jag tillbringade med min vän Diego José Carpintero och hans familj
i Argentina, men denna sköna ”vinter” utan snö och kyla i detta fantastiska land blev ändock ett
oförglömligt minne.
När vi nu är inne på Sydamerika vill jag även tacka Dr. Gerardo Lamas för hans mejl till mig efter
att han läst min första version av denna artikel, där jag ondgjorde mig över att han stulit mina bilder
på typdjuren. Efter att nu BOA, ”Butterflies of America” genom Nick Garding, tagit på sig hela
skulden till denna fadäs och Gerardo förklarat sig helt oskyldig till detta och jag godtagit detta, vill jag
ändock tacka Gerardo för att han påpekat de felaktiga begreppen som holotyp och allotyp jag nyttjat
för Wallengens beskrivna exemplar av fjärilen och att den rätta benämningen skall vara syntyp. Här
vill jag också tacka min vän Bengt-Åke Bengtsson för hans klarläggande av den begreppsförvirring
som lätt kan drabba oss som inte är specialister på själva namngivningen av nyfunna växter och djur.
Se bilaga 7 nedan med Bengts klarlägganden.
För att denna artikel nu över huvud taget kommit till stånd vill jag också rikta ett tack till några som
genom sin uppmuntran och allmänt stöd fått mig att trots stor vånda publicera vad jag under 47 års
funderande beträffande denna fjäril kommit fram till. Jag tänker då på Jan Isidorsson som var med då
vi återupptäckte de två ponteni-fjärilarna och puppan i Uppsala och som även vid detta tillfälle tog
bilden på mig och Lars Hedström och bilden på bilaga 6. Min vän James Stewart i England som under
mer än 25 år hjälpt mig med min Afrikasamling inklusive den ponteni-liknande Colias electo men
framför allt nu med min engelska översättning av denna artikel och även kommit med många värde-
fulla synpunkter och rättelser. Även James har ”på plats” strax norr om Bachelorhalvön vid El Calafate
sökt efter Colias ponteni men ”bara” funnit Colias vauthierii cunninghamii. Pavel Bína som under
många år skött utgivningen av vår tidskrift ”Insectifera” och nu även sett till att denna artikel
publicerats på nätet. Eftersom jag och mina vänner under de 47 år jag hållit på med detta aldrig sökt