My friends go out to find Colias ponteni!
Since I wrote my article in Insectifera in 1997, the area around Punta Arenas as well as Mt Tarn and the area at the Bachelor River as well as Tierra del Fuego south of the strait have all been searched by my friends Hiroshi Hara and Daniel Rosengren. In all probability, a number of other collectors have also visited Mt Tarn and the areas around Port Famine and certainly also Tierra del Fuego. The fact that no one has seen even a glimpse of this great and eye-catching butterfly but only seen the similar Colias vautierii cunninghamii suggests that Port Famine can hardly be the place where Colias ponteni, or its later described synonym Colias imperialis, have been collected. It seems to me also quite unlikely that this butterfly in this large area of relatively similar habitat, would have had its spread limited to such an extremely small local place that as a result it could have been eradicated over a period of twenty to thirty years. Especially, as in the middle of the 19th century, the area around Port Famine, apart from the colony itself consisted of mostly unaffected natural habitat.
An alternative hypothesis that could suggest Port Famine
However, it may be appropriate to come up with a different opinion here, which was also partly discussed in my correspondence with researchers in Punta Arena.
One might imagine the following scenario when considering the parasitized pupa, if it is really a Colias ponteni. This I hope we can get full clarity on assuming forthcoming DNA analyses succeed.
Finding a parasitized pupa in the wild is rather unusual. How many butterfly collectors have done this? More likely, it should have been that a caterpillar colony was found where the caterpillar was parasitized. Of course, speculation goes that Kinberg or Andersson during their excursion to Mt Tarn found a larval colony that then pupated and eventually hatched with Samuel Pontén who certainly had better conditions than any other on board the frigate Eugenie. The two males that I found at the Museum of Evolution in Uppsala are both probably recently hatched since they are both very fresh and as we have seen from the pollen study completely devoid of pollen on legs, body and wings. Unfortunately, the latter have both been attacked by Museum beetle, Anthrenus museorum. The fact that they may have been killed shortly after hatching also explains why we could not find any pollen on the butterflies' feet, legs or body. If one had found the species as larvae, however, all the butterflies should be hatched. The male syntype at the Swedish Museum of Natural History in Stockholm shows, as I mentioned earlier, clear marks on the right front wing tip probably caused by net damage, which may of course also have happened if it hatched in captivity.
What also supports this hypothesis is that the larvae are likely to have pupated quite soon after they were found and would have been able to hatch when Eugenie arrived in Hawaii with its much warmer climate 5 months later. This could possibly also explain the local statement Hawaii and Honolulu. This hypothesis is not entirely unlikely, but several factors still contradict it. The most important is our isotope study that shows a weak correlation with the Strait of Magellan but much better with Hawaii. The second that argues against Port Famine is that no one has found the butterfly in this area. Despite what Dr. G Lamas writes that very few collectors sought the butterfly here, the area has recently been visited by many collectors in search of this particular butterfly.
However, this hypothesis is interesting. If it is realistic the answer should be obtainable from forthcoming DNA studies especially from the parasite fragments in the pupa and the stalk on which the pupa was attached. The hypothesis would also be able to explain the occurrence of the parasitized pupal shell. If the pupa remained unsaved, perhaps Samuel Pontén kept it until the hymenopteran came out? Since the pupa then remained largely "intact", there was certainly a motive for Pontén to save this particular pupa case in contrast to the other five that hatched.
However, it has recently been shown that during an even more thorough examination of the pupa, an empty eggshell has been found on the pupa. This eggshell could possibly be derived from the parasite which obviously caused the death of the pupa. To assume that Kinberg found a larval colony during his trip to Mt Tarn, I do not consider unlikely. However, that he would have found five pupae as late as February is unlikely. The question to ask if you assume that Kinberg found a larval colony is where did the Hymenoptera that laid an egg on the pupa come from and parasitize it? You also have to ask the question how likely is it that the Hymenoptera really put its egg on the pupa? It should probably be much more likely that the parasitized pupa was already parasitized as a larva? However, both options could be possible, so we have to wait for what a DNA analysis can provide as an answer. However, I note that the more people examine this, the more questions arise!
If we now accept the hypothesis that the butterflies have been found as larvae, the question remains, whether or not the larvae could have been found on Oahu or at Port Famine? Samuel Pontén states that he found the butterfly on Oahu but he does not tell Wallengren that he found the butterflies as larvae. Or that it was either Kinberg who found the larvae or that they together, on some excursion in Honolulu's surroundings, found a larval colony and then Samuel Pontén himself had taken the responsibility for them in his cabin on Eugenie until they eventually hatched.
As I see it with the knowledge we currently have when this was written in May 2019, reached a “Catch 22" situation. Both hypotheses are possible but still quite unlikely. The hypothesis that the larvae were found on Oahu and perhaps hatched when Eugenie was on its way to Tahiti which Eugenie reached just over two months later could possibly explain why the butterflies carry the local label "Tahiti" in the collection of Samuel Pontén's brother at the high school in Strängnäs. Unfortunately, I can only reiterate that the questions are piling up as more and more hypotheses pop up!
Could there be any other alternatives to the Strait of Magellan or Hawaii?
In order to answer this question, two factors should be considered. What places were visited during the trip and where did the genus Colias fly? The first question is easy to answer. We just follow the logbook. The second question is also not very difficult to answer since the species Colias is one of the most well-known butterflies we have on our earth because they are so easy to spot, are so incredibly beautiful and diverse. Ever since the end of the 18th century when studies of butterflies became popular, they are among the most sought after butterflies by all butterfly collectors.
43
INSECTIFERA • ÅR 2019 • ÅRGÅNG 11
Skottberg skriver: ”Framför oss ligger en låg gul sandstrand, från hvilken här och där smäckra
bryggor gå ut i sundet, och bortom stranden höjer sig landet till skogklädda kullar och åsar, där elden
bränt svarta fält i den rika grönskan. Och mellan hafvet och skogen ligger Punta Arenas, staden vid
Magelháes´ sund typen för nybyggarstad och uppkomlingssamhälle, med en häpnadsväckande snabb
utveckling bakom sig. På tio år har det flerdubblat sin befolkningssiffra, och 12,000 människor ha nu
sitt hem där – chilenare och spanjorer, tyskar och engelsmän, fransmän och italienare, svenskar,
norrmän, danskar, ryssar österrikare . . . en språkförbistring, mot vilken Babels nästan förbleknar.
Stenpalats bland plåthusen, myriader af hotell och krogar, stora skyltfönster och smutsiga gluggar,
tjutande grammofoner, slammer af ”cocktails”, som bryggas – se där det första intrycket. Vi slå oss
ner på det för svenska forskningsresande traditionella stället, Hotell kosmos, hvars låga, hvita
byggnad hvilar å sandstranden.”
Utifrån denna beskrivning förefaller det mig helt osannolikt att inte någon person från något land under
snart 170 år skulle ha lyckats återfinna denna extremt iögonenfallande rödgula Colias-fjäril som i så
fall Kinberg och Andersson, som inte ens var några entomologer, på en enda expeditionsdag då man
sannolikt helt koncentrerade sig på fåglar och växter, skulle ha insamlat minst fem exemplar av. Utifrån
detta talar knappast något för att området söder om Port Famine ner mot Tarnberget skulle vara platsen
där Colias ponteni insamlats. Detsamma har jag ju redan ovan anfört om Tarnberget utifrån Charles
Darwins beskrivning av just Tarnberget i sin bok om resan med Beagle.
En något annan bild får man dock om man läser vad Dr. Gerardo Lamas i Lima skrev 1981 om var just
Colias ponteni skulle ha kunnat påträffas. Dr. Gerardo Lamas, som av vissa anses besitta den största
kunskapen om Sydamerikas fjärilar, skrev: ”uppenbarligen har ingen sett Colias ponteni levande på
över 137 år. Knappast någon har dock besökt den förmodade lokalen och letat efter den”.
Jag har själv ingen uppfattning om hur stora efterforskningar som verkligen skett i området. Utifrån
Dr. Gerardo Lamas antydningar lusläste jag dock Skogmans bok om på vilka andra platser strandhugg
gjordes vid Eugenies färd genom Magellans sund. Därvid framstod strandhugget vid Bachelorflodens
mynning som det enda tänkbara alternativet till Port Famine och Tarnberget.
Mina vänner rycker ut för att hitta Colias ponteni!
Sedan jag skrev min artikel i Insectifera 1997 har området såväl runt Punta Arenas som Tarnberget
och området vid Bachelorfloden liksom även Eldslandet söder om sundet genomsökts av mina vänner
Hiroshi Hara och Daniel Rosengren. Med stor sannolikhet har även en rad andra samlare i vart fall
besökt Tarnberget och områdena runt Port Famine och säkert också Eldslandet. Det faktum att ingen
sett skymten av denna stora och iögonenfallande fjäril men många exemplar av den snarlika Colias
vauthierii cunninghamii talar för att Port Famine knappast kan vara platsen där Colias ponteni eller
dess senare beskrivna synonym Colias imperialis insamlats. Det förefaller mig nämligen också helt
osannolikt att denna fjäril enbart här i detta stora område med relativt likartad natur, skulle ha haft sin
utbredning begränsad till en så ytterst liten lokal plats att den därför skulle ha kunnat bli utrotad under
en tidsrymd av 20 till 30 år särskilt som området runt Port Famine, förutom då själva samhället, vid
denna tid i mitten av 1800-talet huvudsakligen utgjordes av mestadels opåverkad natur.
En avvikande hypotes som dock skulle kunna tala för Port Famine
Det kan dock vara på sin plats att här ändock komma med en avvikande åsikt som också delvis
framförts vid min brevväxling med forskare i Punta Arena.
Man skulle kunna tänka sig följande scenario med tanke på den påträffade parasiterade puppan om den
nu verkligen är en Colias ponteni. Det senare hoppas jag vi kan få full klarhet i om förestående DNA-
analyser lyckas.
44
INSECTIFERA • ÅR 2019 • ÅRGÅNG 11
Att över huvud taget hitta en parasiterad puppa ute i naturen är ju rätt unikt! Hur många fjärilsamlare
har gjort detta? Mer sannolikt borde ju ha varit att man hittade en larvkoloni där någon larv varit
parasiterad. Spekulationerna går naturligtvis till att Kinberg eller Andersson under sin utflykt till
Tarberget funnit en larvkoloni som sedan förpuppat sig och så småningom kläckts hos Samuel Pontén
som ju säkert som skeppspräst hade bättre förutsättningar än någon annan att ombord på fregatten
Eugenie ta hand om dessa larver? De två hanar som jag återfann hos Evolutionsmuseet i Uppsala är
båda sannolikt helt nykläckta då de båda är mycket fräscha och som vi sett utifrån pollenstudien helt i
avsaknad av pollen på ben, kropp och vingar. Tyvärr har de senare båda blivit angripna av ängrar.
Detta att de kan ha blivit avlivade strax efter kläckningen, förklarar också varför vi inte kunde finna
något pollen på fjärilarnas fötter, ben eller kropp. Om man skulle ha funnit arten som larver borde dock
alla fjärilarna vara nykläckta. Syntypen, d.v.s. hanen hos Naturhistoriska Riksmuseet i Stockholm visar
som jag nämnt tidigare tydliga märken på den högra framvingens spets efter ett tyg, sannolikt då från
en håv, vilket naturligtvis också kan ha skett även om den kläckts i fångenskap.
Det som även kan tala för denna hypotes är att larverna måste ha förpuppats ganska snart efter det att
de påträffades. De skulle då mycket väl ha kunnat kläckas när Eugenie kom till Hawaii med dess
betydligt varmare klimat 5 månader senare. Detta skulle ju möjligen också kunna förklara lokal-
angivelsen Hawaii och Honolulu. Denna hypotes är väl inte helt osannolik men flera faktorer talar
ändock emot densamma. Den främsta är väl vår isotopundersökning som visar svag korrelation med
Magellans sund men betydligt bättre med Hawaii. Det andra som talar emot Port Famine är ju att ingen
återfunnit fjärilen i detta område. Trots vad Dr. G Lamas skriver om att få samlare eftersökt fjärilen
där har ändock området, under i vart fall senare tid, besökts av många samlare på jakt efter just denna
unika fjäril.
Denna hypotes är dock intressant. Svar om den är realistisk bör kunna erhållas utifrån förestående
DNA-studier speciellt då av parasitfluge/parasitstekel-fragmenten i puppan och stjälken på vilken
puppan var fästad. Hypotesen skulle ju då också kunna förklara förekomsten av det mystiska
parasiterade puppskalet. Om puppan förblev okläckt sparade kanske Samuel Pontén densamma tills
flugan eller stekeln senare kom ut? Eftersom puppan då i stort sett förblev ”intakt” fanns säkert motiv
för Pontén att spara just detta puppskal till skillnad från övriga fem eller möjligen åtta som kläcktes.
Det har dock som antytts ovan i denna artikel under den senaste tiden framkommit att man vid en än
mer noggrann undersökning av puppan funnit ett tomt äggskal på puppan. Detta äggskal skulle då
möjligen kunna härledas till den parasitstekel men än mer sannolikt till den parasitfluga som
uppenbarligen blivit puppans död. Att anta att Kinberg vid utflykten till Tarnberget hittat en larvkoloni
bedömer jag som inte helt osannolikt. Att han däremot skulle ha hittat fem puppor så sent som i februari
förfaller dock osannolikt. Den fråga man ställer sig, om man utgår från att Kinberg hittat en larvkoloni,
är varifrån kom då den parasitfluga eller möjligen parasitstekel som lagt ett ägg på puppan som
resulterat i att densamma parasiterats? Sedan ställer man sig ju också frågan hur troligt det är att en
parasitstekel verkligen lagt sitt ägg på puppan? Om nu verkligen äggskalet härrör från den
parasiterande insekten borde det röra sig om en parasitfluga, Tachinidae. Normalt är ju också dessa
parasitflugor betydligt större än flertalet parasitsteklar. Jag har som sagt, av försiktighetsskäl inför
kommande undersökningar, inte närmare undersökt puppskalets inre men mitt intryck var att det
verkade helt tomt så när som några mörka fragment i botten vilket ju bör betyda att parasitflugan bör
ha varit ganska stor. Men om vi skulle ifrågasätta att äggskalet verkligen kan kopplas till en
parasitfluga borde väl sannolikheten att den parasiterade puppan parasiterats redan som larv vara
större? Båda alternativen torde dock vara möjliga varför vi så här långt måste vänta på vad en DNA-
analys kan ge för svar. Jag konstaterar dock att ju mer man rotar i detta ju fler frågetecken dyker upp!
Men om vi nu godtar hypotesen att fjärilarna hittats som larver kvarstår som jag ser det ändock frågan
om inte larverna då lika väl kunnat påträffas på Oahu som vid Port Famine? Samuel Pontén och
Kinberg uppger ju att de funnit fjärilen på Oahu men de säger ju inte till Wallengren att de hittat
fjärilarna som larver eller att det faktiskt var Kinberg som hittade larverna eller att de tillsammans på